Lilla Jalta från Ukraina och med drag av Fiat 600 såldes i liten skala i Sverige i början av 1960-talet. Moskvitch hade sedan länge sin givna, om än begränsade, publik med konventionella och ganska trivsamt formgivna fyradörrars mellanklassare. Det fanns till och med en ”rallyversion” kallad Elite GT med 85-hästarsmotor, mattsvart motorhuv, extrastrålkastare och kartläsarlampa från fabrik.
Den större Volga var, inte minst i norr men också i Stockholm, en robust taxibil med god framkomlighet, dieselmotor och beprövad teknik.
Fiat och ryska AutoVAZ hade två år tidigare, 1966, avtalat om att uppföra en hel bilfabrik i staden Togliatti och där bygga Fiats 124-modell, en tillverkning som inleddes 1970 och som pågick i decennier. Med åren blev ju de olika VAZ- och Ladamodellerna högst bekanta syner på våra vägar, lågprisbilar med i alla fall anständig kvalitet och enkla att laga själv.
Uppställningen på ViB-helsidan var en blandad kompott, där den lilla ”familjebussen” ZAZ (Zaporozhets) Maksi var mest nyskapande. Den kom från samma fabrik som Jalta och hade dess luftkylda V4-motor bak, skjutdörrar på sidorna och var bara 333 cm lång. Tack vare rejäl bredd var kupén ändå rymlig för fem.
Karossen av glasfiber vilade på en ramkonstruktion inte olika Audis betydligt senare ”space frame” på A8 från 1990-talet, pedalstället var skjutbart och båda stolarna fram kunde vridas för enkelt i- och ursteg.
Bakom konstruktionen låg någonting som hette ”Institutet för teknisk estetik” i Moskva och dess designer Yuri Dolmatovsky. Hur många exemplar som byggdes är oklart.
”Strövisa exemplar kom till Sverige, produktion förekom även i Kina”
Från Gorkij förväntades 1968 en helt ny Volga, G24 kallad, en bil med moderna 1960-talslinjer och enligt ViB påminnande om Volvo 144. Det skulle dock dröja till 1970 innan produktionen löpte ordentligt, men sedan levde denna välkända ryssbil kvar i många olika skepnader ända till 2009! Strövisa exemplar kom till Sverige, produktion förekom även i Kina.
Pamparna i kommunistpartiet kunde se fram emot en ny upplaga av den i Moskva och helt för hand tillverkade limousinen ZIL 114. Den hade sjuliters V8, all tänkbar lyx för tiden och toppade 180 km/tim, gärna i den egna gräddfilen på Moskvas breda prospekts. Totalt byggdes ca 140 bilar till och med 1970, då en snarlik ersättare kom. Två av bilarna var ambulanser, knappast avsedda för vilka kamrater som helst.
Informationen om de båda i Riga producerade elvamannabussarna RAF var mer än lovligt knapphändig: ”Väluppvärmd och försedd med god ventilation.” Tro det.
Läs också: 7 imponerande Sovjetbilar som är bortglömda sedan länge
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Kommentarer till artikeln (0)
Läs kommentarer och diskuteraGenom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.