Den som följde Vi Bilägare under 1970-talet visste att tidningens test-ansvarige Jan Ullén sällan uttryckte förtjusning över USA-bilar. Bjäfs, övervikt och för mycket krom, skrev Ullén ofta.
Men så kom AMC med sin märkliga och i USA hyllade Pacer X, ”den breda småbilen”, och nu skulle det väl bli ändring på aversionerna?
Nja, det började inget vidare i testet i nummer 12 1975: ”Att bedöma den här bilen efter vanliga normer är utsiktslöst. Som transportmedel är den närmast jämförbar med en Renault 5 eller Fiat 127 – men den kostar 40 000 och den drar minst dubbelt så mycket bensin.”
Ullén hade ”aldrig blivit så uttittad i någon bil som i Pacer. Den ser ut som en ostkupa på hjul. När jag läste förhandsinformationen lät det som om här äntligen kom en vettigt konstruerad amerikansk bil. Kort men bred och hög. Det borde ge fina utrymmen utan åbäkighet i trafiken. Tyvärr visar sig verkligheten något helt annat. Av den nära två meter breda bilen återstår 114 cm (!) effektiv baksätes- och bagagerumsbredd. I Renault 5 är samma mått 128 cm.”
Extra lång högerdörr
Ullén berömde ändå sittkomforten fram (högerdörren var ju dessutom extra lång på Pacer) och automatlådans tre växlar föll omärkligt på plats.
Motorn, en uråldrig rak sexa på 4,2 liter (”dubbelt så stor som Volvos” ) gav måttliga 95 hk och gjorde Pacer X duktigt sävlig: 0–100 tog 19,5 sekunder …
”Motorn är inte bara skäligen kraftlös, den är också synnerligen ineffektiv. Totalförbrukningen under testet blev närmare två liter per mil.”
Fjädring bättre än i Rolls
Fjädringen var i alla fall av toppklass, ”inte ens Rolls-Royce har lyckats dämpa små ojämnheter i vägen lika bra”. Tro det. På dåligt underlag ”är dock Pacer direkt obekväm att åka i”, en skiftande upplevelse alltså.
”Bedömd efter vanliga kriterier gör Pacer en slät figur. Den är trång i baksätet, den har ytterst litet bagagerum, den har måttliga prestanda och den är dyr i inköp och drift. Men den är också amerikanskt lättkörd, tystgående och bekväm, robust uppbyggd – underredet verkar mer lastbil än personbil”.
Omkring 200 bilar såldes nya i Sverige, nästan alla med bokstäverna HZ först på registreringsskyltarna. Hela laddningen gick inte åt i ett nafs, ännu 1977 fanns osålda exemplar och efter en prissänkning till först 33 000 kronor levererades de allra sista fabriksnya för sensationella 19 900 kronor. Då om inte förr var Pacer ett fynd.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Jag gillar designen, men fel motor och kvalitetsproblem. Det kom starkare motorer och även en kombi - då var det dock försent och marknadens intresse var borta.
Jag gillar designen, men fel motor och kvalitetsproblem. Det kom starkare motorer och även en kombi - då var det dock försent och marknadens intresse var borta.
Roliga minnen trots bristerna. Min allra första bil för 37 år sedan var en röd Pacer X. Blev ett självklart val, kanske just för att alla avrådde från att köpa den... Kan intyga om att 2 liter milen stämmer! ;) Önskar jag hade den kvar idag. Tack för kul läsning!
Kanske en samlarbil idag...
Det första jag tänker på när jag ser eller hör talas om AMC Pacer X, är filmerna Wayne's World och Wayne's World 2. Bilen har ett udda, men roligt utseende. = )
Sällan har någon bil med boxermotor varit snåla i drift men denna har säkerligen rekord i törstighet. Tur att bensinen inte hade dagens pris.
Jag tror att man satsade på att få in ljus och ha bra runtomkring sikt, mer glas än plåt:) Tänker också på Wayne's World för övrigt!
Focus, varför drar du in boxer, den här har ju rak sexa utom några med V8? Men det är ju riktigt att boxern är en törstig motor som är dyr i tillverkning.
Den går mycket väl att ekonomitrimma en Pacer, men det lönade sig inte med de bränslepriser som var då.
Tanken var att det skulle vara wankel i Pacer och AMC höll på att utveckla en när de fick veta att GM också gjorde det. Då la man ner sin utveckling för att köpa motorerna av GM, men det kom en oljekris som stoppade den också.
Då blev det sexa istället.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.