Ja, inte beskriver Autoindex den bästa bilen, det är nog de flesta överens om. Men nu har Dekra i Tyskland testat enligt följande: "For their Used Car Report, the DEKRA experts once again evaluated the faults found in roughly 15 million main inspections within a period of two years. Only faults that are relevant for evaluating vehicle models are included in the statistics. Faults for which the owner is typically responsible are irrelevant."
Länk här: http://www.used-car-report.com/fileadmin/user_upload/Downloads/GW_Report_en.pdf
Döm själva.
Och innan A.L ifrågasätter felindex: "As before, the vehicles analyzed in the tenth edition of the DEKRA Used Car Report are evaluated according to their mileage, not their age. “From our point of view, the mileage is a more decisive variable with regard to a vehicle’s susceptibility to faults than the year of construction,” says Guido Kutschera. The nine vehicle classes are each differentiated into three mileage categories (0 to 50,000 km, 50,001 to 100,000 km and 100,001 to 150,000 km).
Kommentarer
Det som gör underlaget vettigt är (förutom det jag tog upp tidigare) att det går att jämföra över tid. Däremot säger det förstås inte allt, det gör inga kartläggningar.
Nej, märket är fortfarande ointressant. Och det finns svaga och starka sidor på alla bilar. I detta underlag har Toyota dock blivit sämre över tid, vilket korrelerar väl med andra källor och vilket var frågeställningen.
MVH AL
Avensis har på samma period och med 6-7 år gamla bilar gått ner från 9.5% till 8.1% fel. Känns som att du bara valt ut Auris för att resultatet skall se dåligt ut, fast det lika bra kan vara en slump att just den årgången hade något specifikt fel som i nån mån syns i statistiken. Under samma period har Passat gått från 13 % fel till 19.6 % fel. Stabilt!
(Ok, räknar du dina felkvoter jämnar det ut sig lite grann, men i alla fall...)
Tvärnit. Om du jämför siffrorna behöver du eliminera olikheter i körda mil. Korrekt blir därför att ta andel fel i relation till genomsnittsmiltalet. Mitsubishi ASX har exempelvis 5% med fel utslaget på 71000 km och Mazda har 5,6% på 60000 km. Det ger oss 0.07 hos ASX och 0.09 hos Mazda.
Jämför man detta med Audi Q5 (0.05) , Audi A6 (0.04) eller Volvo XC60 (0.06) - som samtliga rullat längre sträckor - blir skillnaden ännu större. Å andra sidan är dessa fordon betydligt dyrare, precis som du påpekar.
Generellt sett skall man akta sig för att jämföra över storleksklasserna. Där finns det rätt avgörande skillnader i andel komponenter - fler komponenter ökar sannolikheten för fel. Jämför alltså helst med andra jämförbara fordon, och i samma storleksklass. Då ligger både Mitsubishi och Mazda 3 bra till. Det är dock värre med Toyota;-)- särskilt i jämförelse med tidigare år.
MVH AL
AL, märket inte ointressant, t.ex Honda gör dom mest driftsäkrare mc motorerna, kanske även bilmotorer. Sen finns alltid bättre och sämre modeller, bättre och sämre årgångar, bättre och sämre drivlinor inom ett märke.
Shogun min gamle vän. Att du klistrar ner varenda inlägg med hån och spott och spe är ingen bevisföring. Det är bara avslöjande för att du saknar argumentation för din sak och att du inte har någon grund för dina påståenden (dessutom strider det mot forumreglerna)
Jag ber dig nu åter att leva som du lär och visa hur du kommer fram till dina slutsatser. Det behövs inte många rader till det utan bara lite siffror.
Är det verkligen så svårt?
MVH AL
Märket är bara ett sätt att kategorisera siffrorna. Det som vore allra bäst skulle vara om vi kunde ta bort märket helt, och ersätta det med bokstäver istället. Då skulle vi få en mer saklig tråd. (Inte riktat mot dig Vidstige).
Exempelvis objekt A har si och så många fel per körd kilometer och kategori x visar på detta osv.
Även en Honda kan gå sönder. Hur frekvent det sker är svårt att avgöra.
MVH AL
?
