Batteriet i en elbil innehåller mängder av värdefulla material – även när det är utslitet. Foto: Audi
Ingenjören och Teslamedgrundaren JB Straubel tror att marknaden för återvunna batterier kommer vara värd hundratals miljarder dollar i framtiden.
JB Straubel började jobba på Tesla år 2004 och räknas som en av företagets medgrundare. Men 2019 lämnade han sin aktiva roll där för att i stället ägna sig åt företaget Redwood Materials, som han startade två år tidigare.
Idén med Redwood Materials är att i stor skala återvinna råmaterialen i gamla litiumjonbatterier för att tillverka nya – en process som Straubel tror kommer vara värd väldigt mycket pengar i framtiden.
I en intervju med Forbes säger han att den ökande efterfrågan på batterier kommer att skapa en marknad för återvinning som är värd ”hundratals miljarder dollar”.
– När alla bilar är eldrivna och alla batterier till världens fordonsflotta behöver återvinnas är det ganska lätt att räkna ut värdet på den industrin, säger han till tidningen.
Trots pandemin ökade den globala försäljningen av elbilar med 43 procent år 2020 till fler än tre miljoner exemplar. Och elbilarnas marknadsandelar ökar snabbt, precis som priserna på batteriråvaror. Litium har blivit 127 procent dyrare de senaste 12 månaderna, medan priset på kobolt har ökat med 69 procent.
Redwoods återvinningsverksamhet har bara varit aktiv i ett år och är fortfarande relativt småskalig. Trots det menar JB Straubel att de redan nu är lönsamma, och att de kan framställa tonvis med användbara batteriingredienser som kostar mindre än om de kommit från en gruva någonstans.
– De flesta förväntar sig det omvända, att det skulle vara för dyrt. Men det är faktiskt konkurrenskraftigt idag, säger han till Forbes.
Företaget säljer i dag återvunna batteriråvaror till bland andra Panasonic, som tillverkar batterier i Teslas batterifabriker, och till Envision AESC, ett företag som specialiserar sig på elbilsbatterier.
Under våren publicerade svenska Naturskyddsföreningen en rapport som slog fast att litiumbatterier inte återvinns i tillräckligt stor omfattning.
En majoritet av biltillverkarna har satt upp mål för hur återvinningen av batterier ska gå till. BMW har planer på att införa pant på batterierna på ett sätt som liknar det svenska systemet för flaskor och burkar.
Idén med Redwood Materials är att i stor skala återvinna råmaterialen i gamla litiumjonbatterier för att tillverka nya – en process som Straubel tror kommer vara värd väldigt mycket pengar i framtiden.
I en intervju med Forbes säger han att den ökande efterfrågan på batterier kommer att skapa en marknad för återvinning som är värd ”hundratals miljarder dollar”.
– När alla bilar är eldrivna och alla batterier till världens fordonsflotta behöver återvinnas är det ganska lätt att räkna ut värdet på den industrin, säger han till tidningen.
Trots pandemin ökade den globala försäljningen av elbilar med 43 procent år 2020 till fler än tre miljoner exemplar. Och elbilarnas marknadsandelar ökar snabbt, precis som priserna på batteriråvaror. Litium har blivit 127 procent dyrare de senaste 12 månaderna, medan priset på kobolt har ökat med 69 procent.
Redwoods återvinningsverksamhet har bara varit aktiv i ett år och är fortfarande relativt småskalig. Trots det menar JB Straubel att de redan nu är lönsamma, och att de kan framställa tonvis med användbara batteriingredienser som kostar mindre än om de kommit från en gruva någonstans.
– De flesta förväntar sig det omvända, att det skulle vara för dyrt. Men det är faktiskt konkurrenskraftigt idag, säger han till Forbes.
Företaget säljer i dag återvunna batteriråvaror till bland andra Panasonic, som tillverkar batterier i Teslas batterifabriker, och till Envision AESC, ett företag som specialiserar sig på elbilsbatterier.
Under våren publicerade svenska Naturskyddsföreningen en rapport som slog fast att litiumbatterier inte återvinns i tillräckligt stor omfattning.
En majoritet av biltillverkarna har satt upp mål för hur återvinningen av batterier ska gå till. BMW har planer på att införa pant på batterierna på ett sätt som liknar det svenska systemet för flaskor och burkar.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.