Audi A3 hade kunnat lanseras i en hybrid- eller elversion, men Audis ingenjörer har kommit fram till att hybridteknologin just nu är den bästa lösningen för en miljöbil.
Anledningen är framför allt att Audi anser att teknologin i elbilar inte är tillräckligt utvecklad, eftersom man just nu inte kan nå mer än 150 kilometer i räckvidd utan att tekniken bli väldigt dyr.
Dessutom tror Audi att hybrider är det bästa alternativet för de amerikanska och japanska marknaderna på grund av att diesel inte är särskilt populärt. Det samma kan inte sägas om Europa, men Audi tror ändå att laddhybrider får en fördel i och med framtida utsläppsregleringar från EU.
Audi har visat ett laddhybridkoncept på bilsalongen i Paris, kallat Audi Crosslane Coupe. Den har en bränsleekonomi på 1,1 liter per 100 kilometer vid blandad körning, och släpper därmed ut 26 gram koldioxid per kilometer.
Audi A3 är redo att lanseras som laddhybrid under 2014.
Diskutera: Hur ser du på en hybridversion av Audi A3?
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Wow, vilken nytänkande design....:)
Fantastiska siffror: 1,1 liter per mil vid blandad körning och 26 gram per kilometer ... Men en sak känns rätt simmigt med alla de här siffrorna:
1) Under hur lång körsträcka "räcker" de här 1,1 literna?
2) Vad blir totalkostnaden i kronor räknat för de här 1,1 literna? Kostnaden för bensin/diesel och kostnaden för el?
3) Hur ser förbrukningen ut vid tio mils körning per dag - en icke helt ovanlig sträcka för många till jobbet?
4) Hur ser de olika delkostnaderna ut vid tio mils körning per dag?
Jag anser att det här saknas en sorts standardsträcka - eller flera, ur vilken de olika delkostnaderna framgår och vad den ungefärliga totalkostnaden per mil blir inräknat fossilt bränsle och el. (Just nu är elen förhållandevis billig, men det lär bli andra priser framöver.)
Jag hoppas att jag inte är ensam om att tycka att allt det här med löjligt låga förbrukningsiffror känns en aningens svårgreppbart. Hur ser verkligheten ut?
Kapten. Håller helt med dig om att siffran är värdelös. En laddhybrid kan vanligen gå mellan 3 och 15 mil på batteri, och EUs kombinerade körcykel är 11 km, så med rätt programmering kan förbrukningen bli 0. Förbränningsmotorn används vid högre fart exv över 80 km/h och vid behov av extra kraft förutom när det är dags att fylla på batteriet. Stadscykeln går nog huvudsakligen på batteri. En kvalificerad gissning är att en Volvo V60 laddhybrid drar en del diesel vid rödljusracen, (0-100 på 6,1 sek). Körstilen är säkert avgörande för förbrukningen ännu mer än bilar utan eldrift. Intressant vore förbrukningen i steady state t. ex vid längre körning utan mellanliggande uppladdningar. En Opel Ampera drar ju avsevärt mer än en Prius laddhybrid på långkörning. Man kan nog förbättra bränsleekonomin ytterligare med t ex avstängda cylindrar och annan optimering av motorerna. En gissning är att liksom V60 laddhybrid också Audi får ner lite klös i asfalten vid behov och då drar mycket mer bränsle. Men det är tilltalande att kunna köra riktigt snålt när man vill, och ha riktigt pulver till hands när man så önskar. Intressant också att Audi tycks satsa på bensin? Toyota Prius lär ju vara mycket renare än vad en diesel kan bli?
Audi drar alltså samma slutsats som Toyota gjorde - för 15 år sedan. Hybridtekniken gör stor nytta särskilt i stadstrafik, och begränsar inte användbarheten på samma sätt som renodlad eldrift.
A_q inte vad jag vet, däremot har Audi släppt samma bil ca 10 gånger och kan de inte komma med något mer nyskapande så kommer du att få läsa samma kommentar fler gånger, bara att vänja sig......:)
Det är iofs lite kul att Audi som påstår sig ha försprång i teknik nu insett att hybrid verkar bra, dom är dock 15 år efter....:)
Att Toyota var lite tidigare ute med hybridtekniken beror som alla andra begriper på att Toyota inte för fem öre begrep sig på dieseltekniken och den genomslagskraft den skulle komma att få utan var tvugna att kompensera de uråldriga bensinmotorerna med något annat. Att Audi med flera nu lanserar hybridtekniken hänger i stort samman med att EU kräver allt lägre genomsnittsutsläpp och att dagens motorteknik inte längre räcker till - och därav bönar och ber Toyota nu om BMW:s teknik.
