Peugeot 508: Plus och minus

Renault var först med att krocktesta sina bilar i riktigt höga hastigheter, med första modellen av Laguna som kom i slutet av 1990-talet. Renault, precis som PSA-gruppen, kompletterar sina laboratorietester med undersökning av verkliga olyckor. PSA-gruppen, precis som Renault, krocktestar sina bilar i högra hastigheter än Euro NCAP och utvecklar för verkliga olyckor, att bilarna sedan är bra även hos Euro NCAP det är ju bara bra, men fokuset ligger ändå på hur bilarna klarar sig i verkligheten - och där tar de in hur bilarna har klarat sig i verkliga olyckor. Så varken Renault eller PSA utvecklar enbart för Euro NCAP, utan de går steget vidare.

PSA-gruppen har utvecklat flera säkerhetssystem, bl a var de tidigt ute med körfälts-varning och de fick pris för detta (Citroën C4 första versionen). AFIL hette systemet, som i Sverige ansågs som en riktigt munter beteckning...

Vi har ju det fasta rattnavet hos flera av Citroëns modeller för att optimera luftkudden exempelivs. För att ta några delar av säkerhetsarbetet ur högen som visar att PSA absolut tar säkerheten på allvar.

Vi får heller inte glömma bort att PSA-gruppen var bland de första som på ett enkelt sätt erbjöd avstängningsbar krockkudde på passagersidan på ett för bilägaren enkelt sätt, för att möjliggöra montering av bakåtvänd barnstol. Detta fanns redan i 307:an när den kom för många år sedan.

AL sprattlar vidare: "Tja, varför ens montera dit en kudde?"

Frågan är väl snarare: varför inte sätta dit en avstängbar kudde?
Det finns på min Citroen från 99.
Det kan aldrig vara fel att ha en krockkudde, som dessutom enkelt kan stängas av ifall man har barnstol på platsen.
Oavsett vem som sitter där, så kan man anpassa med nyckeln, är det någon nackdel med det? Kan jag inte tänka mig.

På många andra bilar var man tvungen att besöka verkstaden och betala dyra pengar för att få passagerarkudden avstängd, vilket medförde att många inte beställde bilen med krockkudde alls. Är det bra? Knappast.

"Volvo kan bygga säkra bilar som håller ihop i mer än 10 000 mil. Det kan inte de franska biltillverkarna som i gengäld förstås erbjuder en billigare och väldesignad produkt."

OK, är det därför Volvo med många mil ligger i botten hos SBP?

Fast, vad vet jag? Min fransyska har ju bara gått 23.000 mil hittills. Och inte nog med det, bilfan trilskas med att passera besiktningen år efter år....

AL: du "glömde" visst att reda ut det där med krockkudden...

Du fortsätter klamra dig fast vid ditt gamla Renault-strå, trots att det är just... gammalt.

Jo, du klagade på komforten minns jag. Har du ens kört bilen?

AL, du skriver 40 % - en siffra som troligen inte är så helt säker.
Men när du skriver att 508 är det osäkra och farliga alternativet, då kan du väl inte jämföra med endast ett handplockar urval? Du måste väl jämföra med något medel- eller hellre medianvärde? Annars är du ju faktiskt skyldig att räkna upp den stora mängd bilar som inte heller uppfyller dina krav. Du kan ju inte endast välja ut en ensam modell bland alla dem!
Hur var det med den statistiska relevansen som du alltid efterlyser?

AL: Du påstår att "krockkudde fram är i princip onödig. Den fyller ingen större säkerhetsmässig funktion, eller den är i alla fall marginell."

Det är inte vad Folksam påstår:
"Hur mycket minskar skaderisken vid användning av:
Förarkrockkudde
60-70%
Passagerarkrockkudde
55-60%
Sidokrockgardin + krockkudde
45%"

Alltså 55-60% minskning av skaderisken, är det marginellt?

Du menar att krockkudden alltså inte sparat några liv i alla dessa bilar som har en sådan, på grund av att PSA inte haft autobroms under några få år? Hur många bilar har haft autobroms öht under "alla de år"?
Kom igen nu AL, vill du inte uppfattas som seriös?

Du har alltså inte kört 508 och bildat någon egen uppfattning, men litar på vad journalisten tycker? Det är skillnad mellan olika personer och modeller, och tycker du inte att det vore rimligt att begära att den som uttalar sig provar först? Läser du kommentarerna här, så ser du att vissa tycker 508n är för mjuk, andra hård.

Hultarn, det blir ju extra komiskt när Vi Bilägares Peugeot 3008 har gått 11 000 mil utan driftstörningar enligt dem själva. Mina egna franska bilar har gått minst 15 000 mil (jag säljer av dem efter 15 000 mil) utan driftstörningar och utan andra byten än vanliga slitagedelar som bromsbelägg, torkarblad, glödlampor, påfyllnad av spolarvätska och vanlig service. Aldrig svikit mig, startat varje vinter, alltid gått i vått som torrt. Inga elproblem.

