På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik.
KOMMENTAR:
Angående frågan om tysk "supersoppa" i Vi Bilägare nummer 1/2013. Tro inte på Vi Bilägare. De vet nog att det finns mer energi i den tyska bensinen. Jag körde en husbil med svag bensinmotor mellan Uppland och Tyskland många gånger på 90-talet och hade nästan 20 km/tim skillnad på toppfarten mellan tysk och svensk bensin.
Effektökningen kändes tydligt i alla hastigheter både i Tyskland och i Sverige. Som vanligt så blir "Svensson" lurad.
Carl-Henrik Ohlsson
SVAR:
Det var en större skillnader under 90-talet på svensk och europeisk bensin. Miljöklassningen av bensin introducerades i olika steg under 90-talet i Sverige. Europeisk bensin har sedan dess följt efter och i dag är den europeiska bensinen mycket lik den som infördes i Sverige på 90-talet. Den stora skillnaden var till exempel lägre svavel- och bensenhalter.
Konsumenterna har inte blivit lurade utan har fått en bättre produkt ur hälso- och miljösynpunkt. Detta ger bättre luft och förhoppningsvis mindre sjukdomsfall kopplat till förbränningen av bensin.
Densitet är ett bra mått på energi så länge vi har samma mängd biokomponenter, i detta fall fem procent etanol. Vår vinterbensin ligger på mellan 735–745 kg/m3 och vår sommarbensin på cirka 740–750 kg/m3. Arals bensin ligger på 745 kg/m3. Skillnaden är mycket liten och det är större variationer inom Sverige än jämfört med Aral-produkten.
Erik S. Moglia, OKQ8
Diskutera: Upplever du skillnader mellan svensk och europeisk bensin?
Calle Carlquist:
– Volvo har bäst komfort och kombilösning. Utrymmena räcker. Audi är toppen utom i konbanan. Dacia är trea men slö. Hyundai är smidig men bullrig. Ford? Not so much.
Maria Dahlin:
– Audi sväljer lätt alla strandpinaler. Volvo myser på motorväg. Hyundai är i sitt rätta element på sommaren. Välj Dacia till svårtillgängligt sommartorp. Ford ingen favorit.
Anders Helgesson:
– Säg att sommarsemestern går till ett alpland. Dustern är obekväm, Focus trött, tyvärr för glest med laddstolpar för Kona, A6 är väl stor för serpentinerna. Det blir V60.
Mikael Schultz:
– A6 är rymlig, bekväm och snål, perfekt för semestern. V60 matchar, men inte baksätet. Duster för äventyrsresan. Focus är alltför klen. Kona är bra men ger mig laddningsoro.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
PS Densitet är INGET mått på energi. Det är det kemiska innehållet som bestämmer energimängden. Allt annat är svammel! DS
Så här är det:
Svenska crackers har en bra och noggrann process. De kan därför ligga mycket nära minvärdet för oktanvärdet. Bensinen i övriga Europa HAR högre oktantal, helt enkelt för det skall vara säkerställt att minvärdet ej underskrids. Baserat på mitt företags körjournaler handlar det ca 2-3 oktan högre oktantal på exvis tysk bensin jämfört med bensin framställd i svenska crackers. VIBs krystade förklaringar om bilisters mätfel, eller annorlunda körstil är kort sagt: "Bullshit"
@nikx: Oktantal har inte med energiinnehåll att göra. Oktantalet är ett mått på hur mycket kompression bensinen tål utan att "självantända". En modern motor med elektroniskt justerad tändning kan ha tidigare tändning med högre oktan och ger en effektivare förbränning med högra oktantal och därför lägre förbrukning. Dock till högre pris/liter.
Om densitet är ett mått på energi som Erik säger, då borde vi väl alla tanka vatten :-) Det väger ju 1000 kg/m3, mycket mer än bensin.
Sedan är det väl luftmängden multiplicerat med syrehalten som begränsar effekten, inte bränslet, syresensorerna anpassar ju bränslemämgden efter mängden syre som motorn kan ta upp och förbränna, därmed låter det lite otroligt att ni får 20km/h högre toppfart i tyskland. Jag har maxat mina bilar på svensk och tysk soppa med samma toppfart. Däremot har jag ockskå märkt att bilarna drar mer svensk bensin, jag kommer lite längre på tysk.
Oktantalet kan påverka effekten på vissa bilar eftersom du kan bygga upp högre turbotryck och/eller tidigare tändning utan att det spikar
nixk: Har du en oktantalsmaskin i din bil? Hur kan du bestämma oktantalet så exakt isåfall?
För övrigt så köper Frankrike, Tyskland, England osv både bensin och diesel ifrån Sverige. Så det är ingen skillnad på blasket. Bensinen följer EN228 och dieseln EN590-specifikationer.
Tänkvärt! Körde en 3,5 tons lastbil på motorvägen mot Kungens Kurva i mycket kraftig motvind, full gas och då toppade den 75 -80 km Vände i Kungens kurva efter uträttat ärende, och fick då kraftig medvind och nu fick jag upp den i 120-125 km. Så vad lär vi oss av detta?
Så här skriver VTI efter att ha slipat asfalten på vägen.
"Slipningen av vägbanan har i detta första försök gett just de positiva effekter man söker. Trots att asfalten redan från början är bullerdämpande på sträckan minskade bullret vid de första mätningarna med 1-3 dB och rullmotståndet minskade med 4-7 procent."
http://www.vti.se/sv/nyheter/framtidens-vag-kan-vara-slipad/
Vid 110 km/h står luftmotståndet för ca 70% av det totala motståndet. Även om rullmotståndet minskas med 4-7%, så påverkars det totala motståndet med bara 1,2 till 2,1%.
Förvånar mej att inte ViB gör ett enkelt praktiskt prov på tysk vs. svensk diesel. (Senast jag provade själv, typ 10 år sedan, så kom jag närmare 6-8% längre på tysk diesel. Ett par procent kan nog tillskrivas de slätare kontinentala vägbanorna.)
Jag kör ganska så ofta i Tyskland och alltid innan jag kör på färjan till Sverige så tankar jag alltid Premium diesel, sen igen på svenska vägar så tar bilen mera igen, jo svensk asfalt är värdelös och tungrullad.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.