Många biltillverkare är beredda att gå långt för att uppfattas som miljövänliga. Detta gäller inte minst Audi, som i och med presentationen av nya A3 Sportback g-tron också meddelar att man börjar tillverka sin egen utsläppsneutrala fordonsgas.
Audi tillverkar sin gas i Werlte, Tyskland, genom att använda förnybar elektricitet. Elektrolys av vatten skapar vätgas och syre. Vätgasen kan i sin tur användas tillsammans med koldioxid från en närliggande biogasfabrik, som annars hade stått för utsläpp, för att skapa syntetisk metan, vilket Audi kallar för e-gas. E-gasen är kemiskt identisk till vanlig naturgas.
Den egna utsläppsneutrala gasen gör att Audi A3 Sportback e-tron i praktiken får koldioxidutsläpp på 30 gram per kilometer, även om man räknar med de utsläpp som skapats av byggandet av gasfabriken och de vindkraftverk som står för elektriciteten. Det beror på att gasen inte genererar mer koldioxidutsläpp än vad man använde koldioxid vid framställningen.
Audi A3 Sportback g-tron
Audi A3 Sportback e-tron drivs med hjälp av två gastankar och en vanlig bensintank. Gastankarna kan innehålla antingen Audis egen e-gas eller vanlig naturgas. Gastankarna rymmer sju kilo gas vardera, vilket tack vare en förbrukning på 3,5 kilo per kilometer ger en räckvidd på 400 kilometer när man kör på enbart gas. Tar man bensintanken i åtanke får A3 Sportback e-tron en räckvidd på ytterligare 900 kilometer.
Bensinmotorn är baserad på de 1,4-liters TFSI-motorer som finns i resten av A3-serien och ger 110 hästkrafter och ett vridmoment på 200 newtonmeter. Detta ger en acceleration från noll till 100 på elva sekunder, samt en toppfart på 190 kilometer i timmen.
Gasen som tillverkas i Werlte ska driva 1 500 exemplar av nya Audi A3 Sportback g-tron i 15 000 kilometer om året.
Diskutera: Hur ser du på att Audi tillverkar egen gas? Vad tycker du om Audi A3 Sportback g-tron?
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Tack mythbuster för ansatser till tänkande i frågan. Det är klart att man för närvarande kan parera vindelens variationer med reglerkraft eftersom andelen vindkraft är så liten. Tyskland avvecklar kärnkraften, och den mesta reglerkraften kommer då från kol, olja och naturgas, eftersom de inte har vattenkraft. Det finns i dagsläget naturligtvis inget överskott av vindel, Om man verkligen har ambitionen att bygga ut.andelen förnybar energi får man lita på solenergi (ingen elproduktion på nätterna) och vindenergi (blåser bara ibland). Energi behöver alltså lagras. Om man inte kan lagra allt man behöver kommer det att krävas fossil reglerkraft för resten. För bilar behöver energin dessutom vara transportabel. OK att du tror att batteridrivna bilar är lösningen. Ska bilarna laddas dagtid när solen lyser, eller på hösten när vinden blåser? Att göra metan av tysk el för närvarande kan bara en miljömarodör vilja göra, det har du och Raphael rätt i. Bränsleceller med vätgas från el eller metanol från skogsråvara kanske är en mer energieffektiv lösning på sikt, men man kanske behöver kunna använda också en relativt ineffektiv metod för energilagring för att driva bilar. Metan från kompostering och reningverk är förvisso en ytterst sympatisk lösning, och kan säkert byggas ut i viss mån, men kommer det att räcka?? Det är fantasilöst att helt avfärda energilagring i form av syntetisk metan för mobilt bruk, även om det är sannolikt att det finns både bättre sätt på sikt att lagra energi och driva bilar..
INgoS. 2006 var installerad effekt i Tyskland på vattenkraften 4,7GW. Detta motsvarade 3,5% av landets elförsörjning. Något högre än för ex solel som Tyskland är världsledande på. Som regler kraftkan man dels använda hela systemet men ex. el från gasturbiner fungera utmärkt det med. Det är bara i Sverige vi är så inkörda på vattenkraft och nödvändigheten för vindkraft.Danmark verkar inte ha detta problem och som bekant har Danmark inga berg. Skulle man komma till situationen att man måste lagra el görs detta effektivt i s.k. pumpkraftverk. Används i flera länder idag då man köper in el på lågpris och använder detta för att pumpa upp vatten i höga reserverar i bergen. Vig högpris släpps vattnet på som vanlig vattenkraft.
Man.. låt mig göra ett räkneexempel. Effektiviteten på hydrolys (wikipedieá) är mellan 50-80%. Steg 2 (tillverkning av metan) har jag inga data på men den ligger i samma storleksordning. Effektiviteten i en ottomotor är ca 25% Ser man dessa tre seg hamnar effektivitet mellan 6-16%. Alltså i bästa fall har man "trollat" bort 84% av energi. De är riktigt lysande om man vill slösa. Jag ger Audis försök här i bästa fall ett poäng i PR försök. Som ingenjör är detta bara rent trams som någon rökt ihop en för sen kväll. Sorry för hårda ord men detta är faktiskt höjde av dumhet.
Tack mythbuster. Dina räkneexempel verkar övertygande. Syntetisk metan eller bensin verkar vara ett sistahandsalternativ om man inte kan få mobil energi på annat sätt -vilket man mest sannolikt får. Fast det är väl ändå nästan olösligt för Tyskland att klara hela behovet av utjämnande elenergi med att pumpa upp vattnet i sina berg. För Danmarks del blir det att bygga en jättedamm på Himmelsbjerg? OK, det kan komma andra sätt att lagra energi, som värme, kemiskt eller något. Danmark har väl för närvarande inga problem att parera svängningarna med den enorma tyska buffrande fossila kapacteten. Det kommer väl att behövas buffertar med helt andra volymer om hela Tyskland ska ha sol och vindenergi i massiv omfattning.
" Det betyder att en riktigt solig dag så producerar solcellerna idag lika mycket el som 20 genomsnittliga kärnreaktorer."
Från den här källan som berättar om Tysklands energiomställning till bara förnyelsebar energi.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5239710
Fäste mig vid i Previas referens ett ställe i artikeln där man föreslog att den överskottsel som enligt Raphael inte kommer att finnas ska användas till att producera vätgas som kan blandas med metanet i de tyska gasledningarna. Verkar bra. Då slipper man varje dag sicka elen för att pumpa upp vattnet i mythbusters natusköna bayerska innanhav, som år 2070 ligger på platsen där tidigare bayerska alperna låg. Dessutom kanske man bör se till att vätgasen inte används till att producera syntetisk metan för tyska gasledningar eller med liknande process syntetisk metanol. Denna skulle ju kunna användas i bränsleceller eller i värsta fall till Ottomotorer i bilar, och tränga undan användningen av rötgas.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.