Bilfrågan: Diesel i Subaru Outback?

Axa. Miljösatsningar som uppvisar positiva samhällsekonomiska effekter är mycket riktigt önskvärda. Dessa bidrar även till ökad ekonomisk nytta.

Tyvärr är det dock inte situationen i fallet koldioxid. Tvärtom är kostnaderna där skyhöga samtidigt som åtgärdseffekterna inte går att visa annat än i fantasin. I IPCC:s senaste rapport konkretiseras detta f.ö tydligt.

Hos andra komponenter är det dock annorlunda, inte minst i fallet förbrännings-och slitagepartiklar. Eller varför inte plasten i haven?

I fallet konsumtion - som är det som det ekologiska fotavtrycket handlar om - står den för mer än 70 procent av BNP. En sänkning av konsumtionen motsvarande ett avtryck på 1 istället för dagens 4,2 kommer därför ofrånkomligen medföra en krympt ekonomi och lägre levnadsstandard.

Så frågan kvarstår och det är vilka grupper som skall betala kalaset?

Idag betalar exempelvis redan vägtrafiken mer än vad som är motiverat (jmfr externa kostnaderna), vilket i slutändan bara gör oss alla fattigare.

MVH AL

Men AL, tror du på fullaste allvar att någon eller några (kallat miljöfanatiker av dig) tror att vi i t ex Sverige kommer gå från att konsumera som om det fanns fyra jordklot, till endast ett (som dock är det enda möjliga på mycket lång sikt) över en natt? Det kan ta generationer att komma dit, så att utgå från dagens verklighet och tro sig veta att vägarna dit går via misär och lidande, känns som att ta sig vatten över huvudet. Hur mycket kunde en människa för 100 år sedan korrekt föreställa sig hur Sverige idag skulle se på olika sätt? Kort och gott inte mycket alls.

Min motfråga är vilka grupper som skall betala "kalaset", när miljön och klimatet är så pass förstört att det börjar kosta mer än det smakar att leva kvar (vilket redan idag är ett faktum på en del platser på jorden).

AL #57: "Idag betalar exempelvis redan vägtrafiken mer än vad som är motiverat (jmfr externa kostnaderna), vilket i slutändan bara gör oss alla fattigare."

Nja, riktigt så enkelt är det inte om man tittar på vad Trafikanalys (arbetar på uppdrag av regeringen) skriver på https://www.trafa.se/etiketter/transportovergripande/transportsektorns-samhallsekonomiska-kostnader-2017-7391/

Enkelt sammanfattat från länken ovan:
"Godstransporter är generellt sett underinternaliserade, dvs. de betalar inte för sina beräkningsbara externa kostnader."

"För personbilstrafik skiljer sig internaliseringsgraden betydligt mellan bensin- respektive dieseldrivna bilar. På landsbygden betalar bensinbilstrafik mer än fullt ut för sina beräknade samhällsekonomiska marginalkostnader. Bensinbilen är där överinternaliserad och har en internaliseringsgrad på närmare 180 procent, och betalar 2 kronor per mil mer än dess kostnader.

I tätort är bensinbilstrafik underinternaliserad, internaliseringsgraden är 80 procent och det betalas 1,20 kronor per mil för lite. Personbilstrafik med dieseldrivna fordon betalar något mer (50 öre per mil) för de externa effekter de orsakar på landsbygden, men betalar i tätort inte alls för de externa effekterna i samma utsträckning som bensinbilar. Den icke-internaliserade externa kostnaden i tätort ligger för en dieselbil på 0,22 kronor per personkilometer och internaliseringsgraden är där 50 procent. Dieselbilen skulle i tätorten behöva betala 3,30 kronor per mil för att täcka kostnaderna."

John. Om du studerar Trafikanalys siffror ordentligt och samkost - som är det underlag som Trafikanalys använder även i sin rapport och som Väg och Trafikforskningsinstitutet utvecklar - är den viktade internaliseringsgraden för vägtrafiken 121 procent. D.v.s resorna är överbeskattade med 21 procent.

https://www.vti.se/sv/Publikationer/Publikation/uppfyllelse-av-klimat--och-miljomal-vid-en-fullsta_1258735

Sedan är det för all del riktigt att det finns stora variationer mellan olika trafikslag och inte minst skillnader kopplade till trafikmiljön, där både äldre fordon, tung trafik osv får andra resultat. Men det är ett helt annat problem som en trubbig bensinskatt inte kan komma åt.

