Efter en ny genomgång riktar Riksrevisionen hård kritik mot bonus/malus-systemet, som innebär att laddbara bilar får en bonus medan bensin- och dieselbilar beläggs med straffskatt under de första åren.
Regeringen har satsat åtskilliga miljarder på att införa systemet utan att ha gjort någon konsekvensanalys av vilka effekterna kommer bli, menar Riksrevisionen i rapporten. Utgifterna har legat på 13 miljarder kronor.
"Den övergripande slutsatsen är att detta jämfört med andra insatser på samma område har varit förhållandevis kostsamma sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp", skriver Riksrevisionen.
Ett av de största problemen enligt rapporten är att många av bilarna som fått statligt stöd exporterats, något regeringen nu ska försöka lösa med nya regler.
Riksrevisionen har också granskat det nedsatta förmånsvärdet på miljöbilar för tjänstebilister. Det innebär att personer med förmånsbil kunnat komma undan betydligt billigare än motsvarande privatköpare som köpt samma bil.
– I relation till andra åtgärder inom transportområdet, till exempel koldioxidskatten eller vissa åtgärder inom Klimatklivet, är samhällets kostnader för klimatbonusbilar i nuläget höga, säger Cecilia Kellberg, projektledare för granskningen.
Läs också: Miljöpartiet om kritiken: "Helt uppåt väggarna"
Kritiken fortsätter i rapporten:
"Beslutsunderlagen har dessutom endast knapphändig information om de miljömässiga konsekvenserna, trots att syftet med åtgärderna har varit att på sikt minska utsläppen av framför allt koldioxid. Det finns heller ingen plan för uppföljning och utvärdering för det flesta av insatserna."
Riksrevisionen klagar också på att det funnits en "ryckighet" i reglerna och att de ständigt ändras.
– Osäkerhet kring framtida regelverk, avgifter och beskattning för personbilar riskerar att leda till stora kostnader för konsumenterna. Personer riskerar till exempel att lockas att köpa en viss typ av bil som efter några år blir oväntat dyr att äga, säger Cecilia Kellberg.
Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att den här typen av beslut först analyseras ur ett miljö- och samhällsperspektiv, och att bilköparna tydligt får veta hur länge bonus/malus-systemet och det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar ska gälla.
Bonus/malus-systemet infördes sommaren 2018 men har fått hård kritik från olika håll, inte minst från oppositionen som vill skrota systemet.
Målet har varit att öka försäljningen av laddbara bilar för att sänka utsläppen, och nu i januari var hela tre av tio nyregistrerade bilar en elbil eller laddhybrid. Samtidigt sjunker andelen bensin- och dieselbilar.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
rnilsson: Om jag tolkar dig rätt så menar du alltså att företags olika verksamhetskostnader innebär en statlig subvention? Jag förstår i ärlighetens namn inte hur du får ihop det. I min värld utgör en kostnad inte en subvention utan snarare resursförbrukning (vilket en kostnad per definition är). Gäller samma sak då med annan produktion? Fabriker, datorer, mobiltelefoner, arbetskläder, konsulttjänster, förbrukningsmateriell, löner? Det är knappast rimligt att ökad konsumtion och lönekostnader påverkar statens budgetsaldo negativt. Om inte annat strider det mot de flesta ekonomiska modeller inom området.
När det sedan handlar om statens inkomster - vi kan ju för enkelhetens skull kalla det offentliga inkomster - så minskar det knappast av förmånsbilarna. Vi får ju anta att förmånsbilens kostnad är motiverad - och att företaget kalkylerar med en viss vinst kopplat till konsumtionen av densamma. I annat fall skulle de knappast vara motiverade. Givet en förändring där anställda inte får ha kvar sina förmånsbilar erbjuder man en ökad lön istället - vilket också använts i flertalet stora företag. Denna löneökning står då i proportion till företagets direkta som indirekta kostnader för bilen, med allt från leasing, service, administration och skatter. De sociala avgifterna (som företaget betalar på det förmånsvärde som de anställde lägger på sin lön) kvarstår ju oavsett löneform, d.v.s det är proportionellt växande mot lönesumman oavsett om den består av lön+bil eller bara lön. Båda dessa beskattas lika.
Och givet att företaget lägger ut dessa summor på den anställde får vi också anta att den anställde producerar det den kostar plus avkastningskrav på företagets arbetande kapital. Och med det är det sannolikt att vi får en högre output kopplad till bilarna än utan. Med högre produktivitet växer ekonomin och statens skatteintäkter ökar. Så nej, jag kan inte se att ökade lönekostnader ger lägre skatteinkomster. Det strider helt enkelt mot alla (neoklassiska) ekonomiska fundament inom området.