Tittar vi på begagnattester, som jag redogjort för tidigare, så klarar sig franska bilar *bra* ! Teknikens Värld gillar franska begagnade bilar, de har högre kvalitet än många andra, som Volkswagen...

Men det är ju klart att en airbag "inte sparar några liv" eftersom franska bilar har flera stycken. Det är ju bara sätt att sabla ner franska bilar. Det är som att påstå att bromsar på en bil inte sparar några liv bara för att franska bilar är utrustade med bromsar. Eller att luftkonditionering är onödigt eftersom franska bilar har luftkonditionering.

Så Raphael är säker på att hans bilar inte har haft driftsstörningar? Du köper dem begagnade, eller hur? Är du så säker på dina bilars historia även under tiden du inte ägt dem?

Vad trevligt Audi att du är intresserad av min bilhistoria. Jag ska därför ge dig ett ärligt och tydligt svar. Tack för ditt vänliga intresse!

Mina citroëner är köpta nya.

Peugeoten jag hade är köpt begagnad, men inom den närmaste familjen. Så jag vet mycket väl dess driftshistoria. Den köptes ny av min mor, det var faktiskt jag som tipsade henne om att köpa den, vilket inte var ett svårt val för henne eftersom hon redan hade en Peugeot, som jag också hade tipsat henne om, sedan gick den några hos min bror och sedan köpte jag den när jag behövde byta upp min lilla Citroën mot en större bil - mest för att jag hade gått och kärat ner mig i en kvinna som hade barn från ett tidigare förhållande och då vart min lilla Citroën för liten för en hel familj. I samband med detta skaffade jag även en hund. Sedan bytte jag min Peugeoten mot en ny Citroën kombi. Denna Citroën blev jag tvungen att byta då på grund av att det var vinter och det var halt och jag var ouppmärksam så körde jag av vägen på ett olyckligt sätt och körde in i något stort om vi säger så. Ingen fara med mig, alla airbags och allting löstes ut som de skulle och jag var helt oskadd. Men bilen mådde inte bra, den såg faktiskt riktigt ledsen ut. Så då bestämde jag mig för att det var dags för något annat.

Jag hade turen som hittade en Laguna av en sjysst kille och bilen hade fullständig servicehistorik och kvitton på allt som var gjort, hela tiden servad på märkesverkstad och inga konstigheter alls och inget onormalt. Fullständiga papper på allt. Inga märkvärdigheter på något vis. Bara vanlig service. ja den var ett riktigt fint exemplar och hade bara gått 7 000 mil, men ägaren ville byta till en Peugeot - inte för att jag förstod varför för hans Renault var så fin så. Jag var mycket nöjd med den bilen, men det var ingen kombi och jag märkte att den ljusa plyschen blev lite för känslig för leriga hundtassar. Plus det faktum att några ligister repade ena sidan på bilen med ja jag vet inte vad men det var en skåra på hela sidan från blinkerslampan fram ända till bakändan. Det var inte roligt komma ner till bilen på morgonen och upptäckta detta ska jag säga dig. Det jag fick göra på den bilen var att byta kamrem, men det är inget ovanligt - det bör man göra på bilar när de har gått 12 000 mil typ så när Lagunan kom dit så gjorde jag det. Ingen anmärkning hos Bilprovningen förresten inte någonsin.
Men repan i sidan var inte kul..

Jag tog det som en signal från Gud att nu var det dags att byta bil igen, och då blev det en Mégane från en säljare som var med i Renault-klubben - ja Club Renault Sverige som den hette - som jag också hade gått med i när jag hade Lagunan. Återigen fullständiga servicehandlingar. Det var en 04. Det var en kombi. Han ville byta till en Laguna, kan man tänka sig. Men inte min, nej han ville ha en Laguna kombi. Så jag köpte hans Mégane och den gick hur bra som helst. Jag gjorde kamremsbyte på den också när det var dags vid 12 000 mil. Jag hade kunnat behållt den länge.

Men så föll det sig så att jag gjorde en försäljning som gav mig en hel del pengar, och jag tänka - ja ta mig tusan, nu var det dags att byta bil! Och då blev det en ny Citroën igen.

Och snipp snapp snut, så var denna lilla berättelse slut.
Tut i lutan och jag önskar mina herrar en god natt och att Audi nu känner sig vaggan till sömns när han snart lägger sitt söta huvud på sin söta kudde och drömmer sig bort till Peugeot-landet där vi alla är lyckliga.

Godnattis godnattis och krama varandra med rattmuffen extra mycket ikväll!