REPLIK: Dubbdäcksförbud bör vara nationellt, det blir för krångligt annars. Det skriver miljöpartisten Karin Svensson-Smith i en replik till Nils-Eric Frendins ledare.
Det finns en väl grundad anledning till att ca 25 kommuner i Sverige överväger att förbjuda dubbdäck när detta blir möjligt.
EU:s miljökvalitetsnormer för partiklar är baserade på vetenskapliga rön och har tillkommit för att skydda människors hälsa. För närvarande skapar luftföroreningarna från trafiken fler offer än trafikolyckorna. De senaste forskningsresultaten talar för att normerna bör skärpas.
Dubbdäcksanvändning är den i särklass största orsaken till att partikelnormerna överskrids. Miljöpartiet står för en trafikpolitik där människor ska kunna förflytta sig smidigt utan att skada vare sig själv eller andra. Därför bör halt vägunderlag tacklas med andra metoder än dubbdäck.
Signaturen 100 000 mil (insändare i Vi Bilägare #14) tar upp ett annat miljöproblem med trafiken: vägsaltet. Vi i miljöpartiet är väl medvetna om saltets miljöeffekter och förordar stor återhållsamhet med saltningen i väntan på andra metoder för att smälta undan snö och is på vägarna, främst socker i det korta perspektivet.
Vägsaltet har ju också en säkerhetsmässig nackdel, då det förskjuter problemet med halka c:a sex grader ner på temperaturskalan.
Debatten i denna spalt handlar dock för närvarande om dubbdäck och jag försöker att hålla mig till det ämnet. Du skriver "dubbdäckens stora betydelse för trafiksäkerheten i norr". Kan du belägga detta påstående?
Min argumentation mot dubbdäck baserar sig bland annat på statistik från Norge, där dubbdäcksanvändandet efter statliga och kommunala regleringar har minskat till en bråkdel av dubbdäcksandelen i Sverige. Statistik från Norge före och efter dubbdäckrestriktionerna visar att antalet halkolyckor inte har ökat i takt med att norrmännen har valt bort dubbdäcken.
För den enskilde bilägaren blir det svårt att hålla reda på vilka kommuner som inför dubbdäcksförbud och var dessa förbud ska gälla. Lagar och regler får större effekt om de inte är för krångliga att efterleva. Bilägare ska inte förväntas kolla på olika kommuners hemsida och ha extra däck i bagaget när de åker runt i Sverige.
Därför är det bättre med generella regler. Jag föredrar ett nationellt dubbdäcksförbud (eventuellt begränsad till städer) i fast förvissning om att trafiksäkerheten kan förbli intakt:
1. Moderna nordiska friktionsdäck har inte testats av de flesta dubbdäcksförare och de har därmed missat den stora utveckling som de dubbfria däcken har genomgått.
2. Dubbdäck är sämre på nästan alla vinterväglag än dubbfria vinterdäck förutom blankis och blöt is.
3. Risken för vattenplaning pga. spårbildning minskar avsevärt.
4. Vid väglag där dubbfria vinterdäck inte ger erforderligt grepp bör rekommenderas följande:
- sänkt hastighet och ökat avstånd mellan bilarna
- bilen lämnas hemma om kollektiva färdmedel eller distansarbete finns som alternativ
- alternativ väg väljs om sådan finns
- vid plötsliga inbromsningar (trots lägre vald hastighet) hjälper moderna antisladdsystem att hålla bilen på rätt kurs.
- i möjlig mån val av fram- eller fyrhjulsdriven bil då dessa har bättre fäste vid gaspådrag (antispinnsystem kan inte sätta sig över naturlagarna)
- snölänkar används (precis som i övriga Europa) tillfälligtvis, särskilt i branta lut
Dessa åtgärder fungerar i Norge och i övriga Europa där dubbdäck antingen är totalförbjudna eller hårt beskattade.
Karin Svensson-Smith
Riksdagsledamot trafikutskottet, Miljöpartiet
EU:s miljökvalitetsnormer för partiklar är baserade på vetenskapliga rön och har tillkommit för att skydda människors hälsa. För närvarande skapar luftföroreningarna från trafiken fler offer än trafikolyckorna. De senaste forskningsresultaten talar för att normerna bör skärpas.
Dubbdäcksanvändning är den i särklass största orsaken till att partikelnormerna överskrids. Miljöpartiet står för en trafikpolitik där människor ska kunna förflytta sig smidigt utan att skada vare sig själv eller andra. Därför bör halt vägunderlag tacklas med andra metoder än dubbdäck.
