Efter en ny genomgång riktar Riksrevisionen hård kritik mot bonus/malus-systemet, som innebär att laddbara bilar får en bonus medan bensin- och dieselbilar beläggs med straffskatt under de första åren.
Regeringen har satsat åtskilliga miljarder på att införa systemet utan att ha gjort någon konsekvensanalys av vilka effekterna kommer bli, menar Riksrevisionen i rapporten. Utgifterna har legat på 13 miljarder kronor.
"Den övergripande slutsatsen är att detta jämfört med andra insatser på samma område har varit förhållandevis kostsamma sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp", skriver Riksrevisionen.
Ett av de största problemen enligt rapporten är att många av bilarna som fått statligt stöd exporterats, något regeringen nu ska försöka lösa med nya regler.
Riksrevisionen har också granskat det nedsatta förmånsvärdet på miljöbilar för tjänstebilister. Det innebär att personer med förmånsbil kunnat komma undan betydligt billigare än motsvarande privatköpare som köpt samma bil.
– I relation till andra åtgärder inom transportområdet, till exempel koldioxidskatten eller vissa åtgärder inom Klimatklivet, är samhällets kostnader för klimatbonusbilar i nuläget höga, säger Cecilia Kellberg, projektledare för granskningen.
Läs också: Miljöpartiet om kritiken: "Helt uppåt väggarna"
Kritiken fortsätter i rapporten:
"Beslutsunderlagen har dessutom endast knapphändig information om de miljömässiga konsekvenserna, trots att syftet med åtgärderna har varit att på sikt minska utsläppen av framför allt koldioxid. Det finns heller ingen plan för uppföljning och utvärdering för det flesta av insatserna."
Riksrevisionen klagar också på att det funnits en "ryckighet" i reglerna och att de ständigt ändras.
– Osäkerhet kring framtida regelverk, avgifter och beskattning för personbilar riskerar att leda till stora kostnader för konsumenterna. Personer riskerar till exempel att lockas att köpa en viss typ av bil som efter några år blir oväntat dyr att äga, säger Cecilia Kellberg.
Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att den här typen av beslut först analyseras ur ett miljö- och samhällsperspektiv, och att bilköparna tydligt får veta hur länge bonus/malus-systemet och det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar ska gälla.
Bonus/malus-systemet infördes sommaren 2018 men har fått hård kritik från olika håll, inte minst från oppositionen som vill skrota systemet.
Målet har varit att öka försäljningen av laddbara bilar för att sänka utsläppen, och nu i januari var hela tre av tio nyregistrerade bilar en elbil eller laddhybrid. Samtidigt sjunker andelen bensin- och dieselbilar.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Att John upplever mig som en expert enkom för att jag råkar känna till högstadiefysiken, lite grundläggande räkneregler och skillnaden mellan en akademisk avhandling och en beställd politisk utredning får väl snarare anses illustrera hans egna tillkortakommanden än att jag är särskilt upplyst. Att dessutom försöka ironisera över saken bekräftar ju enbart var skon klämmer. Det gör mig dock ganska så beklämd. Inte mot någon personligen - agerandet är ju sannolikt mest en konsekvens av oförstånd - utan för att det i förlängningen påvisar de mycket allvarliga brister som Sverige har inom sitt utbildningssystem.
https://www.vibilagare.se/nyheter/privatkoparnas-favoriter-har-ar-modellerna-som-tjanstebilisterna-skippar
Bristfällig bildningsnivå är (förutom fattigdom) en utmärkt förutsättning för att skapa extremism och storskalig fundamentalism. Och därför har vi folk som skriver via personlig övertygelse snarare än vad som går att visa via mätningar, både i denna tråd, detta forum som ute i samhället i stort.
Samtidigt som fanatikerna skriker sig hesa över meningslösa åtgärder (såsom bonus/malus exempelvis) och hunsar och trakasserar nödvändiga opponenter (med tillmälen som "förnekare") eldar världen med kol, olja och gas som aldrig förr. Att den omvandlingen pågår för fullt tycks dock inte besvära våra fanatiker ö.h.t. De är nämligen så upptagna med att sila mygg och svälja kameler (och dela ut epitet till de som tycker att ett sådant agerande är irrationellt och kontraproduktivt) att de helt enkelt förbiser eller blundar för vilka fundament som driver energiomvandlingen i världen.