Hur mycket och vilka effekter som förmånsbilen ger utifrån ett statsfinansiellt perspektiv beror därför på den samhällsekonomiska effekten. Och den har ingen mig veterligen räknat på så påståendet om statens finanser känns - på rak arm - ogrundat och spekulativt.
MVH AL
Jag refererar till vad Riksrevisionen uppger och återigen så rider AL in som experten som vet bättre än Riksrevisionen och alla dess experter. Det är ju sanslöst otroligt att inte AL redan fått samtliga möjliga Nobelpris.
Intelli, vill du blocka mig så gör det. Du behöver inte annonsera ut det som ett litet barn. Tvärtom, jag välkomnar att du blockerar mig.
Intelli
Typiskt antisociala beteende att anmäla utan grund. Men visst, jag har redan hört det i mitt jobb. Folk som hotar med att gå till press, Uppdrag granskning, Kalla Fakta, JO-anmälningar, etc. Men kör på du, jag räds inte grundlösa anmälningar. Har du koll på inom vilket lagrum din anmälan skulle inordna sig under?
Axa: Om du hade orkat ta reda på vad det är Riksrevisionen undersökt så skulle du sett att min och deras kritik är samstämmig.
Riksrevisionen konstaterar nämligen att hela genomförandet och utförandet av bonus/malus saknar både konsekvens som samhällsekonomisk analys. Man är dessutom kritiska gentemot supermiljöbilspremien - som också bedöms som ofullständig (och dessutom underfinansierad). Att vissa fordon får reducerad förmånsbeskattning är en annan försvårande faktor - även om den ses som övergående. Sist men inte minst, är man orolig över att en allt för snabb övergång till elektrifierad fordonsflotta medför lägre skatteintäkter till staten i form av drivmedelsskatt. Man noterar dessutom att det finns fördelningspolitiska effekter som är klart undervärderade, d.v.s att landsortens trafikanter (du vet de där stackarna som betalar på tok för mycket i bränsleskatt) i mindre grad kan byta ut sina fordon än de som bor i mer tätbefolkade områden.
Och jag håller i grunden med Riksrevisionen. Bonus/malus är ett hafsverk som inte borde införts. Det är dyrt, det är ineffektivt och det är inte ordentligt beräknat.
Påståendet om förmånsbilar - som Axa citerar - finns inte att läsa i rapporten. Det man tar upp rör effekten på tjänstebilar som omfattas av lägre förmånsbeskattning kopplat till förbättrad miljöprestanda. Det är dock inte samma sak som att det är en generell situation ute i hela bilpopulationen som helhet.
Priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillfaller sedan vanligen dem som kan lansera nya teorier inom ekonomiområdet. Och det är inte vad Riksrevisionen gjort i sin publikation eller ens haft för avsikt att presentera.
MVH AL
Det är inget olösligt problem att staten med fler elbilar får in mindre skatt från fossila bränslen. Vi kan bara byta en massa värmepumpar tillbaka till oljepannor. Staten får även in tobaksskatt och på alkohol. Med mer luftföroreningar och sämre folkhälsa kan vi även säkra jobb inom sjukvården. Var inte rädd för renare luft i lungorna och bättre folkhälsa. Det löser sig.
A.L, jag skulle gärna höra hur du skulle få utsläppen att sjunka!? Hur skall vi fixa problemet? Du verkar vilja att alla skall köra tex en SUV eller bilar med fyrhjulsdrift mm. Jag lyssnar ...är väldigt intresserad av hur du skulle göra om du bestämde över detta.
Det är Miljöpartiet fel! Mycket tokiga idéer! Och plastkassarna kostar 7 kronor styck från 1 Mars.
13,4 miljarder kastade rakt ut i sjön, är någon förvånad, vart skall det sluta.
Vargen, vi har lärt oss av "expertisen" här att vad vi kör för bilar spelar ingen roll, för det är mängden tillgänglig olja som har betydelse och den går ändå alltid åt på något sätt. Hur vi ska få de oljeproducerande stormakterna som dessutom har kärnvapen, att skruva åt oljekranarna kan Vargen fundera över. Vi är alltså mer eller mindre tvingade av ödet att konsumera den olja som finns och behovet är obegränsat stort i världen.
Vargen: Det enda sättet att få ner utsläppen är att upphöra med produktionen av gas, olja och kol, alternativt hitta metoder för att begränsa att utsläppen kommer upp i atmosfären (s.k lagring som är en intressant teknik). Att däremot sitta och beskylla vissa biltyper för att öka koncentrationerna finns det ingen grund för.
För att hindra att omvandlingen av fossil energi kan fortskrida måste politikerna enas. Och det har man inte gjort. Just nu projekterar exempelvis Japan för 22 nya kolkraftverk (motsvarande utsläppen från hela USA:s samlade fordonspark på ett år).
MVH AL
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.