Billigare vid pumpen igen.
Efter att ha varit uppe och vänt på 16 kronor litern är priset på bensin och diesel på väg ner igen.
För två veckor sedan nåddes en smärtgräns för de som tankar bensin och diesel. Drivmedelsbolagen höjde då nämligen sina riktpriser så att literpriset översteg 16 kronor litern. Men nu verkar toppen ha nåtts, åtminstone för den här gången.
Idag justerades nämligen riktpriserna hos OKQ8, Preem och Circle K till 15,86 kronor litern för blyfri 95-oktanig bensin. Diesel kostar nu 15,81 kronor per liter.
E85 ligger på 10,31 kronor litern. Den 1 april i år gick drivmedlet över till sommarkvalitet, vilket innehåller en högre andel etanol och därmed sänks skatten med 84 öre per liter jämfört med på vinterhalvåret.
Diskutera: Tror du att bränslepriserna kommer att stiga till över 16 kronor per liter igen i år?
Idag justerades nämligen riktpriserna hos OKQ8, Preem och Circle K till 15,86 kronor litern för blyfri 95-oktanig bensin. Diesel kostar nu 15,81 kronor per liter.
E85 ligger på 10,31 kronor litern. Den 1 april i år gick drivmedlet över till sommarkvalitet, vilket innehåller en högre andel etanol och därmed sänks skatten med 84 öre per liter jämfört med på vinterhalvåret.
Diskutera: Tror du att bränslepriserna kommer att stiga till över 16 kronor per liter igen i år?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Axa. Den externa delen. Totalt sett är den givetvis inte noll på långa vägar men det är ett helt annat resonemang som ligger utanför bränsleskatternas utformning.
MVH AL
AL
Ok, du menar ”externa delen”(?).
Hur som helst så behöver man inte vara ekonom och använda onödiga begrepp för att förstå att utgifterna måste täckas av inkomster.
Om det är via skatt på bensin eller på restaurangbesök spelar mindre roll. Skatten kommer ändå behöva tas ut.
Alternativet är att de rikaste beskattas hårdare för mer intäkt men det ör inte så populärt och oftast trillar monokeln ut när detta nämns.
notatius..
I 99% av gångerna jag raderar så skriver jag också en förklaring. I de få fall som jag inte gör de så finns det ofta en bra anledning.
Därav finns regel 3.2:
3.2 Redaktionens rätt att radera
Inlägg som inte följer dessa enkla regler kan raderas utan vidare kommentar från redaktionen. Det är vår absoluta målsättning att förklara varför vi raderar inlägg, stänger trådar, men i den mån det är helt uppenbart att de bryter mot dessa tämligen enkla regler förbehåller vi oss också rätten att agera utan kommentar.
För det andra så kan jag redigera inlägg, och det gör jag då och då men det är moderaternas bedömning som avgör vad som raderas och vad som redigeras.
För det tredje är jag inte det minsta intresserad i Flashback, mycket sjukt där!
Det räcker gott med det jag har..
Axa: Med den externa delen avses riskökningen som den extra fordonskilometern innebär för den enskilda trafikanten. Väljer person A att ta bilen riskerar vederbörande att bli inblandad, eller orsaka, en olycka både med sig själv och andra. Det är denna marginella riskökning för övriga trafikanter som den enskilda bilisten också skall bekosta, och det sker idag via bränslet.
Vad gäller utgifter är de inte samma sak som kostnaderna. Och det är inte statens faktiskt utgifter som skatterna är tänkta att täcka utan samhällets marginalkostnader. Det är stor skillnad mellan ett statsfinansiellt budgetområde och samhällets totala kostnader. Det skatterna gör är att de mildrar marknadsmisslyckandet genom att de återinför prismekanismen i varje individs egen beslutsprocess. I denna finns redan en rad kostnader med. Dit hör inköp av fordon, fordonsslitage, försäkringar etc. Men det finns också dolda (externa) kostnader som individen bidrar med (trängsel, olyckor, utsläpp, vägslitage etc) men inte har med i sin egen interna kalkyl. Dessa kostnader betalas istället av någon annan. Det medför att individen inte behöver beakta dessa när han eller hon väljer att köra bil - trots att bilresan ger upphov till dem - och bilresan blir härigenom billigare för individen än för samhället som helhet. Man brukar säga att individens pris ligger under marknadens jämviktspris (vilket typiskt sett skapar köer eller överutnyttjanden som både är välkända som uppenbara)
Skatterna inför alltså korrekta prissignaler på marknaden och det är också där som vinsten ligger. Hur intäkterna sedan används rent statsfinansiellt är mer en fördelningspolitisk fråga än en samhällsekonomisk dito, d.v.s den har mycket lite mer det ekonomiska optimumet att göra.