Förbrukningssiffrorna enligt EU:s körcykel är rena bedrägeriet mot 95% av bilisterna. Hur länge ska dessa löljliga siffror egentligen användas?
Intressant är kanske att Lexus tog patent på Hybridtekniken redan i början på 60-talet. Att det just nu börjar florera fler hybrider av andra märken beror på att det 40 åriga patentet gick ut i början på 2000 talet. Trist för Kapten tyskbilfreak är att alla bilmärken nu jobbar med hybridteknik i olika former, men även andra tekniker naturligtvis. Också intressant kan vara att det bilföretag som legat längst fram och gör så fortfarande, när det gäller elhybrider och elbilar är GM. De har länge haft helt fungerande elbilar i drift. Tekniken har bl a använts i Schweiz där framdrivning med fossila bränslen är helt förbjudet. Även här har många patent gått ut. Grunden i den fantastiska utveckklingen som bilindustrin gjort är de lagar man stiftade i Californien på 70-talet (efter bensinkrisen). En del blir kanske förvånad men det finns mycket samarbete mellan biltillverkare. Lexus och GM har tjänat multipengar på den kunskap de erhållit när de utvecklade de olika teknikerna. De tyska biltillverkna med Mercedes i spetsen arbetade mest med att få ned förbrukningen på annat sätt. T ex genom utveckling av kompressorteknik och turbotekniken. Den senare, som faktiskt bygger ppå svenska patent, har bidragit till att dieseln numer faktiskt går att använda på bilar. Vem kommer inte ihåg rykande, trötta och otroligt skitiga dieslar från 70-talet. Så det är inte enbart tyska bilmärken som lett utvecklingen vilket man förleds att tro när man läser vissa insändare. Faktum är att SAAB ensamt bidragit mer med revolutionerande teknik, som idag används än alla tyska bilmärken tillsammans. Intressant är också att den mesta tekniken har patent redan från slutet 1800-talet och början 1900 talet. Exempel är flerventilteknik, kompressor, variabla kamaxlar och hemisfäriska förbränningsrum. Även elbilarna tillverkades redan på 1800-talet med i grunden samma teknik som idag. Inget nytt under solen....
Conta4, det där med att framdrivning med fossila bränslen skulle vara helt förbjudet i Schweiz, kan du utveckla detta lite?
Att Toyota valde hybridtekniken har inget att göra med att dom inte kunde få fram dieselmotorer som en framkomlig väg för en av sina största marknader.
Miljökraven i flera av staterna i USA gjorde att inte heller Europas dieselbilar kvalade in med sina mycket sämre utsläpp jämfört med hybridbilar som drivs med bensin, det ser man här.
http://www.toyota.nu/aktuellt/rekordlaga-utslappsnivaer-for-lexus-ct-200h
Sedan ville även Toyota göra en hybridbil där övergången mellan bensindrift och eldrift inte skulle märkas av den som kör bilen dom är ovana vid. Därför startar bensinmotorn alltid på två cylindrar först för att få en omärklig start av förbränningsmotorn som först varvavats upp i över tusen varv per minut av den starka startmotorn/generatorn.
Nu som först börjar det komma dieselbilar som klarar kraven på avgasutsläpp i dessa stater, några år efter att Priusen lanserades. Toyota är för övrigt ensamma om D-CAT när det gäller avgasrening för dieselbilar.
"I och med införandet av Euro 6 år 2014 så har skillnaden mellan bensin och diesel i princip raderats ut. Och kan sägas vara likvärdiga. Tekniskt sett finns redan idag teknik (se kapitlen om exv. D-CAT, DPF och NOX-lagrande katalysatorer) som gör att man kan reducera partikel- och NOX-utsläpp från dieselfordon så att man kommer ner i samma låga nivåer som gäller för bensinmotorer. Då mer avgasrening appliceras på en dieselmotor tenderar även bränsleförbrukningen gå upp."
Från den här sidan.
http://www.stockholm.se/Global/Fristående%20webbplatser/Miljöförvaltningen/Miljöbilar/Dokument/Broschyrer%20och%20rapporter/2007_Demo_av_gront_alternativ_till_diesel_slutrapport.pdf
Här ser man förbrukningen av el och bensin för en laddbar hybrid.
http://www.dn.se/blogg/laddhybridbloggen/kategori/forbrukning/
Europa har för övrigt haft mycket lägre krav när det gäller reningen av bilars utsläpp än USA vilket har varit en eftergift för att den senkomna Europeiska bilindustrin skulle klara sig.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.