Klassiska bilmärken: Horch

I Tyskland stod bilismens vagga och herr Horch var en av många pionjärer. Åren 1896–99 arbetade han som tekniker för Carl Benz men bestämde sig för att öppna eget. År 1900 kom hans första egenbyggda bil.

Som de flesta förstlingsverk i bilhistorien var också detta en liten bil. Motorn var tvåcylindrig, gav fem hästkrafter och satt framtill. Den drev bakhjulen med hjälp av en kardanaxel.

Satsningen hade lyckats och snart kom fler och större modeller. Bland dem märktes bilar vars karossform kallades Torpedo och var avsedda för tävlingsbruk, redan omkring 1905. Ett år senare lanserades en sexa med åtta liters volym och dess uteblivna försäljningsframgång lyckades så split mellan August Horch och hans kompanjoner.

Grundaren ilsknade så rejält att han lämnade företaget, eller tvingades bort, och det var då han startade Audi, men den historien får vi ta någon annan gång…

Horch & Co klarade sig riktigt bra utan grundaren och levererade en strid ström av modeller. Bilarna tenderade att bli allt större och mer påkostade, något som blev ännu mer tydligt åren närmast efter Det Stora Krigets slut 1918.

En bit in på 20-talet anställdes Paul Daimler, son till Gottlieb, som teknisk chef. Snart följde en rad modeller med stora raka åttor, ofta finessrikt utstyrda och försedda med specialkarosserier.

Till Sverige kom ett antal fina Horch-vagnar under 20-talet, bland annat en synnerligen elegant sådan som kallades jaktvagn och tillhörde kungahuset. Den bilen syntes sedan i många år som deltagare i veteranbilsrallyn.

Konkurrent till Mercedes
Det är knappast en överdrift att kalla 30-talet för en gyllene tid för Horch. Nu erbjöds inte bara åttacylindriga motorer utan också ett par magnifika V12-modeller på sex liter och 120 hästkrafter. Bilarna var ytterst välbyggda och materialvalet var det bästa tänkbara.

Horch var nu en direkt konkurrent till  Mercedes-Benz mest påkostade modeller; dock hade de senare en serie sportvagnar och på den punkten hade Horch inget att komma med.

1933 presenterades märkets första V8-modell, en mindre bil som kallades 830 och var på tre liter, därav modellnamnet. V8-bilarna blev inkörsporten till betydligt fler garage, en lyckad satsning.

Flera versioner följde ända fram till 1940. Jag råkade själv en gång för många år sedan köpa en 930 V Roadster ”i visst renoveringsbehov” och skulle förstås aldrig ha sålt den...

1932 blev Horch ett av de märken som bildade Auto Union. De andra var Audi, DKW och Wanderer.

Tekniskt överlägsna
Mer spännande än V8-bilarna var emellertid den fantastiska 850-serien, som debuterade 1935. Här var motorerna raka åttor på fem liters volym och de var därmed direkta konkurrenter till Mercedes kompressorvagnar.

Möjligen är det som att svära i kyrkan men jag vill ändå påstå att Horch-bilarna var tekniskt och byggmässigt överlägsna medtävlarna från Stuttgart. Av de överlevande är de flesta öppna tvådörrarsvagnar, men det fanns också täckta bilar.

Den kanske mest kända av alla var tävlings- och rekordföraren Bernd Rosemeyers tjänstebil, en 853 Stromlinien-Coupé från 1937. Karosseriet var byggt hos Erdmann & Rossi i Berlin.

Bilen är sedan många år försvunnen, men flera replikor har byggt i sen tid.

Andra världskriget såg Horch bygga olika typer av militärfordon och eftersom fabriken låg i det som efter krigsslutet blev Östtyskland förstatligades företaget. Någon större biltillverkning blev det inte, men man gjorde faktiskt ett försök 1956 med en bil som kallades Sachsenring.

Varumärket Horch ägdes fortfarande av Auto Union, som då hade sitt säte i Västtyskland.