Efter en ny genomgång riktar Riksrevisionen hård kritik mot bonus/malus-systemet, som innebär att laddbara bilar får en bonus medan bensin- och dieselbilar beläggs med straffskatt under de första åren.
Regeringen har satsat åtskilliga miljarder på att införa systemet utan att ha gjort någon konsekvensanalys av vilka effekterna kommer bli, menar Riksrevisionen i rapporten. Utgifterna har legat på 13 miljarder kronor.
"Den övergripande slutsatsen är att detta jämfört med andra insatser på samma område har varit förhållandevis kostsamma sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp", skriver Riksrevisionen.
Ett av de största problemen enligt rapporten är att många av bilarna som fått statligt stöd exporterats, något regeringen nu ska försöka lösa med nya regler.
Riksrevisionen har också granskat det nedsatta förmånsvärdet på miljöbilar för tjänstebilister. Det innebär att personer med förmånsbil kunnat komma undan betydligt billigare än motsvarande privatköpare som köpt samma bil.
– I relation till andra åtgärder inom transportområdet, till exempel koldioxidskatten eller vissa åtgärder inom Klimatklivet, är samhällets kostnader för klimatbonusbilar i nuläget höga, säger Cecilia Kellberg, projektledare för granskningen.
Läs också: Miljöpartiet om kritiken: "Helt uppåt väggarna"
Kritiken fortsätter i rapporten:
"Beslutsunderlagen har dessutom endast knapphändig information om de miljömässiga konsekvenserna, trots att syftet med åtgärderna har varit att på sikt minska utsläppen av framför allt koldioxid. Det finns heller ingen plan för uppföljning och utvärdering för det flesta av insatserna."
Riksrevisionen klagar också på att det funnits en "ryckighet" i reglerna och att de ständigt ändras.
– Osäkerhet kring framtida regelverk, avgifter och beskattning för personbilar riskerar att leda till stora kostnader för konsumenterna. Personer riskerar till exempel att lockas att köpa en viss typ av bil som efter några år blir oväntat dyr att äga, säger Cecilia Kellberg.
Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att den här typen av beslut först analyseras ur ett miljö- och samhällsperspektiv, och att bilköparna tydligt får veta hur länge bonus/malus-systemet och det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar ska gälla.
Bonus/malus-systemet infördes sommaren 2018 men har fått hård kritik från olika håll, inte minst från oppositionen som vill skrota systemet.
Målet har varit att öka försäljningen av laddbara bilar för att sänka utsläppen, och nu i januari var hela tre av tio nyregistrerade bilar en elbil eller laddhybrid. Samtidigt sjunker andelen bensin- och dieselbilar.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Axa: Det kallas ju förmån av någon anledning, eller hur?
Vad man dock skall komma ihåg är att det är löntagarna som betalar sina förmånsbilar. Det är alltså ingen annan som betalar bilkostnaden vilket ofta är ett påstående som figurerar i samband med diskussionerna.
MVH AL
AL
”Riksrevisionens beräkningar visar att staten ger 40 procent mer stöd till en förmånsbil än motsvarande privatbil.”
Någon är det som tydligen tjänar på det.
Förmånen med förmånsbil är att arbetaren slipper ta lån själv för att kunna åka i en ny bil, men det blir alltid dyrare än att betala kontant vilket ju de flesta inte kan göra, men på detta vis kan de känna sig lite rikare.
Det märks ju på bilförsäljningen att den styrs av bonus/malus, vilket ju är syftet. Hade enbart malus använts hade bonusgnällarna fått gnälla på annat, nu gnäller de av avundsjuka och missunnsamhet då hade de kunnat gnälla över ökade kostnader, men utgifterna hade hållits nere vilket kanske hade skapat en annan verklighet i debatten, men att något måste göras, och nu faktiskt gjort, är helt klart (verkstad till skillnad från gnällarnas snack).
Ryckigheten beror ju på att bilbranschen med fusk visat att dieselbilar var bättre än de är, när sedan sanningen kom fram måste ju något göras. Politikerna kan ju inte vara bilexperter utan måste ta in fakta utifrån, men de flesta med kunskap om bilar insåg ju direkt det tokiga i att kalla dieseldrivna fordon för miljöfordon så lite naiva var de allt.
Det som Riksrevisionen kommer fram till är att koldioxidskatt är mer kostnadseffektivt, dvs de vill ha en höjd fordonsskatt baserad på co2 och där elbilar har 0 i fordonsskatt. De vill inte att elbilar ska få en bonus. Men frågan är om bara höjd koldioxidskatt skulle få köpare att välja elbilar istället. Jag är inte övertygad om det.
Nu är det ju inte så att riksrevisionen förespråkar ett billigare bilägande, snarare dyrare bl.a. kraftigt höjd bensinskatt(koldioxidskatt) och att förespråka det är nära till politiskt självmord.
Riksrevisionens rapport kommer i vanlig ordning att ignoreras
Ytterligare ett bevis på hur "ineffektiva", "klåfingriga" våra politiker har blivit!
”Klimatbonusen i bonus-malus kostar 6 000 kronor/minskat ton. 6 gånger högre än co2-skatten, 25 gånger mer än utsläppshandeln och 50% mer än vad Riksrevisionen uppskattar att stöden kostade 2012-2018.”
När de flesta har införskaffat sig en hybrid eller en elbil så kommer skatten på batterierna att införas eftersom tillverkningen är redan i dag en stor miljöbov och när det gäller gasbilar så kommer det även att bli en förhöjd skatt på dessa också eftersom de betraktas i dag som en rullande bomb, en skatt som kommer att införas ur säkerhetssynpunkt. Lilla Sverige ska alltid utmärka sig och vara i topp jämfört mot hela den övriga världen när det gäller ur miljötänkandet. Tänk vad världen skulle vara vit och ren om alla tänkte som den svenska regeringen när det gäller att beskatta allt och inget för samtliga medborgare och inte nog med det, beskatta en ny produkt för att tro att hela världen ska kunna gynnas av det.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.