REPLIK: Dubbdäcksförbud bör vara nationellt, det blir för krångligt annars. Det skriver miljöpartisten Karin Svensson-Smith i en replik till Nils-Eric Frendins ledare.
Det finns en väl grundad anledning till att ca 25 kommuner i Sverige överväger att förbjuda dubbdäck när detta blir möjligt.
EU:s miljökvalitetsnormer för partiklar är baserade på vetenskapliga rön och har tillkommit för att skydda människors hälsa. För närvarande skapar luftföroreningarna från trafiken fler offer än trafikolyckorna. De senaste forskningsresultaten talar för att normerna bör skärpas.
Dubbdäcksanvändning är den i särklass största orsaken till att partikelnormerna överskrids. Miljöpartiet står för en trafikpolitik där människor ska kunna förflytta sig smidigt utan att skada vare sig själv eller andra. Därför bör halt vägunderlag tacklas med andra metoder än dubbdäck.
Signaturen 100 000 mil (insändare i Vi Bilägare #14) tar upp ett annat miljöproblem med trafiken: vägsaltet. Vi i miljöpartiet är väl medvetna om saltets miljöeffekter och förordar stor återhållsamhet med saltningen i väntan på andra metoder för att smälta undan snö och is på vägarna, främst socker i det korta perspektivet.
Vägsaltet har ju också en säkerhetsmässig nackdel, då det förskjuter problemet med halka c:a sex grader ner på temperaturskalan.
Debatten i denna spalt handlar dock för närvarande om dubbdäck och jag försöker att hålla mig till det ämnet. Du skriver "dubbdäckens stora betydelse för trafiksäkerheten i norr". Kan du belägga detta påstående?
Min argumentation mot dubbdäck baserar sig bland annat på statistik från Norge, där dubbdäcksanvändandet efter statliga och kommunala regleringar har minskat till en bråkdel av dubbdäcksandelen i Sverige. Statistik från Norge före och efter dubbdäckrestriktionerna visar att antalet halkolyckor inte har ökat i takt med att norrmännen har valt bort dubbdäcken.
För den enskilde bilägaren blir det svårt att hålla reda på vilka kommuner som inför dubbdäcksförbud och var dessa förbud ska gälla. Lagar och regler får större effekt om de inte är för krångliga att efterleva. Bilägare ska inte förväntas kolla på olika kommuners hemsida och ha extra däck i bagaget när de åker runt i Sverige.
Därför är det bättre med generella regler. Jag föredrar ett nationellt dubbdäcksförbud (eventuellt begränsad till städer) i fast förvissning om att trafiksäkerheten kan förbli intakt:
1. Moderna nordiska friktionsdäck har inte testats av de flesta dubbdäcksförare och de har därmed missat den stora utveckling som de dubbfria däcken har genomgått.
2. Dubbdäck är sämre på nästan alla vinterväglag än dubbfria vinterdäck förutom blankis och blöt is.
3. Risken för vattenplaning pga. spårbildning minskar avsevärt.
4. Vid väglag där dubbfria vinterdäck inte ger erforderligt grepp bör rekommenderas följande:
- sänkt hastighet och ökat avstånd mellan bilarna
- bilen lämnas hemma om kollektiva färdmedel eller distansarbete finns som alternativ
- alternativ väg väljs om sådan finns
- vid plötsliga inbromsningar (trots lägre vald hastighet) hjälper moderna antisladdsystem att hålla bilen på rätt kurs.
- i möjlig mån val av fram- eller fyrhjulsdriven bil då dessa har bättre fäste vid gaspådrag (antispinnsystem kan inte sätta sig över naturlagarna)
- snölänkar används (precis som i övriga Europa) tillfälligtvis, särskilt i branta lut
Dessa åtgärder fungerar i Norge och i övriga Europa där dubbdäck antingen är totalförbjudna eller hårt beskattade.
Karin Svensson-Smith
Riksdagsledamot trafikutskottet, Miljöpartiet
EU:s miljökvalitetsnormer för partiklar är baserade på vetenskapliga rön och har tillkommit för att skydda människors hälsa. För närvarande skapar luftföroreningarna från trafiken fler offer än trafikolyckorna. De senaste forskningsresultaten talar för att normerna bör skärpas.