-----------
Ingen bil jag haft har varit i närheten av antal problem som den Honda jag köpte ny 2003. De hade uppenbarligen jämn kvalité på produkterna eftersom styrväxlarna var slut i hela Europa när jag ville ha en ny. Synkringarna i växellådan hade de ingen fungerande lösning till och att den rostade och krävde delvis omlackering efter tre månader kanske var otur. Stötdämparhaveriet första helgen berodde nog på att någon bara haft en dålig dag på fabriken.
Det var förstås ett enda exemplar så jag fick väl den som var dålig och alla andra var bra.
Givetvis räknar jag felkvot - annars blir det tokigt. Och jag har inte kollat närmare på Avensis. Men rent okulärt tycks även den blivit sämre över tid och särskilt i jämförelse med sin föregångare Carina. .
http://www.anusedcar.com/index.php/tuv-model/toyota-avensis
MVH AL
Sorry. Carina skulle det givetvis stå. Har ändrat det nu.
MVH AL
Felkvotstänket har givetvis sin plats, men sen är det inte helt självklart att det är bästa sättet att mäta tillförlitlighet på. Jag tänker så här:
- Kör man mycket så vill man ha ut så mycket mil som möjligt utan fel, så då fungerar felkvotstänket.
- Kör man lite eller måttligt vill man ha en bil som håller så många år som möjligt, man kommer ändå inte att milmässigt köra slut på bilen i första taget, då är man inte intresserad av felkvoter utan hur bilen generellt verkar klara av tidens tand snarare än miltalens tand.
Sen kan man ev. också argumentera för en justerad felkvot, eftersom man inte förväntar sig att en 100tkm körd bil har dubbelt fler fel än en 50 tkm körd bil, kanske räknar man med 50 % fler fel? Felkvoten rakt av kan ju tycka att gynnar bilar som är mycket körda i någon mån.
Än så länge har ingen byggt någon evighetsmaskin. Rent fysiskt gör milen slut på komponenterna. När man jämför måste alltså den ökade förslitningen som högmilaren har elimineras. Årvariabeln är ju redan konstant i materialet.
Men vill man kolla på hur bilarna klarar tidens rand så finns det sådana data också. Den är dessutom heltäckande.
Då är det två bilmärken som sticker ut; Mercedes och Volvo. Toyota ligger också bra till men har svårt att bli äldre än 20 år. Andelen äldre bilar än 20 år i populationen är för Toyota mindre än 5%, att jämföra med Mercedes på 15% och Volvo på 12%. (Jag skriver fritt ur minnet nu så siffrorna kan ligga fel men någonstans där ligger det).
MVH AL
Ok Toyota är bäst, punkt slut. Men det betyder inte att alla vill köpa en Toyota.
Varför har vissa svårare att bli äldre än vad andra har?
Kan det vara som så att vissa ägare äger vissa bilar och att man anstränger sig mer för att hålla bilarna vid liv då?
Volvo som exempel. Finns ju drösvis med massa gamla godingar i varierat skick. Varför? För att det är lättmekat, finns delar ofta i överflöd, en traditionsenlig arbetshäst och packåsna.
Man kämpar på med att hålla den i skick helt enkelt.
Toyota är kanske mera att man köper en relativt billig bil och kör tills man anser att det är nog. Ingen kämparglöd, inget direkt engagemang o.s.v.
Det förtäljer ju inte statistiken, eller hur?
Är verkligen toyota som skrotas slut eller är det bara för att ingen ids?
Frugans gamla Volvo från -88 tröttnade jag till slut på att reparera så den sålde vi typ, tja, kring 2012 kanske? Den gick vidare ett steg till i annans ägo och vad jag vet rullar den fortfarande.
Bärande delar var omsvetsade, bagageluckehandtaget omdesignat av oss (då det gamla korroderade sönder), rosthål vid vindrutetorkarna fixade med silvertejp, ... Men den gick! Originalframruta för övrigt...
En kollega har också en gammal goding som närmar sig 45.000 mil. Många fel har det varit, men det ordnar han ju till allt eftersom såklart.
Många exempel på volvomänniskor som fixar bilarna in i det oändliga, men aldrig hört om någon med mazda, toyota, seat, citroen e.t.c. som gör detsamma.