MVH AL
Det är intressant att det är samma personer som sågar Mp som nu hyllar Riksrevisionsverket, men de har ju helt missat att Riksrevisionen vill höja bensinskatten (co2-skatten) istället för bonus-malus. De vill bara ha malus, ingen bonus. Så om nu Mp-hatarna fick sin vilja igenom så att Regeringen höjde bensinskatten istället, ja skulle då Mp-hatarna vara nöjda då om Regeringen gjorde som Riksrevisionen anser? Vill Mp-hatarna verkligen ha höjda bensinskatter? Inte? Men Riksrevisionen vill ju faktiskt höja bensinskatten! Det är roligt när Må-hatare försvarar alla förslag som går emot regeringen, så Mp-hatarna försvarar höjda bensinskatter för att Riksrevisionen vill höja dem mer än regeringen. Man kan väl helt enkelt se att Mp-hatarna som vanligt inte har läst på.
Raphael: Det Riksrevisionen har gjort är att man studerat vilka åtgärder som är effektiva givet de politiska mål som har satts upp. Och där har man visat, att bonus/malus är ett system som både är dyrt, dåligt beräknat och ineffektivt. I jämförelse med alternativet, d.v.s koldioxidbeskattningen, är bonus/malus minst fem gånger dyrare. Och då har man inte tagit hänsyn till alla effekter.
Så nej, Riksrevisionen påstår inte att bränsleskatterna skall höjas. Det ingår inte i Riksrevisionens uppdrag att fatta sådana beslut. Tvärtom är det ett politiskt avgörande vad man skall satsa på. Riksrevisionen ger däremot följande råd till regeringen:
"Riksrevisionen konstaterar att det i stor utsträckning saknas konsekvensanalyser av miljöeffekter och samhällsekonomiska konsekvensanalyser i beslutsunderlagen inför beslut av nya styrmedel och förändringar i styrmedel som syftar till att öka andelen miljöbilar. Granskningen finner vidare att den samhällsekonomiska kostnaden för styrmedel riktade till supermiljö- och klimatbonusbilar framstår som relativt hög i jämförelse med andra åtgärder som används idag för att minska de transportrelaterade koldioxidutsläppen." (...)
"Mot denna bakgrund bör regeringen:
• säkerställa att konsekvensanalyser tas fram inför beslut om styrmedel gällande ökad andel miljöbilar och minskade utsläpp inom transportsektorn. Regeringen bör särskilt säkerställa att de miljömässiga och samhällsekonomiska konsekvenserna belyses.
• jämföra de samhällsekonomiska kostnaderna för att minska utsläppen med hjälp av styrmedel riktade mot inköp och ägande av miljöbilar med alternativa styrmedel i syfte att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv klimat- och transportpolitik (och här har Raphael bensinskatten som ett jämförelsealternativ)
• planera för att utvärderingar genomförs av avslutade eller pågående reformer redan när styrmedlen beslutas i syfte att dra lärdomar av dessa inför genomförande av framtida reformer
• se över möjligheterna att minska de samhällsekonomiska kostnaderna av exporten av subventionerade miljöbilar. (...)
• analysera behovet och kostnadseffektiviteten i nedsatt förmånsvärde riktat mot förmånsbilar som är miljöbilar. (...)
• tydligt redovisa hur länge bonus-malus-systemet ska gälla och hur man avser att utveckla det framöver, samt hur länge den tillfälliga nedsättningen av förmånsvärdet för el- och gasbilar ska gälla."
"Syftet med dessa styrmedel är att bidra till att minska koldioxidutsläppen i transportsektorn och/eller en fossiloberoende fordonsflotta genom att öka andelen miljöbilar i den svenska fordonsparken. Forskare och myndigheter har uppmärksammat att stöd till köp av miljöbilar bland annat riskerar att leda till mer trafik. Man har också visat att kopplingen till miljöeffekter är relativt svag och att stödet kan medföra ökad export av subventionerade bilar."
Så oavsett vad man anser om Miljöpartiet är bonus/malus ineffektivt, dyrt och dåligt utformat. Dessutom har det ingen påvisbar klimateffekt (vilket det i ch för sig delar med koldioxidbeskattningen men det är en annan historia) Allt enligt Riksrevisionen (och en rad övriga utredningar och forskningsrapporter men här var det ju Riksrevisionens rapport som skulle ventileras)
MVH AL
A.L,
nej jag menar inte företags olika verksamhetskostnader innebär en statlig subvention.
Att ordna tjänstebil åt anställda som inte kör något i tjänsten kan knappast ses som en den av verksamheten. Det är inget annat än privat konsumtion via företaget. Den totala skatteeffekten är tydligen mindre än vad jag trodde, men den är definitivt större än 0 och därför är tjänstebil i de allra flesta fall en skattesubvention.
