Vi Bilägare tar en titt på bilreklam genom åren. Här är sista delen: en svensk från film 1950-talet för Volkswagen Typ 1.
Vi Bilägare har nått slutet på vår serie om klassiska bilreklamfilmer i åtta delar. Sist ut är Volkswagen Typ 1. Övriga sju delar i serien finns bland länkarna till höger.
Volkswagen var ett stort bilmärke i Sverige även på 1950-talet och mängder med reklamfilmer som producerades som berättade om märkets förtjänster ur ett svenskt perspektiv.
Diskutera: Vad tycker du om reklamfilmen?
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (7)Trist med en tidning som bara tittar tillbaka på sån här gammal dammig kuriosa och som sysslar med vilken hylnyckelsats som är bäst, Biltemas eller Kamasas, eller batteriladdare, popnittång eller tändstift kanske, när det händer så oerhört mycket viktigare saker numera i bilbranschen! Börjar tröttna ordentligt i Vi Bilägares mögliga gubbighet. Dags att säga upp prenumerationen och se mig om efter en annan biltidning? Det finns många att välja mellan. Vilken är bäst? ;)
Trevligt med en sådan uppiggande och allmändräpande kommentar!!!?! Rallarsvingar tar bäst!
Oomkullrunkelig, vad kan det möjligen vara för fel på att blanda allt nytt i bilvärlden med något "gammalt" som omväxling?
Jes, ha det så trevligt på bubbleträffen!
Ganska otäck känsla när man inifrån bilen ser de mötande bilarna komma körande på höger sida.
Jag minns en träff med en indoktrinerad VW-ägare i mitten av 1960-talet.
Han körde 5000 mil, sedan bytte han till en ny, alltid VW typ 1.
"Det finns inte bättre bilar"!
"Hur vet du det, du har ju bara haft VW"?
"Det vet jag väl, jag har haft nio st och aldrig kostat på dem ett öre, bara bensin och lite olja någon gång".
Det visade sig att hans bilar inte fick någon service, ingen rundsmörjning, ingen tvätt utöver lite avspolning någon gång.
Huga!
Själv minns jag de här bilarna främst för deras inverterade klimatanläggning, frysbox på vintern och stekhett på sommaren.
VW var den överlägset bästa småbilen på marknaden när den släpptes ut och åtskilliga år framåt! Väghållning, ljudnivå, marschfart=toppfart ca 110 á 115 så länge tanken räckte till, servicebehovet minst på marknaden, en enda kontrollampa för temperaturen på motoroljan förutom hastighetsmätaren var vad föraren behövde kontrollera, inget behov av styrservo, reservtank mm.
Till de få nackdelarna hörde att bensintanken var placerad framtill ovanför framsätespassagerarnas knän, inte så bra vid svåra kollisioner men inte stort sämre än konkurrenterna vars bensintankar ofta satt direkt framför bakre stötfångarna! Nybörjare upplevde bilen som alltför överstyrd och vindkänslig men den lätta och direkta styrningen kompenserade detta mer än väl hos vana förare! Bevisas av att bilen var dominerande även i tävlingsammanhang.
Uno, kan du räkna upp några av "skitarna" i stället för att komma med luddiga rundskrivningar?
lubos: jag tror ditt minne spelar dig ett spratt, för inte var väl bubblan känd för låg ljudnivå eller bra vägegenskaper? Snarare var det ju just det som var nackdel med bubblan, jämfört med t.ex. Saab och PV.
Och har du glömt att bubblan hade reservkran till bensinen precis som mopeder? (fram till tankmätaren infördes)
Dominerande i tävlingssammanhang? Källa tack!
Jag har haft många typ 1, jag har tappat räkningen eftersom flera bara passerade efter nödvändig reparation, rostlagning och allmän uppsnyggning, men tyst gick de inte och inte var de särskilt mindre krävande på service och underhåll än andra märken.
Vägegenskaperna med pendelaxel bak kan ju beskrivas som underhållande och spännande, men också krävande och jag är övertygad om att många olyckor kunnat undvikas med en annan konstruktion.
Men det värsta tycker jag var bristen på värme och de usla oljekylarna som läckte olja så att det ständigt luktade oljerök i kupen.
Skulle man ha värme fick man förlita sig till en ibland fungerande Eberspächer som tillval.
Nej, jag tycker att det fanns betydligt bättre bilval på 1960-talet.
Till Saabnisse m flera, jag relaterade till 50-talet och ljudnivån i marschfart var betydligt lägre än t ex Volvo Pv som lät som om en ljudvall skulle passeras då den närmade sig 90. För att få värme måste motorn tillåtas arbeta hårt, dvs i hastigheter kring 90 á 100, men då gav den all erfoderlig värme även vintertid. Läckande oljekylare inträffade sällan före 10000mil dvs där en större service borde ha inträffat, och det var ofta det enda skälet till reparation på det milaget, vilket jfrt t om med dagens bilar var godtagbart! På 60-talet började vissa märken komma ifatt men deras kvalite var oftast långt sämre än vad VW kunde prestera. VW var ofta privatfordonet för lastbilsåkare,
inte bara för att de var Scania-kunder, utan därför att de var vana vid rejäla grejer! Dessutom kunde de oftast köra bil, och t om häva en sladd!
En av historiens mest övervärderade bilar! Livsfarliga vägegenskaper, trång, undermotoriserad, ingen värme, usel komfort, relativt dyr (jmf med konkurrenterna) m.m. Fram till slutet av 50-talet var den väl inte uppenbart sämre än motståndarna men att den fortsatte att sälja en masse i ytterligare 10-15 är obegripligt.
Ett tydligt bevis på att allt som säljer i mängder INTE behöver vara bra produkter.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.