Jag anser nog fortfarande att man inte kan utse en "bästa bil". Min arbetskamrat har en gammal Audi och en ny Volvo i familjen men hävdar med bestämdhet att den enda bil som egentligen är värd att köra är BMW. En annan har kört Mercedes i flera år, men vart helt plötsligt förälskad i Kia av alla märken och planerar ett byte...Allt är subjektivt, och det finns inga tester som ger en rättvisande bild om "bästa" bilen eftersom vi alla har olika kriterier. Jag kan köpa att Toyota har låg felfrekvens MEN det är ju så att VAG i dagsläget inte är sämre. Däremot finns det en möjlig sanning att VAG är snålare när det gäller att rätta till fel och brister, och att de blir dyrare i längden att äga. Jag har ingen förstahandskunskap om det, men kan acceptera det som en sanning. Kan till och med acceptera att kvaliten är jämnare hos japanska märken än europeiska ( vi kanske inte ska begränsa oss till VAG) och att risken för ett måndagsexemplar ökar med en europeisk bil gentemot en asiatisk. Men det säger ingenting om den enskilda bilen jag står i begrepp att köpa, därför är det ett kriterium som faller bort för mig.
Känner att jag måste vara tydligare - jag menar att om en asiatisk bil har en viss felfrekvens så är det oftare ett typfel som är inbyggt i modellen, dvs. många bilar av samma modell är behäftade med samma fel. I fallet europeiska bilar har jag en tro att felen är mer varierade och beror på en större variation i produktionen (och produktionen hos underleverantörer, inte minst). Risken för ett fel är däremot i princip lika stor i båda fallen, men risken för ett större fel kan möjligen - men inte säkert - vara större på en europeisk bil.
Bara gissning och känsla...
Shogun; Jag har sålt två gamla Ford Sierra för export till Afrika också... Men visst är det så, de var lättmekade utan en massa elektronik. Tror inte förhållandet blir samma med modernare bilar, oavsett märke. Och Toyota idag är ingen billig bil, tvärtom tycker jag att den precis som Volvo är överprissatt, och jag tycker att framförallt Audi och VW är på väg dit (jag har ju varit Audiägare också på 80-talet, en fantastisk bil men rostade så det syntes...). Man kan plocka in fler märken i den kategorin. Men så länge folk betalar så funkar det ju.
BBT6, ditt resonemang handlar väl då om att man ska sluta utse testvinnare i VIB. Men tidningar som Råd och Rön, Vi bilägare m fl konsumentupplysningstidningar bygger på detta med testvinnare.
Vidstige: Inte nödvändigtvis. Men viktningen behöver bli tydligare så att jag som konsument kan revidera och vikta på mitt sätt så att jag kan utse min egen testvinnare utifrån mina kriterier. Bygger ju dock på att man har en viss kunskap. Men jag tror att en ökad tydlighet - behöver inte innebära ökad objektivitet - underlättar även för relativt okunniga. Ofta känns det som att det blir för mycket tabeller och för lite förklarande text.
Varför ska man sluta med det? De som har utfört testen har kommit fram till att under deras test tyckte de om en bil mer än de andra. Varför skulle de inte skriva det?
BBT6, ok, då tycker vi samma där. :)
Så Shogun kan inte visa hur han kommer fram till sina slutsatser.
Hade det inte varit bättre att skriva ut det från början?
Om inte annat hade vi undvikit både tjafs (det Shogun enligt egen uppgift ogillar) och sparat tid.
MVH AL
Uppgifterna härstammar från Norge. Där är populationsstorleken inte större för Volvo än hos Toyota. Snarare är det ett motsatt förhållande som råder. Jag har visat detta tidigare men skriver just nu via telefonen så det är för krångligt att logga in på statistiska centralbyrån i Norge för att plocka fram siffrorna. Därför skriver jag fritt ur minnet.
Men en annan intressant del rör åldern vi skrotningstillfället. Den är 19.4 år för Toyota, att jämföra med 20.5 för Mazda, 21.4 för Volvo och 21.7 för MB. Volkswagen lever i 18.5 år innan den skickas vidare till kyrkogården.
MVH AL
Snitt skrotningsålder är inte ointressant men lite svårt att använda för att bedömma kvalitet. Och längre än 20 år vill man överhuvudaget inte att bilarna fortsätter i trafiken egentligen men skulle alla skrotas vid max 20 år så skulle ju snittet gå ner. För en bil som skrotas när den är 15 år vägs ju upp till 20 år i snitt av en bil som skrotas när den är 25.