Dubbdäcksanvändning är den i särklass största orsaken till att partikelnormerna överskrids. Miljöpartiet står för en trafikpolitik där människor ska kunna förflytta sig smidigt utan att skada vare sig själv eller andra. Därför bör halt vägunderlag tacklas med andra metoder än dubbdäck.
Signaturen 100 000 mil (insändare i Vi Bilägare #14) tar upp ett annat miljöproblem med trafiken: vägsaltet. Vi i miljöpartiet är väl medvetna om saltets miljöeffekter och förordar stor återhållsamhet med saltningen i väntan på andra metoder för att smälta undan snö och is på vägarna, främst socker i det korta perspektivet.
Vägsaltet har ju också en säkerhetsmässig nackdel, då det förskjuter problemet med halka c:a sex grader ner på temperaturskalan.
Debatten i denna spalt handlar dock för närvarande om dubbdäck och jag försöker att hålla mig till det ämnet. Du skriver "dubbdäckens stora betydelse för trafiksäkerheten i norr". Kan du belägga detta påstående?
Min argumentation mot dubbdäck baserar sig bland annat på statistik från Norge, där dubbdäcksanvändandet efter statliga och kommunala regleringar har minskat till en bråkdel av dubbdäcksandelen i Sverige. Statistik från Norge före och efter dubbdäckrestriktionerna visar att antalet halkolyckor inte har ökat i takt med att norrmännen har valt bort dubbdäcken.
För den enskilde bilägaren blir det svårt att hålla reda på vilka kommuner som inför dubbdäcksförbud och var dessa förbud ska gälla. Lagar och regler får större effekt om de inte är för krångliga att efterleva. Bilägare ska inte förväntas kolla på olika kommuners hemsida och ha extra däck i bagaget när de åker runt i Sverige.
Därför är det bättre med generella regler. Jag föredrar ett nationellt dubbdäcksförbud (eventuellt begränsad till städer) i fast förvissning om att trafiksäkerheten kan förbli intakt:
1. Moderna nordiska friktionsdäck har inte testats av de flesta dubbdäcksförare och de har därmed missat den stora utveckling som de dubbfria däcken har genomgått.
2. Dubbdäck är sämre på nästan alla vinterväglag än dubbfria vinterdäck förutom blankis och blöt is.
3. Risken för vattenplaning pga. spårbildning minskar avsevärt.
4. Vid väglag där dubbfria vinterdäck inte ger erforderligt grepp bör rekommenderas följande:
- sänkt hastighet och ökat avstånd mellan bilarna
- bilen lämnas hemma om kollektiva färdmedel eller distansarbete finns som alternativ
- alternativ väg väljs om sådan finns
- vid plötsliga inbromsningar (trots lägre vald hastighet) hjälper moderna antisladdsystem att hålla bilen på rätt kurs.
- i möjlig mån val av fram- eller fyrhjulsdriven bil då dessa har bättre fäste vid gaspådrag (antispinnsystem kan inte sätta sig över naturlagarna)
- snölänkar används (precis som i övriga Europa) tillfälligtvis, särskilt i branta lut
Dessa åtgärder fungerar i Norge och i övriga Europa där dubbdäck antingen är totalförbjudna eller hårt beskattade.
Karin Svensson-Smith
Riksdagsledamot trafikutskottet, Miljöpartiet
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
PUGG:om dina fakta stämmer är din insändare en 10-poängare.Tack!Detta slår undan benen på dom som för fram Norge som ett föredöme när det gäller att förbjuda dubbdäck.Återigen tack.
Christer: Läs och begrunda
http://www.samferdselsetaten.oslo.kommune.no/piggdekkgebyr/losartikler_piggdekk/article146379-14483.html
http://www.nordlys.no/motor/article4618450.ece
http://www.forskning.no/artikler/2006/juni/1150885597.96
Det gäller att man skiljer mellan äpplen och päron Pugg. Ingen av de referenser du hänvisar till styrker att dubben inte river upp partiklar. De pekar måhända på att det finns en samvariation med andra utsläppskällor (sandning, stenkross dieselmotorer, hastighetsval, asfaltstyp etc) men de säger inget om dubbensbidrag till PM10 (som EU-lagen mäter). Dubben är en stor källa, det har varit ett reellt faktum under årtionden. Eegentligen är det inte konstigt eftersom de har ett vägslitage som är en 30-50 gånger högre än vanliga friktionsdäck (motsvarande 5 procent av det totala vägslitaget på ett år). Mot den bakgrunden förbjöds inte däcken i Norge, det är korrekt. Däremot har ett sådant förbud genomförts i Japan (Hokkaido) med gott resultat. Vare sig de allvarligare olyckorna eller framkomligheten påverkades nämnvärt. Däremot förbättrades luftkvaliteten avsevärt. MVH AL
Dubben sliter på vägbanan.