Signaturen 100 000 mil (insändare i Vi Bilägare #14) tar upp ett annat miljöproblem med trafiken: vägsaltet. Vi i miljöpartiet är väl medvetna om saltets miljöeffekter och förordar stor återhållsamhet med saltningen i väntan på andra metoder för att smälta undan snö och is på vägarna, främst socker i det korta perspektivet.
Vägsaltet har ju också en säkerhetsmässig nackdel, då det förskjuter problemet med halka c:a sex grader ner på temperaturskalan.
Debatten i denna spalt handlar dock för närvarande om dubbdäck och jag försöker att hålla mig till det ämnet. Du skriver "dubbdäckens stora betydelse för trafiksäkerheten i norr". Kan du belägga detta påstående?
Min argumentation mot dubbdäck baserar sig bland annat på statistik från Norge, där dubbdäcksanvändandet efter statliga och kommunala regleringar har minskat till en bråkdel av dubbdäcksandelen i Sverige. Statistik från Norge före och efter dubbdäckrestriktionerna visar att antalet halkolyckor inte har ökat i takt med att norrmännen har valt bort dubbdäcken.
För den enskilde bilägaren blir det svårt att hålla reda på vilka kommuner som inför dubbdäcksförbud och var dessa förbud ska gälla. Lagar och regler får större effekt om de inte är för krångliga att efterleva. Bilägare ska inte förväntas kolla på olika kommuners hemsida och ha extra däck i bagaget när de åker runt i Sverige.
Därför är det bättre med generella regler. Jag föredrar ett nationellt dubbdäcksförbud (eventuellt begränsad till städer) i fast förvissning om att trafiksäkerheten kan förbli intakt:
1. Moderna nordiska friktionsdäck har inte testats av de flesta dubbdäcksförare och de har därmed missat den stora utveckling som de dubbfria däcken har genomgått.
2. Dubbdäck är sämre på nästan alla vinterväglag än dubbfria vinterdäck förutom blankis och blöt is.
3. Risken för vattenplaning pga. spårbildning minskar avsevärt.
4. Vid väglag där dubbfria vinterdäck inte ger erforderligt grepp bör rekommenderas följande:
- sänkt hastighet och ökat avstånd mellan bilarna
- bilen lämnas hemma om kollektiva färdmedel eller distansarbete finns som alternativ
- alternativ väg väljs om sådan finns
- vid plötsliga inbromsningar (trots lägre vald hastighet) hjälper moderna antisladdsystem att hålla bilen på rätt kurs.
- i möjlig mån val av fram- eller fyrhjulsdriven bil då dessa har bättre fäste vid gaspådrag (antispinnsystem kan inte sätta sig över naturlagarna)
- snölänkar används (precis som i övriga Europa) tillfälligtvis, särskilt i branta lut
Dessa åtgärder fungerar i Norge och i övriga Europa där dubbdäck antingen är totalförbjudna eller hårt beskattade.
Karin Svensson-Smith
Riksdagsledamot trafikutskottet, Miljöpartiet
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Frågor riktade till Karin Svensson Smith
Dubbdäck räddar liv, partiklar gör folk sjuka- var går gränsen för vilket alternativ som är bäst?
Dessutom var det någon som nämnde kollektivtrafik.
Jag den funkar nog i Stockholm, Göteborg och Malmö, utanför dessa städer är kollektivtrafiken oftast ett skämt.
Som exempel kan jag nämna att från den by i skåne jag bor i till en annan by ca 2.8 mil från mitt hem sökte jag ett jobb. Kollade upp kollektivtrafiken mellan dessa 2 platser, Jag skulle få göra 3 byten och det skulle ta 2 timmar att åka 2.7 mil. Detta är i skåne där nästan all mark är asfalterad. Tror ni verkligen att jag skulle valt att åka kollektivt när samma sträcka tar ca 20 minuter att köra?
Hmmm, tidigare hade jag en kristallklar uppfattning om Karin S-S. Hon var totalt ute o reste i allt hon sa, tyckte jag, men, jag har fått revidera den uppfattningen under senare år. Därmed inte sagt att jag håller med henne i allt.
S-S är otroligt engagerad i det hon gör. Hon vågar komma med idéer o tankar hur kontroversiella de än ter sig för oss andra. Och hon står verkligen för det hon tycker. Hon brinner för sin vision om en bättre miljö för framtiden.
Genom att komma med förslag som får så stor uppmärksamhet, väcker hon även debatten som i sin tur kan resultera i ngt fruktbart som i slutänden kanske inte alls är det hon föreslog från början.
Jag trodde i början att hon var totalt oemottaglig för ny input. FEL. Jag har fått erfara att hon också själv gillar när folk tar för sig och vågar sticka ut, ta en debatt.