Ja, om jag har lärt mig någonting av denna diskussion så är det att man bor vara väldigt specifik i sin definition av tillförlitlighet, eftersom det betyder olika saker för olika människor och att det också är helt rimligt att det betyder olika saker beroende på hur gamla bilar man kör, hur mycket man kör osv.
För mig handlar tillförlitlighet om att bilar som är typ 8-20 år och har gått högst typ 300 tkm har så lite fel som möjligt, samtidigt som de reparationer man blir tvungen att utföra är så billiga som möjligt. Därför är, förutom besiktningsstatistik, undersökningar som denna av intresse: https://www.yourmechanic.com/article/the-most-and-least-expensive-cars-to-maintain-by-maddy-martin
För övrigt bedömer jag att problemet med många undersökningar är att de är statistiskt överbearbetade i sån mån att man i bästa fall mäter något som man inte riktigt kan definiera och i sämsta fall mäter något helt annat än det som de var meningen att man skulle undersöka. Det gäller både detta Dekra DFI index, Autoindex och många andra undersökningar. Mycket bättre blir det om man kan mäta tillförlitligheten i något konkret som "antal underkända i besiktningen" eller "servicekostnaden i dollar".
Ja exakt, så tänker jag rätt mycket också, är ju där den långsiktiga kvalitén avslöjas. Probelmet här är att många äger bara nästan nya bilar, har dom typ 0-3 år. Exempelvis som förmånsbilar. Då blir det ett annat ägarperspektiv. Dock är väl just nybilstesterna i VIB nånting som handlar om just 0-3 år.
Granlundii, Toyota prestar bäst i din länk och bland modeller är Prius bäst, vilket stärker det jag brukar säga att HSD är nåt alldeles extra när det gäller driftkvalitet. Dvs hybridtekniken är till och med driftsäkrare än dom konventionella drivlinorna, jag tror inte många har fattat det eller ens kan föreställa sig att det kan förhålla sig så.
Fast servicekostnadsundersökningar från USA skulle jag vara väldigt försiktig med att överföra till svenska förhållanden. I Sverige finns det ju till och med stora regionala skillnader vad gäller servicekostnaderna. Varje verkstad sätter sina egna priser. Kan ta ett exempel med en kollega till mig (vi kan bortse från märket) som hade två väldefinierade fel på bilen i form av spolarvätskeläckage (pöl under bilen) och en fönsterhiss som inte drog rutan ända upp. Ringde lokal märkesverkstad och fick ett pris på 3000 för det ena och en gissning på 7000 för det andra (ungefär). Tyckte det var dyrt och ringde en allbilsverkstad som var marginellt billigare. Avslutade med att ringa märkesverkstaden i grannkommunen och fick ett pris på 6000:- sammanlagt. Och svågern åker 4 mil för att serva sin bil för att den märkesverkstaden är 4-500:- billigare på varje service än den lokala märkesverkstaden. Men totalt sett är servicekostnaderna i Sverige skyhöga jämfört med omvärlden. Mest beroende på att man på en bilverkstad debiterar fasta priser som är tilltagna med marginal och ofta hinner debitera 12 timmars jobb på en 8-timmarsdag - och skyhöga reservdelspriser som jag absolut inte kan förklara.
När bilar är 8-10 år gamla och har gått 15-20 tusen mil är den allra största faktorn för hur de fungerar inte vem som tillverkade bilen utan vem som skött den sen den lämnade bilhandlaren.
Efter 20 tusen mil är då en misskött Toyota bättre än en välskött VW? När man läser inläggen så kan man ju tro att det är så.
Annars har jag alltid trott att det är som Mäkinen skriver att en bils livslängd är mest beroende på hur ägarna skött bilen under alla år.
BBT6, å andra sidan kan det ju vara så att Sverige har ännu högre verkstadspriser och framförallt arbetskostnad. En bil som kräver mindre arbetstid för service blir ju betydligt billigare att äga.
Hacken, att underhåll är viktigast kan man alltid säga. Om en ägare har lagt enorma pengar på att fixa till alla fel så kan det ju utåt sett se riktigt bra ut. Och det är ju skillnad på proaktivt underhåll och reaktivt underhåll.
