Nästa artikel
Bränslepriserna sjunker
Nyheter

Bränslepriserna sjunker

Publicerad 30 maj 2018
Billigare vid pumpen igen.
Efter att ha varit uppe och vänt på 16 kronor litern är priset på bensin och diesel på väg ner igen.
För två veckor sedan nåddes en smärtgräns för de som tankar bensin och diesel. Drivmedelsbolagen höjde då nämligen sina riktpriser så att literpriset översteg 16 kronor litern. Men nu verkar toppen ha nåtts, åtminstone för den här gången.

Idag justerades nämligen riktpriserna hos OKQ8, Preem och Circle K till 15,86 kronor litern för blyfri 95-oktanig bensin. Diesel kostar nu 15,81 kronor per liter. 


E85 ligger på 10,31 kronor litern. Den 1 april i år gick drivmedlet över till sommarkvalitet, vilket innehåller en högre andel etanol och därmed sänks skatten med 84 öre per liter jämfört med på vinterhalvåret.  

Diskutera: Tror du att bränslepriserna kommer att stiga till över 16 kronor per liter igen i år? 
 

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#115 • Uppdaterat: 2024-05-13 23:49
Gäst (ej verifierad)

AL #41: "Utifrån det perspektivet har du alltså rätt i att bränsleskatterna har en lokal påverkan på fordonsvalet.
Den har dock ingen effekt på de globala utsläppen eftersom den lokala prisförändringen just bara påverkar en liten del av den globala marknaden. Det vi sparar in här konsumeras alltså upp av någon annan (jmfr elasticiteten i utbudsled) och de globala utsläppen blir oförändrade."

Det ovan har vi hört många gånger förut, men är som jag också sagt förut, en kraftig förenkling av verkligheten och samtidigt populism.

#116 • Uppdaterat: 2018-06-03 09:13
A.L

John2008. Ja du brukar skriva det men sedan inte förmå visa något konkret. Men för kännedom; Teorierna med negativa externa effekter bygger på att samtliga av marknadens aktörer har en homogen prisinformation. Av uppenbara skäl är så inte fallet hos bränsleskatterna. Hör av dig om du vill ha lite lästips till vederhäftig litteratur inom området.

Så det är onekligen en revolutionerande upptäckt du då har gjort, som tydligen visar att ökat utbud inte påverkar prisnivån.; -). Visa gärna hur denna mekanism fungerar så kan jag boka en semesterresa i högsäsong till samma pris som råder under lågsäsong;-). Kontakta sedan OPEC, de är garanterat intresserade av att betala bra för denna nyvunnena kunskap .;-) Ja faktum är att du löst världssvälten och flertalet stora ekonomiers omfattande tillväxtproblem. Så vi väntar med spänning!

MVH AL

#117 • Uppdaterat: 2024-05-13 23:49
Gäst (ej verifierad)

"Oil Prices: What's going on? - An Animation": https://www.youtube.com/watch?v=hyqrG1pDzE

#118 • Uppdaterat: 2018-06-03 09:52
A.L

Tack John2008 för din (om något populistiska) länk. Men den snarare bekräftar min linje än motsäger den och den ger inget stöd för att kodioxidbeskattning i Sverige inte konsumeras upp på annat håll istället (via marknadsmekanismerna).

Det du behöver göra är att du läser in dig på teorierna bakom bränsleskatterna. De grundlades redan i slutet av 50-talet av en känd ingenjör vid namn John Robert Meyer som du hittar via Google. Läs på och återkom.

Fram tills dess får vi konstatera att vi inte lyckas hyra stugan i fjällen på sportlovet till priserna som gäller i lågsäsong, inte ens med insikterna från John2008:s film. Skälet till det är att efterfrågan är högre då samtidigt som utbudet inte ändrats. Då stiger priset. Omvänt råder att när sportlovet är över så sjunker priset kopplat till att utbudet relativt efterfrågan ökar. Prisnivån sjunker på så sätt.

Så konsumenterna och transportköparna i synnerhet anpassar alltid sig efter tillgången (på både vägutrymme som drivmedel). Det syns både lokalt och globalt.

