Det är fyra år sedan Volvo visade upp V90-modellen och förra året var den Sveriges näst populäraste bil, efter Volvo V60. Det är dags för en uppdatering och nu är den ansiktslyfta versionen officiell.
Rent designmässigt handlar det om en ytterst försiktig uppdatering. Den som tittar extra noga ser att bakljusen fått ny design med en så kallad "sekventiell" LED-blinkers, plus nya färger och fälgar. På insidan har det dyra ljudsystemet från Bowers & Wilkins uppdaterats och bilen får dessutom en luftrenare som ska rensa bort PM2,5-partiklar ur luften.
Ljudsystemet och partikelsensorn finns tillgängligt i alla 60- och 90-modeller, och dessutom finns trådlös laddning som tillval i flera modellvarianter. Det verkar däremot inte aktuellt att flytta över det nya infotainmentsystemet från Polestar 2 och Volvo XC40 Recharge, som bygger på Googleteknik, till 60- eller 90-modellerna – de kommer ha Volvos eget Sensus-system även i fortsättningen.
När Volvo XC90 fick en mindre uppdatering förra året introducerades en särskild ullklädsel. Den finns nu tillgänglig även till 60- och 90-modellerna.
Precis som många andra biltillverkare har Volvo också lanserat flera mildhybridmodeller de senaste åren. Först ut var XC60 och XC90 där flera av motorerna fått mildhybridteknik. Nu kommer även alla andra modeller i 60- och 90-serierna som mildhybrider, och även XC40. Enligt Volvo ska förbrukningen sänkas med upp till 15 procent.
Här är de mildhybrider som finns tillgängliga i Volvos bygg-din-bil-funktion i nuläget.
XC40
- B4 (bensin, 197 hk, fram- meller fyrhjulsdrift)
- B5 (bensin, 250 hk, fyrhjulsdrift)
XC60
- B4 (diesel, 197 hk, fyrhjulsdrift)
- B5 (diesel, 235 hk, fyrhjulsdrift)
- B5 (bensin, 250 hk, fram- eller fyrhjulsdrift)
- B6 (bensin, 300 hk, fyrhjulsdrift)
XC90
- B5 (diesel, 235 hk, fyrhjulsdrift)
- B5 (bensin, 250 hk, fyrhjulsdrift)
- B6 (bensin, 300 hk, fyrhjulsdrift)
V60
- B3 (bensin, 163 hk, framhjulsdrift)
- B4 (bensin, 197 hk, framhjulsdrift)
- B5 (bensin, 250 hk, fram- eller fyrhjulsdrift)
- B6 (bensin, 300 hk, fyrhjulsdrift)
S60
- B5 (bensin, 250 hk, fram- eller fyrhjulsdrift)
Mildhybridversioner av S90 och V90 ska följa senare.
Källa: Vi Bilägare
Mer från Vi Bilägare
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Axa. Skoda har fått ett partikelfilter i samband med att det blev ett EU-krav. Dessförinnan förpestade man stadsluften med sina bensinmotorer - som saknade sådan rening.
Och anledningen till att man inte hade det stavas förutom kostnad förbrukning, d.v.s den egenskap som Vargen och media har som enda referenspunkt när man bedömer bilarnas miljöegenskaper. Att miljö och klimat sedan Inte samma sak är inget som bekommer desinformatörerna. Sådana konkreta teknikaliteter saknar värde i en populistisk (och osaklig) debatt.
I verkligheten är det däremot högst relevant.
MVH AL
AL
Du tar upp luftrenaren i #3 Skoda har haft sådan ett tag. Det är det jag adresserar.
Vad gäller partikelfilter för bensinavgaser så menar jag bara att Skoda har en sådan numera. Oavsett varför så är det bra.
Det intressanta är att du ge dig på Skoda för att framhäva Volvo. Jag vet inte varför? Kanske något slags uttryck för fanatism?
Hur som helst så ligger Volvo i bakvattnet på många olika sätt...
Axa. Jag konstaterar enbart att det är bra med en renare och särskilt när man ligger i en miljö där det förekommer många orenade direktinsprutade bensinmotorer- d.v.s sådana som saknar partikelfilter. Och det är ju Skoda ett typexempel på.
