Nästa artikel
Ilska föder mer ilska
Trafiksäkerhet

Ilska föder mer ilska

Publicerad 14 juni 2012 (uppdaterad 8 maj 2014)
Den som kör aggressivt lockar fram ilska hos andra trafikanter – som gör föraren ännu mer aggressiv. Det blir en ond cirkel, säger psykologen och trafikforskaren Sonja Forward.

Aggressivitet är något som eskalerar. Ju mer näring man ger till känslan, desto argare blir man. Och det smittar av sig på andra.

– Om vi har en vårdslös förare som kör på ett fräckt sätt kommer andra att bli arga på den föraren, vilket i sin tur kan leda till att den som kör fräckt blir ännu argare. Det har blivit en ond cirkel, säger Sonja Forward som undersökt det aggressiva beteendet i trafiken vid forskningsinstitutet VTI.

Den allt tätare trafiksituationen i framför allt storstäderna, med köer och trängsel, är en förklaring till att den hetsiga körstilen i dag uppfattas som mer utbredd.

– Det finns en större frustration över att man inte kommer fram så fort man vill och fler som man kan reta sig på. Det kan vara grogrunden till att man beter sig på ett aggressivt sätt, fortsätter Sonja Forward.

– Hur man reagerar på sin ilska beror på hur man värderar handlingen. Rent allmänt kan man säga att om man lever ut sin ilska så tror man att man skall få någon form av belöning, det vill säga att det leder till något man vill ha. Belöningen kan bestå i att bilen framför flyttar på sig. Eller att man lyckas tränga sig före.

Men vilka är det som kör på det här sättet? En typ av aggressiva bilister är förare som alltid har bråttom, inte nödvändigtvis för att de ska fram till någonting viktigt, de är till sin natur jäktiga. Dessutom har de ofta ett stort självhävdelsebehov. Sonja Forward igen:

– Om det är söliga bilister som ligger i vägen, som de här personerna tolkar det, finns över huvud taget ingen tolerans. De har en syn på sig själva att de ska komma fram till varje pris och om de inte lyckas med det så blir de frustrerade.

Sonja Forwards forskning visar dessutom att det finns en koppling mellan de som är hetsiga bakom ratten och de som har kort stubin även utanför trafiken. Det sker ingen förvandling – likt Dr. Jekyll och Mr. Hyde – bara för att personen sätter sig i förarstolen. Samtidigt är bilen i sig en förklaring till beteendet.

– Om du känner ilska på arbetsplatsen är chansen mindre att du visar den där eftersom du får betala ett högt pris. Bakom ratten känner man sig skyddad, man är anonym och då vågar man lite mer. Och det är det som är så sorgligt. Om man till exempel är arg på Bengt på jobbet, men inte fått utlopp för de känslorna, kan man överföra den frustrationen till andra personer i trafiken. Även om det inte är Bengt som kör den där bilen blir ilskan en kompensation.

Det hetlevrade beteendet kan också ha sitt ursprung i rädslan som uppstår vid en farlig trafiksituation. Den som är tvungen att tvärnita för att undvika en kollision med en bil som trängt sig före kanske först blir rädd. Om föraren sedan tolkar situationen på ett negativt sätt kan denna känsla övergå till ilska. Och där har vi den onda cirkeln igen.
Klart är i alla fall att den aggressiva körstilen är farlig, en ilsken förare är mindre koncentrerad på trafiken och utsätter därmed sig själv och andra trafikanter för fara. Dessutom löper gruppen bilister som alltid är stressade större risk för fysiska och psykiska sjukdomar.

– Stressen gör att deras livstid förkortas radikalt även om de inte råkar ut för en bilolycka, säger Sonja Forward.

Föraren har ofta hamnat i bakgrunden i det svenska trafiksäkerhetsarbetet, enligt Sonja Forward. Nollvisionen har oftast handlat om hur man kan förändra vägen och bilen. Att förändra föraren har inte varit lika högprioriterat.

Därför efterlyser Sonja Forward en långsiktig satsning på olika former av information med syfte att få landets bilister att reflektera över sitt beteende och förhoppningsvis ändra på sig. Men om budskapet ska nå fram behövs mer kunskap på området.