Något annat skulle vara en ren sensation. på gränsen till magi.
Frågan är dock, hur stort slitaget är och om den typ av partiklar som genereras har någon avgörande effekt på folkhälsan, jämfört med övriga partiklar vi exponeras för, vilka dessutom till största delen dessutom förs in över landet från yttre källor.
VV kontaterar på sin hemsida att kurvan för vägslitaget det senaste deceniet planat ut bl.a genom införandet av lättviktsdubben samt vägbeläggning av bättre kvalitet.
Beträffande Hokkaido finns det uppenbarligen divergent information.
Enligt dom uppgifter jag funnit ökade olyckrna då dubbanvändningen minskade.
Vid analys drog man slutsatsen att 30-35% dubbdäck i trafik påverkade säkerheten positivt.
De olyckor som främst ökade och vilka krävde ambulanstransport Lasse J var gångtrafikanterna (man använda inte sand under den tiden). Innan man förbjöd däcken la sig dammet som en hinna och förbättrade greppet för de gående. Nya metoder för halkbekämpning av gångbanorna togs därför fram. Sedan gjordes dock också studier av vilka konsekvenser en mindre dubbandel får på vägbanans friktion. I de uppföljande analyser jag läst har man laborerat med upp till 20 procents dubbandel. Detta gav effekt på vägbanans friktion, eller en höjning från 0,21 till 0,42. Slutsatsen är alltså att en liten andel dubbade vinterdäck kan vara motiverade och det är därför som Norge använder en dubbavgift framför renodlat förbud. Ungefär samma lösning vore väl den idealiska i Sverige. MVH AL
Äpplen och päron, Al.
Du får nog läsa länken till forskning.no en gång till.
...og stövet kunne ikke komma fra piggdekkene... står det faktiskt.
Vad sen det där dammet innehåller, vägslitage och Japanska förhållanden har jag lika lite aning om som Karin S-S har om vinterkörning.
Avsikten med mitt inlägg var bara att påpeka att man inte har något dubbdäcksförbud i Norge och att mätningar inte pekar på att dubbdäcken förorsakar fler partiklar.
Mvh Pugg
Dubben förorsakar måhända inte lika mycket ultrafina partiklar (det dina artiklar handlar om). Dubben ger upphov till grövre så kallade slitagpartiklar främst. De mindre partiklarna härstammar istället från dieselmotorer. Dock har nya rön nu gjort gällande att även ultrafina partiklarna påverkas av dubben. Läs exempelvis VTI:s senaste studie som jag menar är en mer tillförlitlig källa än en artikel som de facto är tredjehandsinformation. MVH AL
Miljöpartister skulle förbjudas. Politiker hittar bara på en massa småsaker att gnälla på för att slippa ta tag i problem som t ex kolkraftverk och smutsiga fabriker...
Jag har anv. dubbfria vinterdäck under 6 år på 3 bilar.
Men nu väljer jag dubbdäck på grund av alla dagar med isiga vägar i norra Sverige.
Dubbfritt känns väldigt osäkert.
AL
Tror inte att Sverige-Norge är speciellt idealiska som jämförelseobjekt.
Majoriteten av det urbana trafikarbetet i Norge sker sannolikt i ett betydligt mildare klimat än vad vi är vana med här hemma.
En relevantare jämförelse får vi nog Sverige-Finland, som har mer likartade vinterförhållanden.
Besök gärna finska vägförvaltningens hemsida,tiehallinto.fi.
Läs relerna om vinterväghållning samt annat smått och gott.
Debatten om dubbförbud tycks väldigt avlägsen.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.