Nästa artikel
1 av 10 säger ja till höjd bensinskatt
Nyheter

1 av 10 säger ja till höjd bensinskatt

Publicerad 29 april 2010 (uppdaterad 21 september 2010)
De rödgröna vill höja bensinskatten. Men stödet bland väljarna är svagt, det visar en ny undersökning.
Bakom varje Kålle lurar en spårvagn, beredd att köra över dig ackompanjerad av munter klockklang.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#11f • Uppdaterat: 2010-05-02 19:56
leifer (ej verifierad)

Vänsterblockets politik kommer driva på inflationen och sänka kronans värde. Så bensinen kommer få ett högre produktpris, skatteffekten kommer då bli större. Dvs i praktiken betydligt större höjning än 49 öre.

#11g • Uppdaterat: 2010-05-03 00:33
AL (ej verifierad)

Nej Leifer, jag har svårt att se på vilket sätt som vänsterns bensinskattehöjningar "driver på inflationen". Indirekta skatter ligger nämligen utanför de faktorer som Riksbanken undersöker i sin inflationsrapportering. Så rätt skall vara rätt, eller hur? MVH AL

#11h • Uppdaterat: 2010-05-03 01:17
leifer (ej verifierad)

AL, jag sa inte att bensinskattehöjningen i sig driver upp inflationen, utan jag sa att vänsterns skattehöjarpolitik totalt sett driver upp inflationen (där bensinskatten också påverkar). Detta vet alla ekonomer. Undrar ibland om du missförstår mig med flit. Därför blir resultatet så mycket mer än 49 öres höjning i slutändan! Detta var också en kompromiss och man skulle egentligen vilja höja mer och lär väl göra det om man vinner nu i höst och sen 2014.
Igen så återstår dock stora frågan om E85 subventioneringen på sikt. Och E85 är ju också ett skäl bland det "intellektuella" att höja bensinskatten så pass att bensinpriset hamnar på ca 25 kr litern, det vore alltså idealet resonerar dom, för då kan man ta ut samma skatt på E85, som man gör idag på bensin. 25 kr litern driver också på omställning och förbereder samhället för framtida stora oljepriser. Dock glömmer dessa intelektuella bort det faktum att dagens produktionspris på bensin, INKL raffinaderier och bensinbolags och bensinmackars avans ligger på 5 kr litern. Ett produktpris på 25 kr litern är alltså mycket mycket långt borta. Det är också enormt korkat då vi ju inte kan ha liknande prisnivå och skatter på diesel. Det blir alltså enbart då en bestraffning på bensinbilar och tvingar på sikt över alla fordon till E85 eller diesel. Och då förstår alla att nya skatter måste till för att få in samma pengar som man idag lägger på bilister som tankar bensin, dvs staten ska ha "sina pengar" oavsett.
Mvh

#11i • Uppdaterat: 2010-05-03 01:22
leifer (ej verifierad)

Samma resonemang gäller förstås plugin-hybrider och ännu vet ingen hur såna ska beskattas. Dvs vad händer om väldigt många köper bilar i storstäderna som kan laddas med el för ca 1 krona per mil (dagens priser). Det blir ju då än mer en bestraffning av de som bor i glesbygden, färdas långa sträckor, och heller inte har möjlighet att byta till ett alternativ där skatteffekten är lägre (typ snål diesel). Dvs när snacket om miljön egentligen handlar om att säkra skatteintäkter.

#11j • Uppdaterat: 2010-05-03 01:30
Kronblom (ej verifierad)

Haha! Det drabbar inte mig - Jag har ingen bil!
Så jag ska rösta på de Röd-Gröna! De är så sant
som det är sagt! Det finns inget skönare än att vara
soffliggare! :-)

#11k • Uppdaterat: 2010-05-03 10:06
Saabnisse (ej verifierad)

Momsen kommer till så den verkliga höjningen blir 61 öre/lit för bensin och 76 öre/lit för diesel.

#11l • Uppdaterat: 2010-05-03 18:19
AL (ej verifierad)

Jag vet inte riktigt vilka ekonomer du avser Leifer. Men om vi använder den ekonomiska teorin som utgångspunkt så är det visat, bland annat av Milton Friedman (Nobelpristagare i ekonomi och förespråkare av liberal ekonomisk politik), att en s.k expansiv konjunkturpolitik, ursprungligen myntad av Keynes och applåderad av vänsterblocket, leder till en högre inflation. Detta är dock inte samma sak som att skattehöjningar enskilt ger inflation. Tvärtom brukar vi nationalekonomer vara av uppfattningen att dämpap efterfrågan, såsom skatter på kapital och arbete (dina ofta omnämnda skattekilar inkluderade) minskar inflationen. En åtstramad finanspolitik (höjda skatter och minskade offentliga utgifter) och penningpolitik (höjda räntor) är därför användbara instrument för att få ner inflationstakten i samhället (som bekant använder Riksbanken sin styrränta till detta idag). Så du verkar ha rört ihop begreppen lite grann. Inflation är en konsekvens av hög efterfrågan i ekonomin. Idag har vi ju nästintill deflation (dess motsats) vilket är ett allvarligare och mer svårhanterligt tillstånd. När det sedan handlar om konsekvenser av skatter som syftar till att öka effektiviteten i ekonomin, dit punktskatter på bilism räknas, är det knappast negativt - om än att det rent teoretiskt kan anses påskynda inflationstakten i takt med att den fungerande marknaden ökar den ekonomiska tillväxten (till skillnad emot subventionerad biltrafik). Men det är ett helt annat resonemang som vi nog får lämna därhän i nuläget. MVH AL