Givetvis en viktig kommentar att skötseln spelar en mycket stor roll för hur äldre bilar håller. Sen finns det ju nog tyvärr många bilar som inte håller hur nogrannt man än underhåller dem, samtidigt som att de bästa bilarna (torde?) klara av lätt vanvård utan att orsaka problem. Frågan om en misskött Toyota är bättre än en välskött VW är förstås nästan omöjlig att svara på. Jag tror att den nog att den ofta kan vara det, så länge man åtminstone har bytt olja åtminstone vart tredje år eller så :-) Fast det är bara mina spekulationer...
Jag har aldrig lagt ut enorma pengar på mina bilar utan bara servat, tvättat och vaxat. Har alltid fått höra att "sådär skulle alla bilar vi får in se ut" från bilförsäljare men så har jag också fått ganska bra inbytespris när jag byter bil.
Dessutom trivs jag inte i en bil med fel eller oljud eller som är full av permanent planterat bohag inuti bilen.
Fortfarande inte en siffra, inte ens en konkret undersökning. Bara en massa påhopp och osakligheter.
Är det verkligen helt omöjligt att visa hur du kommer fram till dina påståenden? Och varför avkräver du i så fall att andra skall vara tydliga när du själv inte lever efter den devisen?
Jag bara undrar.....
MVH AL
Angående äldre bilars skick och livlängd så har detta undersökts ingående och faller tillbaka på aurat hos ett märke.
Om jag som jag brukar tar en liknelse så att ägare av Dacia är troligen betydligt mindre benägna att vårda och efterbehandla sin bil mot vad Mercedes ägare är.
Märken har en Aura och drar till sig en viss typ av ägare om än att detta har ändrats med tiden.
Jag är helt övertygad om att många Toyotor skrotats i princip mekaniskt felfria förutom då sviterna av ett tuff liv under godtyckliga ägare, Volvo däremot vårdas och bevaras och där kommer också tjänet in, det går att göra pengar på en Volvo i hur många varv som helst.
Samma sak här.
Att det skulle vara frågan om en överanpassad modell kan jag inte se. En sådan brukar nämligen vara oanvändbar..:-)
Tillförlitlighet är svårt att mäta - i alla fall den totala felnivån. Ofta blir det frågan om avgränsningar och dessa kan man förstås diskutera hur relevanta de är. I slutändan behöver man kombinera flera olika källor (tillförlitliga sådana) för att kunna bilda sig en acceptabel uppfattning. Förklaringsgraden blir av uppenbara skäl långt ifrån vetenskaplig, i synnerhet inte i kvantitativa termer, men det är ju heller inte syftet.
Personligen brukar jag sällan åberopa att bilmärke A är bäst eller att världsdel x är bäst, just eftersom det blir på tok för trubbigt. Istället brukar jag försöka utgå från ett medelvärde på marknaden som helhet, och möjligen jämföra ett märke mot det. Alternativt så jämför jag utvecklingen hos bilmärket under en specifik tidsperiod, såsom Toyota exempelvis.
Men visst är det svårt att försöka mäta verkligheten. Och i princip blir alla mätningar som befinner sig utanför ett labb behäftade med osäkerheter. I en seriös studie brukar dessa osäkerheter vara skattade, om än med stora avvikelser. I en mindre nogräknad undersökning, dit vi tyvärr får räkna huvuddelen av de "resultat" som vi ser här i trådarna, är denna faktor helt bortsorterad. Det är en av många allvarliga brister hos de undersökningar vi ser här.