Det som kan bara bra för dig att känna till är något som kallas för minsta värdet princip. Det betyder att man konsekvent utgår från den under konfidensgraden i beräkningarna för att just undviks överskattningar. Att låta förhållandevis stora delar av transporterna vara överbeskattade är inte ett exempel på försiktighetsprincipen. Det är tvärtom att strypa bort resor som kunnat utföras på ett sätt som minskar välfärden för de individer som påverkas. På så vis får vi en dödviktsförlust - d.v.s vi använder inte den apparatur som finns tillgänglig effektivt och blir därigenom fattigare.

MVH AL

Och nu när vi ändå är igång kan vi lika gärna fortsätta att studera litteraturen och beräkningarna. Jag ber John med flera att öppna Samkost rapport nummer tre och läsa vad som står på sidan 27 i dokumentet.

https://www.vti.se/sv/Publikationer/Publikation/uppfyllelse-av-klimat--och-miljomal-vid-en-fullsta_1258735

Även VTI konstarerar att nivån på koldioxidskatten är genuint osäker och bygger på politiska målsättningar snarare än empirisk kunskap. Denna slutsats delas av mängder av andra forskare världen över och kommer även till uttryck i IPCC:s egna rapporter.

Att inkludera koldioxidkomponenten i internaliseringskalkylen såsom görs - och därtill jämföra den mot vad vägtrafiken betalar - gör inte bara att kostnaderna räknas upp onödigt mycket. Det får vägtrafiken att betala än mer än vad man bör göra.

Flagellanterna har som sagt bytt skepnad.... Precis som jag skrev från början.

Det korrekta vore istället att ta bort koldioxiden helt ur beräkningarna. Den är politisk och har inget vetenskapligt stöd - i alla fall inte i den ekonomiska litteraturen.

MVH AL

John:
"Min motfråga är vilka grupper som skall betala "kalaset", när miljön och klimatet är så pass förstört att det börjar kosta mer än det smakar att leva kvar (vilket redan idag är ett faktum på en del platser på jorden)."(#58)

Problemet är att ingen ö.h.t vet vad som kommer att inträffa. Det som gjorts är en modellering med stora osäkerheter. Det andra problemet är att ingen ö.h.t kan ta fram åtgärder som hjälper. Åter är osäkerheterna så stora att åtgärdseffekterna inte kan estimeras. Det tredje problemet är att världens befolkning inte är intresserade av att spekulera utan av att veta. Därför blir oenigheten så stor och minskningen av utsläppen obefintlig (de ökar istället).

Politik alltså, inte vetenskap..

MVH AL

Som lite hjälp till er som inte tagit till er kontexten av debatten och innehållet i kritiken ;o). Dieseln är ett energieffektivt alternativ som möjliggör att vi får resurser över till annat. Att plocka bort den ur sortimentet på grund av en massiv desinformationskampanj är inget annat än kontraproduktivt. Dieseln är alltså både det vetenskapligt som ideologiskt sett bästa alternativet.

Och så fungerar miljörörelsen. De vill inte att vi åker bil ö.h.t. Detta oavsett om vi utgår från ett infantiliserat sandlådeperspektiv (val av producent) eller väljer ett mer faktaorienterat och vuxet förhållningssätt.

MVH AL

AL
Och du tror inte att det kommer bli kostsamma konsekvenser ifall vi lever och konsumerar som vi gör? Vi märker ju redan av idag negativa konsekvenser av konsumtion, hur tror du då det kommer vara om 10, 20, 30 år?

Axa. Jordens och människans undergång har alltid varit föremål för olika scenarier. Historien upprepar sig.

Jag ogillar dock att tro utan är en sådan där som vill kunna veta. Och jag har hittills inte funnit stöd för att inskränkt svensk konsumtion gernågon som helst kostnadsreducerande påverkan på framtida eventuella miljöproblem. Faktum är att det inte har kunnat visas på några sådana effekter ens på global nivå.

Frågan är alltså politisk, på precis samma sätt som när gisslarna drog mellan byarna.

MVH AL

AL
Precis. Du tänker begränsat och tänker Sverige. Man får tänka globalt. Och förändring måste ske globalt.

Axa. Lycka till med att införa svenskt ankdammsperspektiv i USA, Kina och Ryssland. Det kommer du nämligen behöva;-).

Och inte heller globala utsläppsänkningar går att räkna hem annat än i fantasins värld. Det framgår tydligt i IPCC;s egen rapport.

MVH AL