Idag ligger skatterna på en högre nivå än de samhällsekonomiska kostnaderna och är därför skadliga för ekonomin. Att fördyra transporterna går nämligen helt rakt emot ekonomins grundprincip, d.v.s att använda resurser så effektivt som möjligt.
MVH AL
AL
Eller så används skatten som styrmedel och i det här fallet för att folk ska köpa snålare bilar eller välja andra transportsätt.
Att utsläppen från personbilar har minskat senaste 10 åren kan ju ha att göra med bränslepriset...
Är det inte dax att sluta med att ursäkta sin politiska hållning på sakforum som detta?
Går priset upp är det såklart regeringens fel, går priset ner är det såklart regeringens fel att det inte går ner tillräckligt. Jag, som politisk oberoende bilägare är jäkligt trött på att läsa era vridna agendor (i tid beroende på vilken regering vi har). Jag tycker faktiskt ni ska hålla era politiska värderingar till forum där sådant hör hemma. Och admin borde faktiskt ta krafttag nu! Det stundar ett val och dessa motoriserade blindhönor lär inte bli mindre kackliga desto närmre vi kommer.
Axa. Det jag tror att du tänker på är priselasticitet- den utgör grunden i bränsleskatterna. Elasticiteten visar på hur utbud och prisnivå påverkar jämviktsvolymen. Ändrar man någon av dessa - som I fallet bränsleskatterna - sjunker volymen. Det sker både på kort sikt (vi planerar våra resor mer rationellt) och på medellång sikt (genom annat fordonsval). På ännu längre sikt kan det också påverka inflyttningen. Elasticiteten för bränslet finns beräknad av statens institut för kommunikationsanalys och uppgår till -1.5 på kort sikt och -0.5 på längre sikt. Siffrorna är inte helt dagsaktuella.
Utifrån det perspektivet har du alltså rätt i att bränsleskatterna har en lokal påverkan på fordonsvalet.
Den har dock ingen effekt på de globala utsläppen eftersom den lokala prisförändringen just bara påverkar en liten del av den globala marknaden. Det vi sparar in här konsumeras alltså upp av någon annan (jmfr elasticiteten i utbudsled) och de globala utsläppen blir oförändrade.
Svenska och europeiska skatter på bränsle har därför inte hjälpt. År 2017 slog användandet av fossil energi alla rekord globalt sett. Den har ökat med 25% sedan år 2000, trots koldioxidskatterna och trots subventioner av förnyelsebara energikällor.
MVH AL
. Går priset upp som en konsekvens av förändrade skatter så är det ett politiskt beslut. Tycker man det är fel så är det rätt självklart att man också kritiserar politikerna.
Inom den ekonomiska teorin kvarstår det jag har förklarat i denna tråd och som forskningen inom området också visar. Bilisterna är överbeskattade!
MVH AL
AL
Och eftersom svenska riksdagen och regeringens inflytelse är begränsad till Sverige så kan de ju självklart inte i större omfattning styra globala mekanismer.
Även om miljömål i Sverige princip inte har någon betydelse för den globala miljön så har Sverige ändå satt mål som man anser är nödvändiga.
Vad gäller ekonomiska teorier och förhållningssätt så har man på makronivå gång på gång sett dess tillkortakommanden. Oavsett hur pass förankrade ekonomiska teorierna eller beräkningsmodellerna är så fallerar ekonomier gång på gång. Varför? Jo, för man har inte med variabeln ”sunt förnuft”.
Axa. Jo att vägtrafiken skall betala sina samhällsekonomiska kostnader röstade riksdagen igenom redan i början av 90-talet. Det har man ju också uppnått - tyvärr med råge - vilket knappast gör någon gladare.
Den ekonomiska teoribildnigen kan diskuteras och precis som du säger särskilt på makronivå. Men i fallet transportekonomi är den relativt solid.
Så faktum kvarstår och det är att bränsleskatterna ligger på en högre nivå än kostnaderna vilket är oförenligt med både lagda riksdagsbeslut som grundläggande ekonomi. Skatterna bör därför sänkas och det ganska rejält. Då kommer vi alla få billigare resor.
MVH AL
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.