MVH AL
MVH AL
Vidstige. Självklart är det så att ju mindre fel, desto lägre servicekostnad. Men tar jag bort min V70 så har det inte skilt markant mellan några bilar jag haft, den var dyr i drift... Jag vet att du tycker att arbetskostnaden är för hög och den diskussionen nappar jag inte på mer än så här att jag i somras fikade med en kille som förra hösten kursade med sin allbilsverkstad, ansluten till en av de större verkstadskedjorna. Han sa just det jag skrev, att i de flesta fall utanför storstadregionerna, så handlar de höga servickostnaderna om att man måste ta fast betalt. Ett jobb kostar ett visst antal "punkter=tidåtgång". En del av dessa jobb vet man erfarenhetsmässigt går mycket fortare, t.ex. byte av avgasdetaljer. Alltså kan man boka in 12 timmars jobb på 8 om allt faller på plats och man garderar sig och säger till den sista i kedjan att man vill ha bilen över natten. Man får inte låta jobb lappa över till nästa dag, för då går det snabbt överstyr. Men kedjan han var ansluten till tillät inte att man använde ett annat system för prissättning. Man kunde alltså inte pruta på ett snabbjobb, inte så länge kunden ville ha kvitto...Och de fasta priserna ge firman både hängslen och livrem för ev. krångel vid ett arbete. Ska säga att jag fått uppleva det i praktiken när bilen jag lämnat in inte ens var påbörjad när det utlovats att den skulle vara klar för att bilen före hade krånglat nåt enormt - och då får man ju inte ta extra betalt för det heller...
Varken driftssäkerhet, komfort, kördynamik, bränsleekonomi, status, rostskydd, andrahandsvärde, utrymme, pris etc utgör var för sig kriterierna för "bästa bilen" men bilen som är stark på alla punkter heter VW Passat.
Fortfarande inget svar på min fråga. Inte en siffra. Det är inte särskilt svårt att förstå varför...
Men tills nästa gång vore det tacksamt om Shogun är beredd att visa hur han kommer fram till sina resultat.
Det där påstådda sunda förnuftet räcker tyvärr inte heller. Inte ens ett bonnigt sådant;-). Det behövs lite konkreta värden på det man påstår. Annars blir utsagan inget värd.
MVH AL
Raket Jensen; ja för dig... Jag tycker exempelvis inte att den är prisvärd jämfört med andra bilar inom segmentet. I det brister den både i utrustningsnivå och komfort. Men det är vad jag tycker, för de pengarna får man enligt mig bättre bilar på annat håll även om jag gillar Passat också.
Jag är bara objektiv BBT6.
Kan ju handla om hur många timmar per dag man tillbringar i bilen. Själv är jag i bilen ca 1 timme per dag normalt.
En polare är i bilen i arbetet så många timmar. Han körde ett tag Passat och bytte sen till A6 (för ca 2 år sen). Han sa att det var som natt och dag. Nu har han bytta igen till A4 och är fortfarande lika nöjd.
Där tycker jag att du fick fram en bra poäng. Spenderar man mycket tid i bilen, både privat som yrkesmässigt, ställer man höga krav på komforten. Prestigevagnarna (och Volvo) är mästare på att tillhandahålla en produkt där du kommer fram utvilad till mötet.
Det gör man inte i en Kia. Jag har testat;-)
MVH AL
A.L Me too.
Ett stort problem är ju svenska asfalten som gör att det blir bullrigt.
Kör man i staden och ofta max 70 km/h så spelar sämre ljudisolering mindre roll.
Vad gäller prestigemärken fuskar dom tyvärr ofta med ljudisolering i dom mindre klasserna, från golf-klass och neråt. Så med ett premiummärke är det inte säkert man får bra ljudisolering för svensk asfalt.
Samtidigt är det ju närmast rubbat att man ska behöva köpa stora premiumbilar bara för att få vettig ljudkomfort på svensk asfalt.
Fast då är det många som vill visa bästa sidan på premium bilen och smäller på 20 tummare med 35 profil och då är skillnaden kanske inte så stor i vägskarvarna och Uppsala asfalten.
Shogun. Vilka undersökningar? Vilka siffror?
Du vägrar ju till och med att lämna ut det. :;-)
Men om du kan konkretisera så skall jag ta dig på allvar. Annars är det bara en massa "bondförnuft" och det bygger inte världens bästa bilar.
MVH AL
Beror nog på vlika bilar du tänker på. En Volvo är tyst generellt sett. En Audi A4 likaså. BMW X1 är helt ok, då är 3-serien värre. Och det är de vidriga run flat som ställer till det. MB c- klass är också helt ok. Den är som en V60 ungefär.
Men går man upp till 5-serie blir det förstås tystare.
http://www.vibilagare.se/forum/vi-bilagares-forum/modellspecifikt/ny-bmw-bestalld
http://www.vibilagare.se/forum/vi-bilagares-forum/modellspecifikt/bmw-x1-xdrive20d
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.