#11m • Uppdaterat: 2010-05-03 18:38
Roy (ej verifierad)

Jag kan börja med att påpeka att det inte är jag som skrivit längre ner i den här spalten.(Har i och för sig inget att invända mot inlägget, eftersom det ju stämmer.)
Hoppas att jag fortsättningsvis får vara ensam om mitt namn - annars får jag väl komplettera det.

Blir inte så lite trött på dessa "politiska" kommentarer från människor som knappt kan skriva - och de verkar vara spridda över partiblocken. Man skäms lite över landet när man tänker på att de troligen har rösträtt.
Under 70-talet hade vi en ganska kraftig inflation beroende på den vanliga pris-/löneskruven. Ändå framhölls Sverige som ett föredöme, vilket berodde på att vi hade en låg arbetslöshet jämfört med omvärlden - något som ansågs vara oförenligt med den inflation som rådde rent allmänt. Men med den blandpolitik som då fördes och en ännu inte frisläppt krona så gick det!
En ofta förbisedd lågkunjunkturfaktor är Internet. Även de gamla Wallenbergarna insåg att det fanns ett samband mellan reellt arbete och pengar. Men med Internet kunde man göra valutaköp med sekundvarsel, vilket fick ekonomin att störtdyka i början på 90-talet. Självfallet inte den enda påverkansfaktorn, men större än vad folk i allmänhet tänker sig.

Bränslebeskattningen behöver konstrueras om för att ge ett vettigt resultat ur miljösynpunkt. (Det gäller att mäta relevanta faktorer.) Det kan mycket väl innebära kraftiga höjningar - men också några sänkningar.
I vanlig ordning finns det förstås de som ylar över att vi som är så små och betyder så lite minsann ska behöva göra någon uppoffring. Sverige har varit föredöme förr och då fått efterföljare. Och så har man väl ett eget samvete - eller?

#11n • Uppdaterat: 2010-05-03 19:49
AL (ej verifierad)

Hej Roy! Jag utgår från att du tänker på värdeteorin (att det är det nedlagda arbetet som skapar mervärdet)? Den är ju en central del i Smiths teorier och sedan "lånad" av Marx dito (pressa arbetaren så att denna jobbar hårdare och på så vis ökar avkastningen av det nedlagda arbetet) - om än att den faktiskt visat sig innehålla brister i en renodlad kreditekonomi som präglar dagens samhälle. Idag kan man faktiskt tillverka pengar bara genom ett par knapptryckningar (och avancerade algoritmer). Därför är också Riksbankens roll allt viktigare i nuläget.
När det sedan handlar om bränsleskatterna är den teoretiska utgångspunkten ganska självklar. Konsumtionen av fossila bränseln ger upphov till en rad dolda kostnader som brukarn själv inte behöver ta hänsyn till i sin egen kalkyl. Man brukar tala om en välfärdsförlust eftersom bilföraren kör mer än vad som är samhällsekonomiskt optimalt (där kostnader och intäkter går på ett ut). Vi får på så sätt en överkonsumtion som i längden är ganska så ohållbar. Svågigheterna med detta är dock att prissätta de dolda kostnaderna på ett värdeneutralt sätt. Det finns ju bara inom denna debatt en rad personer som anser att bensinskatterna egentligen syftar till att gynna statens budget (som ju ägs av medborgarna), snarare än att peka på de kalkylmässiga och effektivitetsmässiga bristerna (samma fenomen såg vi när försöket med trängselavgifter sjösattes, trots att vinsterna var så uppenbara och lätta att härleda). En sådan debatt blir lätt väldigt normativ vilket jag tycker är tråkigt. Så vi är helt överens, systemet med bränsleskatter behöver ses över och optimeras. Men det innebär inte att den mest högljudda gruppen skall få åka bil gratis - det är min uppfattning. MVH AL

#11o • Uppdaterat: 2010-05-03 23:29
leifer (ej verifierad)

AL, vänsterns skattehöjarpolitik och ökade utgifter leder till inflation. Kronan stärks inte då, utan försvagas. Räntorna kommer gå upp. Bensinpriserna går upp och skatteffekten med de 49 örena, inkl moms på det, kommer bli betydligt större än just de 49 öre som man pratar om. Kolla runt lite med ekonomer som är kunniga så får du samma svar. Med det inte sagt att vänsterns politik bara är fel, eller att det inte ens kanske är en dålig effekt att bensinen blir dyr (om man nu tror att det är rätt väg för att nån s.k. klimatmål). Du har väl själv propagerat för kraftigt höjda bensinpriser, och måste väl då se mycket positivt på detta besked, även om du väl hade hoppats på några kronor till.
Mvh

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.