Opels chef slutar

Jovisst det måste man ju var en sten för att kunna missa men om ni bara missuppfattat saken så är det en dramatisk skillnad mot om ni skulle ha rätt.

Det är poängen, man kan ändra på en missuppfattning - men inte ändra på verkligheten.

Poängen är väl att vill man sälja en produkt så skall produkten vara tilltalande och intressefångande för att få många kunder att köpa.
Det hjälper inte att som företagare säga att "det är fel på kunderna" om de inte vill köpa produkterna som säljs.
Det är trots allt kunderna som bestämmer vad de vill köpa och inte säljarna.

Verkligheten är att Opel har högre kostnader än intäkter, det är det som gör att de går med kraftiga förluster sedan många år tillbaks, och sedan kan N-iklas påstå att det inte är något fel på finanserna. Det må vara en ingenjörs synsätt på finanser, att de är helt i sin ordning även fast det är uppenbart att bolaget ger ifrån sig mer pengar än vad som kommer in. Därför tror jag att det är utmärkt att det blir just en person med kunskap om ekonomi som blir chef, uppenbarligen så finns det en konflikt mellan ingenjörskapets entusiasm och att få intäkter. Detta har visats förr i historien. Citroën gjorde bilar med bländande teknik, men de har också gjort stora förluster och varit nära konkurs flera gånger ända tills Peugeot köpte upp dem. Samma gäller Simca, de gjorde utmärkta bilar och blev årets bil men förlorade pengar. I Italien har vi Lancia som gjorde banbrytande konstruktioner med ny teknik och fantastiska motorer, men företaget hade höga kostnader och intäkterna räckte inte till - så Fiat köpte upp dem. Historien är fylld av berättelser om ingenjörskonst uppe i det blå som inte har varit förankrad i en ekonomisk verklighet. Det behövs en uppstramning av Opels verksamhet för att de ska ha en framtid, och kanske nya chefen kan lyckas med det.

Nu är det inte ingenjörsmetodiken som är avgörande för framgången. Det mesta går nämligen att få tag på och för det mesta till en rimlig kostnad. Bilen är såpass homogen som produkt att småsaker inte räcker. Det som krävs är att utveckla rätt saker vid rätt tidpunkt, och att producera dessa så effektivt att man tjänar pengar på processen. Detta har Opel misslyckats med. Inte nödvändigtvis för att man inte kan eller vill, utan snarare till följd av att GM kvävt dem.

År 1999 hade Opel dubbelt så hög marknadsandel i EU/EFTA som man har idag. Tappet är så stort att företaget egentligen borde ha gått i konkurs för länge sedan.

MVH AL

"Poängen är väl att vill man sälja en produkt så skall produkten vara tilltalande och intressefångande för att få många kunder att köpa.
Det hjälper inte att som företagare säga att "det är fel på kunderna" om de inte vill köpa produkterna som säljs."

Ja just det och då ställer man frågan VARFÖR man tycker det och svaret man då får leder till att man agerar utifrån det.

Enkelt.

Man konstaterar inte bara att man inte vill och sedan nöjer sig med det faktumet utan vidare åtgärd, det gör bara en idiot.

Man löser heller inte problem genom att inte inse vad som är problemet.
Orsaken till att så många misslyckas med att lösa problem i samhället är att man inte begriper vad som är det verkliga problemet utan försöker lösa något annat som man i sin okunnighet inbillar sig är problemet.

Orsaken till problem är praktiskt taget aldrig det som syns på ytan utan ligger alltid djupare och bygger på en mer komplicerad bakgrund än vad den som är okunnig inbillar sig.

Lancia, Simca och Citroen några av de mest imponerande bilar som någonsin funnits?

Saftigt, ja säger man något sådant så tvekar man nog inte att anlända utan kläder till Nobelfesten också.
Tala om självförtroende.

Efter att ha läst här och sedan om VW senaste eskapader kan jag inte undgå att fundera över de märkliga vinklingar och snårig avvägar som människors tänkande, känslor och sätt att fungera tar.

Å en sidan när det gäller VW säger man att bilen är viktigare än företaget och vad det tar sig till men när det gäller Opel är det tvärt om, då ligger all betydelse i företaget och ingen bryr sig om hur bilen är byggd och konstruerad.

Logiken i detta är rätt enbent och kuriös.

Man kan också konstatera att förtroende för företaget inte tycks ha någon betydelse för den som älskar VW, man ser ingen motsägelsefullhet i att ett företag som agerar bedrägligt i alla frågor hela tiden skulle tillverka en perfekt bil utan brister - det ser man som en självklarhet att den är.

Denna reflektion kommer sig av att jag ser på det på rakt motsatt sätt, jag har inget problem med en bil som kan se bristfällig ut på ytan om jag har fullt förtroende för den som skapat och byggt den.

För mig är förtroendet för den som gjort jobbet viktigare än det ytliga intrycket hos produkten.

Olika förhållningssätt till omvärlden.

Som vi redan har kunnat konstatera ligger inte problemet med Opel i att man inte kan bygga bilar som köparna vill ha. År 1990 sålde man 1,5 miljoner bilar, och hade 11,5% av marknaden, att jämföra med år 2016 då man når en andel om 6,56%. Felet ligger alltså inte i att Opel inte (tidigare) kunnat kommunicera nyttan med produkten till marknaden, utan i något annat.

Vad andra biltillverkare sedan har gjort och inte kommer knappast att resultera i att Opel säljer fler bilar. Uppenbarligen har man förlorat mängder av köpare, som tidigare körde märket. Att skylla det på att dessa tidigare ägare inte förstod storheten i den produkt som de trots allt ägde känns rätt långsökt. Lika dumt är det att utgå från sin egen nästipp och göra sig själv till norm när man försöker sig på att sälja en produkt. Snarare är det så, att konkurrenterna haft en bättre strategi än Opel - troligtvis kopplat till GM:s ökända byråkrati samt oförmåga att bygga produkter som säljer i EU/EFTA.

MVH AL