MVH AL

#119 • Uppdaterat: 2024-05-13 23:49
Gäst (ej verifierad)

Lustigt att jämföra priset på semesterresor och att hyra stuga i fjällen med oljepriset som är betydligt mer komplext. Se filmklippet "Tim Bennett Explains: Why the oil price is so volatile": https://www.youtube.com/watch?v=vLmhZX7guak

#11a • Uppdaterat: 2018-06-03 13:53
A.L

John2008. Det du inte har förstått är att priset på en vara inte bara påverkas av efterfrågan utan också av utbudet. När utbudet ökar sjunker priset (jmfr ny teknik för att utvinna olja introduceras eller när vi får goda och dåliga skördar av oliver, eller för den delen hur ett land industrialiseras). När lokala skatter införs för att dämpa efterfrågan uppstår ett utbudsöverskott som därefter distribueras på övriga marknader som därigenom får ett lägre pris. Med ett lägre pris ökar konsumtionen på samma sätt som den minskat i Sverige. Därför blir nettot av globala utsläpp oförändrat och det gäller även om vi slutar köra bil helt i Sverige.

Om du studerar hur stor del av världens energi som är fossil så ser du att det stämmer. Globalt sett har det nämligen aldrig konsumerats så mycket fossil energi som vi gjorde år 2017. Bara i jämförelse med år 2000 är ökningen 30% - trots mängder av svenska skatter och internationella avtal.

Det finns helt enkelt en tillräckligt stor efterfrågan på energi. Volatilitet på oljan och dess pris är sedan en annan diskussion. Den påverkas mycket riktigt av fler saker än svenska skatter.

Som ett tillägg: det absolut effektivaste sättet för att sänka vårt bensinpris i Sverige är att förmå USA och Ryssland att lägga en styckskatt på sitt bränsle. Då skulle vi tanka billigare här av precis samma anledning som att amerikaner och ryssar nu tankar billigare när vi skattar sönder de svenska trafikanterna.

MVH AL

#11b • Uppdaterat: 2018-06-03 19:39
Axa

AL
Men du utgår ifrån att svenska staten ska lägga sig platt inför det du kallar för globala marknadsmekanismer istället för att föra en politik som åtminstone de (någorlunda) moraliskt kan stå för.
Lite som att ge upp jakten på pedofiler i Sverige, för de kan ju ändå åka till Asien för att ”konsumera” där utbudet är ”bättre”(?).

Som jag sagt tidigare, och oavsett dina ”fina” förklaringsmodeller så inser det flesta med sunt förnuft att statens utgifter måste täckas upp av skatter.

#11c • Uppdaterat: 2018-06-03 20:10
A.L

Axa. Det jag kan konstatera är att den modell och teori som normalt sett kan motivera bränsleskatter nu har åsidosatts och detta på rent normativa grunder. Och då kan man också vara tydlig med att skatteuttaget inte har något med miljöhänsyn att göra utan bottnar i att politikerna vill öka statens inkomster.

Jag vet inte på vilket sätt Axa tycker att den typen av bedräglig retorik kan anses uppfylla definitionen av god moral. Jag är snarare av den motsatta uppfattningen. Men vår moraliska kompass skiljer sig kanske åt.

MVH AL

#11d • Uppdaterat: 2018-06-03 20:18
Axa

AL
Det moraliska i det här fallet är att hålla balans i statens finanser.
Även om det enligt dig finns anledning att sänka bränsleskatten så skulle man höja i andra änden, genom ännu högre fordonsskatt eller fastighetsskatt eller högre skatt på reavinst.
Du anser att det är av ideologiska skäl man använder sig av hög bränsleskatt. Möjligen. Men det är likaså ideologiska skäl att sänka den. Apropå politisk retorik...

#11e • Uppdaterat: 2018-06-03 21:08
A.L

Axa. Hur staten får in sina skattepengar och hur de används ligger fortfarande utanför det ekonomiska resonemanget. Det är en helt annan fördelningspolitisk debatt.

Bränsleskatterna motiveras med att de skall täcka de samhällsekonomiska kostnaderna och detta på marginalen. Det gör de med råge. De ligger till och med för högt.

Så nej. Det är inte av ideologiska skäl som bränsleskatterna skall justeras ned i linje med de externa kostnaderna. Det är tvärtom helt i linje med den ekonomiska vetenskapen (motsvarande den teori som användes för att införa dem) och i paritet med hur en marknad brukar fungera, d.v.s; Lägre produktionskostnad=lägre slutpris och vice versa.

MVH AL

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.