I en grupp där man tänker lika, tänker man nämligen väldigt lite, sa en klok person till mig en gång.
För tung trafik har S-S emellanåt kommit och fortsätter att komma med, vilda och kostsamma förslag, men, åter, hon får igång debatten.
Jag skrev till henne och sa jag delar hennes vision om miljön i framtiden, men jag delar inte alla hennes vägar dit. ;-)
Kanske vi mer skulle diskutera hennes förslag än henne som person? Det är väl ändå sakfrågan som är viktigast? Utan S-S hade miljödebatten säkerligen varit mkt mer slätstruken och utan visioner.
Visionärer sätter färg på tillvaron!
Ställer mig tvivlande till ditt påstående att Karin S-S gärna tar en debatt.
Jag har ställt mitt inlägg riktat till henne utan att få någon som helst någon som helst reaktion.
MVH
Mindre toppstyrning och mer frihet åt folket tack! Får hon statlig lön för att försvåra livet för vanliga svenskar?
Att hon reagerar på Frendins uttalande kan jag visserligen förstå. LÄngst upp i norr klarar de sig kanske bra på dubbfritt om det är konstant vinterväglag. Värre är det i Småland där jag bor, här smälter det och fryser på om vartannat gång på gång, med andra ord ishalka gång på gång. Dubben behövs.
Därför ska vi inte rösta på sossarna, kommunisterna eller miljöpartiet nästa år. En röst på någon av dem och vips kommer dessa gröntalibaner in i regeringen. Då är det helt slut på eventuella framtida vägsatsningar, då blir det restriktioner i bilkörning i storstäderna och då blir soppan dyr.
Att dendär karin kan sitta i ett trafikutskott otycka att dett skall vara dubbfritt i hela sverige.hon vill sdäkert att folk skall köra ihjäl sig ännu mer.voi voi hur dum får man vara
Jag håller med Heidi Bodensjö om att Karin S-S är duktig att skapa debatt.Men problemet är att vi i Sverige har ett klimat under vintern som varierar mellan +2 till -2 grader mellan Skåne och Norrbotten med regn och underkylt regn.Att då komma in i en kurva i 60 km/t och det är åt helvete för fort i den "svarta halkan" är inte kul.Då är man glad för dubbdäck.Dessa PM 10 partiklar som är så farliga,varför sopar man inte upp dessa partiklar på Horngatan mm, om dom är så farliga?Vissa forskare säger att det är dom ännu mindre partiklarna från avgaser som verkligen är farliga.Varför saltar man bort snön direkt så att dubbarna inte gör någon nytta utan istället river i asfalten?Tänk när det blir snö och riktigt kallt så att man inte kan salta,vilket himmelrike.Tyst och dubben skaddar inte asfalten och framför allt man slipper denna förbannade snömodd som är så opålitlig och kastar bilen i sidled när man minst anar det.Salt är bra vid underkylt regn,men för billigt så att det används istället för snöplogar.Om bilarna håller 70 km/t på en snöväg och den saltas stiger farten direkt till 90 km/t.Hur smart är det vägverket?Ni som älskar att sänka farten!
Kolla in det här alternativet:
http://www.autosock.nu/
Heidi Bodensjö
Autosock
Dagens snabblänk.
Alltså ingenting för längre sträckor eller normala hastigheter.
Tycker att såväl du som Karin S-S
borde gå in på Finska vägförvaltningens hemsida,
tiehallinto.fi, och läsa under rubriken "vinterväghållning".
Varför?
Jo för att Finland och Sverige har i princip sammma klimatförutsättningar vad gäller just den här frågan.
Karin S-S sjkuter helt förbi målet när hon drar paraleller mellan Sverige och Norge i frågan dubb eller ej.
Stor del av trafikarbetet i Norge sker i ett klimat som är avsevärt mildare än vintrarna i Sverige och Finland.
Så har t.ex Ålesund som ligger i höjd med Sundsvall en medeltemperatur under den kallaste vintermånaden på över 1 plussgrad.
Apropå Norge. Där finns inget dubbdäcksförbud någonstans. Däremot tas det ut dubbdäcksavgift i Oslo, Bergen och Trondheim.
Men i Tromsö hotar polismästaren med att bötfälla alla som inte har dubbdäck med hänvisning till att lagen säger att bilen ska vara skodd efter väderförhållandet, och han anser inte att dubbfritt uppfyller kraven vintertid.
Det har även gjorts mätningar av partikelmängden på olika ställen, och man har kunnat konstatera att den inte skiljer sig nämnvärt mellan dubbdäcks/icke dubbdäcks säsong.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.