– Det lär ju inte bli mindre trängsel framöver och när det kommer sådana här som slalomkör eller trycker på bakifrån med blinkande ljus får vi en trafikmiljö som inte bara är farlig utan även otrevlig. Polisens insatser mot aggressivitet i trafiken är välkommet och om detta även kopplas till en informell social norm där fler, både i ord och handling, tar avstånd från detta beteende kan vi komma långt. Sociala normer är som bekant ett effektivt sätt att påverka våra medmänniskor eftersom de flesta vill bli accepterade och passa in.

Fakta: aggressiva förare

Sonja Forward vid trafikforskningsinstitutet VTI står bakom studien om aggressiv körning. Undersökningen genomfördes 1999 och resulterade i en profil som beskriver den typiska föraren som uppträder hänsynslöst i trafiken.



Den aggressiva föraren är yngre, har högre utbildning, kör mer bil än andra, är involverad i fler olyckor än medelbilisten och har fått fler böter för olika trafikförseelser. Beteendet är överrepresenterat bland män i åldersgruppen 18–25 år, men när man kommer upp i åldrarna försvinner skillnaden mellan könen.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

+ Visa äldre kommentarer (7)
#8 • Uppdaterat: 2012-06-16 20:11
Erot

Roger Skagerström ondgör sig över alla luspudlar som ligger i 80 km där det är 90. Och visst - det är irriterande med sådana när det är mycket trafik och svårt att passera.
MEN - faktum är att OM man har ambitionen att försöka hålla laglig hastighet så kommer man snart att upptäcka att antalet luspudlar som man behöver köra om kommer normalt att vara i klar minoritet, jämfört med de bilister som kör för fort i förhållande till hastighetsbegränsningen och som kör om mig som kör lagligt.
Jag vet! Kör själv ca 4500 mil per år och försöker att hålla mig till bestämmelserna och generellt så blir jag omkörd 5 - 10 gånger oftare än jag själv har behov att köra om ett långsamtgående fordon, bortsett från traktorer, lastbilar och andra långsamtgående fordon. Och JA - jag kör med GPS:en på så jag kör under normala omständigheter inte UNDER laglig verklig fart!

Jag påstår att det INTE är de som kör saktare än hastighetsbestämmelserna som orsakar flest omkörningar utan de som kör för fort! Det är dessa som fram för allt skapar den ryckiga trafikmiljön, Inte luspudlarna...

#9 • Uppdaterat: 2012-06-16 21:40
Thommys

Nu mer är jag sällan irriterad på andra i trafiken. Den har nog att göra med att man har lättare att inse att verkligheten är sådan som den är när man blir äldre. Som yngre hade man en vanföreställning att vägarna skulle vara fria från bilar som som körde långsammare än hastighetsbegränsningen. Då körde man också för snabbt och kom därför ikapp många bilar. Nu kör man mer lagligt och då kommer man inte heller i kapp lika många heller, och bara det gör det lättare att köra. Visst finns det folk som beter sig illa och som man har synpunkter på, men allt gå mycket lättare om man inte bryr sig om dem. Även om det är någon som lägger sig och kör två meter bakom, eller en som går in framför på motorvägen och sänker farten, som man får köra om både en och två gånger.

Man kan bli rätt konfunderad över hur vissa kör dock. Jag körde i 80 km/h på 110-motorvägen med släp nyligen. Det kommer ikapp bilar bakom, som säkert kommer i 110, men i stället för att köra om så bromsar de in och lägger sig i 80 bakom mig och kör så kilometer efter kilometer, trotts att vänsterfilen är fri. Visst får de göra som om de vill, men man funderar ändå.

#a • Uppdaterat: 2012-06-17 09:03
Hackenbush

Instämmer helt med Erot:s och Thommy:s inlägg.
Precis denna syn har jag med på trafik och beteende.
Men det finns tillfällen då man faktiskt kan bli irriterad vilket hände mig i Fredags.
En äldre herre körde i 50km/h på 90 väg men jag hann inte bli så väldigt irriterad för
som tur var så kom det en lång raksträcka efter en lång kurva och det var inte så mycket
trafik så det gick ganska snabbt att köra om men jag är säker på att denna herren orsakade
ganska stor irritation i övrig trafik.

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.