Kopplingen till att framhäva Volvo och dina övriga påståenden är din egen tolkning. Om det sedan är en följd av fanatism eller inte låter jag vara osagt.
MVH AL
AL
På vilket sätt utmärker sig just Skoda med att sakna partikelfilter på sina bensinare? Skoda införde det från MY18 och vad jag vet Volvo från MY17. Så Volvos bensinare har ju inte varit särskilt mycket bättre alltså.
Att Volvo först nu introducerar en mer avancerad luftrenare visar ju att de inte riktigt varit mån om luftmiljön för de åkande i en Volvo. Inte förrän nu. Skoda och VAG har erbjudit avancerad luftrening ett längre tag.
Axa. Som jag skrev är det tur att tekniken införts så att man vågar sig ut bakom de giftiga bensin-Skodorna. Men tilläggas bör att den är långt ifrån tillräcklig, eftersom den dels inte filtrerar fraktioner mindre än PM2,5 (som Skoda spyr ur sig) och därtill inte kan stå emot alla de gifter som en bensinare i allmänhet orsakar i förbränningscykeln. Vidare är det inte bara de åkande som påverkas av den dåliga reningen utan även boende och andra trafikantgrupper som befinner sig i närmiljön. I vilken grad påverkan existerar beror på koncentrationer och exponeringstid, samt hur stor andel som har någon form av underdiagnostik eller känslighet.
Och detta blir som jag redan har förklarat konsekvensen av det tunnelseende som kännetecknar vissa skribenter här i trådarna (som därtill hycklar i frågan genom att klaga över utsläpp samtidigt som man själv förgiftar omgivningen när man kör bil) som samhället i stort - där huvuddelen av etablissemanget lägger kraft och fokus mot en sak.
Ja Skoda och Volkswagen i stort införde partielfilter på sina bensinmotorern i samband med att det blev ett EU-krav. Innan dess lät man bli. Och har man då en sådan bilmodell bör man antingen skrota den eller sluta köra den inne i tätort. I alla fall om man samtidigt har synpunkter på andra. I annat fall lever man knappast som man lär, eller hur?
MVH AL
Först under vecka 46 år 2017 började Volvo tillverka bensinbilar utrustade med partikelfilter, så har man en äldre bensindriven Volvo än så, förpestar man alltså stadsluften med sin bil.
AL
Ok? Det är bra att du är miljömedveten?
Men när införde Volvo partikelfilter för sina bensinare?
Axa. Partikelprobkematiken har varit välkänd i många år. Redan på 90-talet började man mäta de grövre fraktionerna i tätorterna. Och dessförinnan togs de första utredningarna fram inom området. Forskningsunderlaget i sin tur har kopplingar mer än 100 år tillbaks i tiden - och så även för andra komponenter från vägtrafik och andra källor.
Den diskussion vi nu för är därför inte min första. Tvärtom har jag varit aktiv inom området i 30 år, på flera olika sätt.
Och min kritik mot suboptimering kvarstår. Det är vad mitt inlägg i denna tråd handlar om och det förvånar mig att du inte (som ändå brukar ha huvudet med dig) förstod det. Enögdhet hade vi också i debatterna på 80-och 90-talet, precis som att vi har den idag. Skillnaden är enbart vilken typ av utsläpp som vi fokuserar på.
Men sannolikt kan inte människan i allmänhet hantera mer än en sak i taget. Det är väl därför alla miljödiskussioner och satsade resurser idag handlar om klimatet (trots att dess påverkan på närmiljön bara är indirekt) samtidigt som mer konkreta problemområden trängs undan.
MVH AL
Det som kan glömmas bort är att får man minskade utsläpp av koldioxid, minskar ofta även andra sorters utsläpp på köpet.
John. Ja det kan finnas sådana relationer.
Men det finns också exempel på motsatsen vilket var vad dieselgate handlade om, eller för den delen den diskussion vi har här
Därför är inte koldioxid någon bra mätare på luftkvalitet eller gifter som generaras i förbränningsprocessen (koldioxid är inte direkt farligt för människan -i alla fall inte så länge vi pratar normala koncentrationer). Det blir tvärtom för trubbigt. Respektive komponent bör mätas på det sätt som är bäst lämpat för den ifråga.
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.