Alla dessa tjänste- och leasingbilar (70% av nyregistrering) medför flera stora problem. I och med att de byts minst vart tredje år så ökar den totala mängden bilar onödigt mycket, vilket förvärrar infrastrukturproblemen och det ökar utsläppen. Dessutom går det åt mycket extra naturtillgångar när bilarna byts så ofta. Detta går stick i stäv med politikernas mål och klimat och miljö. Jag förstår inte varför skatteverket uppmuntrar folk att ha tjänstebilar och leasingbilar.
rnilson: Så du menar att om tjänstebilarna byttes mindre ofta skulle det totala antalet bilar i trafik minska och det skulle vara mindre trängsel? Hur tänkte du där? Utveckla gärna det matematiskt och hur det skulle påverka hur många som är ute och kör bil om företagen behöll sina bilar längre?
Sen verkar du ju inte läst.....Staten får inte in mindre skatt totalt sett på förmånsbilarna än på motsvarande privatköpta bil. I vissa fall beroende på förmånsvärde blir det till och med mer skattepengar in till staten än om motsvarande bil köpts privat.
rnilsson: Jag förstår som sagt fortfarande inte ditt resonemang om "skatteeffekten". Är det en subvention att betala lön till de anställda? En bil är ju en del av lönen. Den beskattas på samma sätt som lön och den bokföres i stort sett på samma sätt. Är lön en skattesubvention? Hur då i så fall? Mig veterligen utgör lön en del av skattebasen, eller hur?
Angående att bilarna byts ut vart tredje år betyder inte att de också skrotas. Tvärtom omsätts de vidare ut på begagnatmarknaden. De har då i genomsnitt rullat c:a 10 000 mil varav en del i tjänsten. Andelen som har förmånsbil som inte utnyttjas i tjänsten är inte särskilt stor. Det lönar sig nämligen inte (då är det bättre att ta ut lön)
Och det finns många fördelar med att ha den svenska fordonsparken, inte minst på säkerhetssidan. Därtill kan påpekas att omsättningshastigheten på svenska bilar är lägre än i de flesta andra länder. Våra bilar lever i genomsnitt längre än i andra länder.
Inget är gratis. Du anger att förmånsbilarna till delar betalas av staten. Och jag har fortfarande inte sett några konkreta exempel på hur denna transferering går till. Leasingavgiften bekostas av företaget, drift, skatt och underhåll likaså. Dessutom förmånsbeskattas löntagaren och företaget betalar in sociala avgifter på denna förmån. Det enda man i så fall missar är pensionen, men den har ju inte så mycket med statens budgetsaldo att göra.
Så om vi tar en V90 för 400 000 kr. Hur många kronor får man som företagare från staten för detta inköp och på vilket sätt skiljer sig denna konsumtion från andra verksamhetskostnader?
MVH AL
Henrik M,
antalet begagnade bilar ökar kraftigt bl.a. (och kanske främst) pga de täta utbytena tjänste och leasingbilar, vilket gör att fler har råd att ha bil, och alltså körs det mer bil.
Eftersom SCB är i blåsväder just nu så kanske jag inte ska referera till dem, men SCB statisk visar att under senaste 15 åren så har normalt 20-30% fler bilar inregistrerats varje år än vad som avregistrerats.
rnilsson. Om man jämför år 2005 med år 2018 - som är det årtal som vi är det sista som vi har data från, så har den totala ekonomin (mätt som BNP) vuxit med 30,7%. Och när ekonomin växer så kör vi också mer. Trafikarbetet med personbilar har samtidigt ökat med 11%. Trafikarbetet hos juridiska personer (där förmånsbilen ingår) har ökat med 15%, och antalet fordon som ägs av juridiska personer med 22%. Motsvarande siffror för privatpersoner är 20% fler fordon och 10 procent högre trafikarbete.
Befolkningsökningen är 12,2% (plus ytterligare en ganska stor grupp av asylsökande som inte ingår i befolkningsökningens siffror men väl i BNP och körsträckor).
Så tesen att tjänstebilsreglerna skulle förklara fordonsökningen ter sig som ganska orimlig. Fordonsbeståndet växer snarare till följd av ökad ekonomisk aktivitet, lägre räntor och ökad befolkning.
MVH AL
Jaja, blev inte klokare direkt. Mitt förslag kanske låter drastiskt, men förbjud fordon över tex 100 gram/km nästa år...sedan minskar man detta varje år med ca 10 gram/år. Både biltillverkare och köpare har sedan något konkret att förhålla sig till. Detta måste införas globalt givetvis. Men om en liknande konstruktion inte införs, kommer vi om 10 år stå där med samma utsläpp som idag eller antagligen högre....och alla är lika förvånade över att inget hände (för det är alltid någon annan som inte tog ansvaret).
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.