Det redaktionella fikabordets betydelse för artiklars tillkomst kan inte överskattas. Ej heller de fantastiska idéer som där föds men som vid genomförandet faller platt till marken.
Projektbilar till exempel, alla biltidningsredaktioner vill köpa projektbilar. Sedan ska jobbet göras också och då försvinner plötsligt alla till sina rum och har ”fått telefon”.
Begstafetten är ett mer jordnära förslag och det var precis vad fem ViB-redaktörer iscensatte för 20 år sedan, 2001. Regeln var enkel: På första sträckan skaffar förste redaktören en bil för stipulerat belopp, skriver om bilen och så säljs fyndet för mer än det köptes.
Sedan fyller resten av laget på med sina köp och lyckade sälj och så slutar allt med att alla blivit miljonärer och klär väggarna där hemma med Picasso och Matisse. I teorin.
I praktiken köpte nuvarande redaktionschefen Tommy Wahlström för 20 000 kronor en gammal Volvo 480 ES, en oroväckande skakig start rubricerad ”FYNDET!”
I avsnitt två satsade redaktör Mikael Schultz på upprättelse med ett förmodat driftsäkert kort: Nissan Sunny. Rubriken löd ”MISSEN!” så då vet ni hur bra den kraftigt motorrasslande Sunnyn som såldes för 10 000 var: en minusbil.
Löpare tre, Erik Rönnblom, vände sig till den trygga famnen hos en Volvo 240 som bara rullat 6 500 mil, visserligen beige till färgen men ändå värdig rubriken ”PÄRLAN”! Erik såg väldigt nöjd ut på bilden i artikeln och nu hade laget viss fart på bortre långsidan.
Fjärde man var Boo Wennerberg som sålde Volvon med avans. Han inledde sin sträcka, ”CHANSNINGEN”, med att berätta att han ägt en Talbot-Simca så investeringen i en Fiat Tipo kändes följdriktig. ”Det var som att komma in i en ny värld, med insprutningsmotor, digitala instrument och en bildesign som fortfarande känns fräsch”, men rostskyddsexperten Thomas Widström lade smolk i glädjebägaren efter att ha funnit röta i tröskellådorna, trots att dessa var förzinkade från fabrik. Årets Bil 1989 blev den i alla fall.
»Och så slutar allt med att alla blivit miljonärer och klär väggarna där hemma med Picasso och Matisse.«
Sist ut var Marianne Sterner. Hon hade som jurymedlem bland de europeiska journalisterna varit med om att ge Fiaten titeln så det var ”inte mer än rätt att hon fick försöka sälja den”, menade Wennerberg.
Vad Marianne köpte? En röd Peugeot 405, Årets Bil 1988, också den framröstad med henne i juryn. Hur det gick med den förtäljer inte historien, ej heller om färgen på stafettbudgetens sista rad var röd eller svart, men rubriken löd ”KLIPPET!”, oklart om det var för säljare eller köpare dock.
I numret därpå fanns för övrigt en artikel med namnet ”Så gör du bästa begköpet”.
Missa inte vår genomgång av 14 bilmodeller som levde längre än de flesta.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.