Kritiken efter regeringens besked: ”Ingen tror på det”

Regeringen lovar mycket billigare diesel när reduktionsplikten sänks – något drivmedelsjätten Preem menar inte kommer hända.

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens: Från och med årsskiftet ska reduktionsplikten på bensin och och diesel sänkas till EU:s miniminivå på sex procent.

Det meddelade Tidöpartierna i en gemensam debattartikel på söndagen, med löften om kraftigt sänkt dieselpris från och med nästa år.

”Reduktionsplikten kommer att sänkas till 6 procent vid årsskiftet, vilket innebär att det kan bli runt 5,50 kronor billigare per liter diesel att tanka redan 2024”, heter det i artikeln.

Men många ifrågasätter regeringens beslut. Kritiker menar att sänkningen kommer att innebära kraftigt höjda klimatutsläpp, samtidigt som den utlovade prissänkningen är orealistisk.

Drivmedelsjätten Preem menar att löftet om 5,5 kronor lägre dieselpris är taget ur luften.

– Det finns ingen i branschen som tror att det kommer att bli i närheten av av den siffran, säger Preems presschef Dani Backteg till Svenska Dagbladet.

Han varnar för att sänkningen i stället kan komma att leda till brist på diesel, med ransonering som följd, eftersom drivmedelsbolagen kan få problem att trygga försörjningen.

I dag innebär reduktionsplikten att 7,8 procent av bensinen och 30,5 procent av dieseln måste bestå av förnybara drivmedel. Enligt tidigare plan skulle de nivåerna nästa år ha höjts till 12,5 respektive 40 procent.

Reduktionsplikten är i dag högre i Sverige än i något annat EU-land. Eftersom biodrivmedel är dyrare än fossila bränslen har det inneburit att framför allt dieseln har varit rekorddyr i Sverige de senaste åren.

Enligt Energimyndigheten är reduktionsplikten ett av de viktigaste verktygen för att sänka Sveriges utsläpp av växthusgaser, och avgörande för att Sverige ska nå de klimatmål som Riksdagen enades om år 2017.

Enligt de målen ska Sveriges klimatutsläpp år 2030 har minskat med 63 procent jämfört med 1990 års nivåer. Samma år ska utsläppen från inrikestransporter ha minskat med 70 procent jämfört med 2010.

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi säger i en kommentar att hon tolkar regeringens besked som att de har gett upp dessa mål.

”Jag kan inte dra någon annan slutsats än att regeringen nu övergett klimatmålen. Genom att först tvärnita elektrifieringen och nu öka importen av bensin och diesel kommer utsläppen från transporterna att öka, inte minska”, skriver hon på Twitter.

Så funkar reduktionsplikten

Reduktionsplikt innebär att företag som säljer bensin och diesel måste minska koldioxidutsläppen.
Det görs framför allt genom att blanda i biodrivmedel i fossil bensin och diesel, men det finns även flera andra sätt att uppfylla reduktionsplikten.
Sverige har haft en mycket hög reduktionsplikt jämfört med många andra länder. Andelen av bränslet som ska bestå av biodrivmedel har tidigare skrivits upp för varje år, men den indexeringen har nu pausats.
Regeringen som tillträdde 2022 har velat minska nivån i reduktionsplikten för att sänka bränslepriserna, något som ökar utsläppen av koldioxid och som kan innebära att Sverige får betala miljardbelopp om klimatmålen missas. Enligt Energimyndigheten behöver reduktionsplikten i stället skärpas om Sverige ska nå klimatmålen.
Företag som inte följer reduktionsplikten när de säljer bränsle får betala en straffavgift.