Hårdare tag mot aggressiva förare

Under förra året genomförde flera polisdistrikt extrainkallade insatser mot vad man själva beskrev som ett växande problem – den aggressiva körstilen.

– Det är inte acceptabelt att vissa ska se körbanan som en lekstuga. Vi kan inte tillåta att en liten klick beter sig hur som helst, säger Bengt Svensson, kommissarie vid Rikspolisstyrelsen.

Bevakningen förstärktes under en höstvecka och hänsynslösa förare stoppades sedan de fastnat i kontroller eller blivit filmade av civila polisbilar. Bakom insatserna fanns inget nationellt beslut eftersom landets 21 polismyndigheter styr sin egen verksamhet.

– Vi stöttar de myndigheter som gör insatser mot det här beteendet eftersom vi vet att det är ett ökande problem, fortsätter Bengt Svensson.

En av insatserna genomfördes i Stockholm och resulterade i 1 146 rapporter, varav ett flertal handlade om aggressiv körning. Trafikpolischef Göran Bolinder ser däremot inget förändrat beteende i huvudstadstrafiken. Än så länge.

– Den här insatsen var för liten, säger han. Det här är ett långsiktigt arbete där man gör bilisterna medvetna om att vi arbetar med den här typen av regelbrott och att det finns en risk för att bli upptäckt. Men det är för kort tid för att märka någon effekt.

Liknande insatser sjösattes också utanför storstäderna, till exempel i Gotlands och Skaraborgs län. Håkan Rydberg, chef för trafikpolisen i Skara, menar att problemet finns i hela landet.

– Även utanför tätortsregioner, som i Skaraborg, finns det mycket aggressiv körning på vägen, till exempel korta avstånd och omkörning trots möte.

I år fortsätter ordningsmakten att trappa upp kampen mot de aggressiva förarna. Under vecka 24 planerar flera polismyndigheter att genomföra en ny insats med fokus på den här typen av körning. Och på Rikspolisstyrelsen kommer man att följa utvecklingen noga.

– Skulle vi se att beteendet ökar så kommer vi att göra mycket, mycket mer för att få stopp på det, säger kommissarie Bengt Svensson.

En som däremot är kluven inför polisens kraftansamling är Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket. Han menar att effekten kommer att bli marginell i det långa loppet om polisen ska stoppa de aggressiva förarna en och en.

– Om man ska ha stor effekt på trafiksäkerheten ska man försöka påverka den stora massan, inte spjuten. Det har blivit normal polistaktik över hela världen. Det här med att ge sig på en liten grupp extremer är i allmänhet ingen bra idé, säger Claes Tingvall.

 Så hur bedömer du polisens insatser mot aggressiv körning?

– De är viktiga, de skickar ut en signal i samhället om att det här inte är bra, men ska du få effekt på riktigt måste du jobba bredare.

Trafiksäkerhetsdirektören pekar i stället ut yrkestrafiken som en särskilt viktig grupp att jobba med, det är ofta de chaufförerna som agerar ledstjärna och bestämmer tempot i trafiken. Claes Tingvall tycker därför att polisen ska undersöka vilka åkerier, taxibolag, budbilsfirmor och andra företag med stora fordonsflottor som har aggressiva förare bakom ratten, filma deras körning och sedan konfrontera företagens chefer.

– Gå och titta en vd i ögonen istället för att jaga förare på vägen. De här vd:arna tycker inte att det är särskilt roligt när deras verksamhet inte sköter sig och då kan du få ganska bra saker att hända, säger Claes Tingvall och fortsätter:

– Polisen behöver inte ha material som fungerar i rättssalen, det kan räcka med lite spaningsbilder, det är bara att slå på kameran och samla in material och sedan ta en vuxen diskussion om att det här inte är okej.

Ett frågetecken i sammanhanget är avsaknaden av siffror. Det finns nämligen ingen statistik som visar att den aggressiva körstilen blivit allt mer utbredd. Polisen grundar i stället sin uppfattning på känsla och de signaler man fått från allmänheten. Bengt Svensson vid Rikspolisstyrelsen:

– Det är svårbedömt eftersom mycket av vår statistik bygger på våra egna insatser. Skulle vi exempelvis bestämma att vi inte gör några rattfyllerikontroller så kommer ingen att åka fast för rattfylleri. Har vi skygglappar på och inte letar efter vissa brott händer de inte statistiskt sett.

Är det ett problem att ni inte har fakta i det här fallet?

– Ja, det är ett problem. Hade vi haft lite mer fakta så kanske vi skulle få ännu fler att jobba mot det här beteendet, mycket av det här är inte bara polisens problem, mycket av det här är också attitydpåverkan av en del trafikantgrupper. Bland de yngsta kanske körskolorna skulle kunna ha lite mer tryck på sådant här beteende, säger Bengt Svensson.

Inte heller trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall kan säga om trenden går upp eller ned. Tingvall är också försiktig med att koppla samman den aggressiva körningen med allvarliga skador och döda i trafiken. Han medger att körstilen kan driva upp tempot och göra det mindre trevligt att köra bil, men han placerar inte beteendet bland de stora säkerhetsfrågorna: rattonykterhet, bältesanvändning och hastighetsefterlevnad.

Jan Sandberg, vd för Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, NTF, är däremot oroad. Han ser ett samband mellan den aggressiva körstilen och det ökade antalet singelolyckor hittills i år. Jämfört med i fjol har antalet döda i singelolyckor under perioden januari–mars ökat från 11 till 22 och antalet svårt skadade från 149 till 214. Jan Sandberg säger att man inte kan dra några definitiva slutsatser av de här siffrorna, men att den eskalerade vårdslösheten i trafiken kan vara en bakomliggande orsak.

– Det kan vara så att polisinsatserna är otillräckliga och det talar ännu mer för att man måste genomföra ännu fler riktade insatser från polisens sida och inte bara i vissa län, utan i hela landet och mer kontinuerligt, säger han.

Förutom fler insatser vill Jan Sandberg ha mer undervisning om trafiksäkerhet i skolan, ett ämne som blivit allt mer sällsynt på elevernas scheman. Unga blivande förare riskerar att få sämre riskmedvetenhet än tidigare generationer.

– Det ger långsiktiga effekter som lever kvar i högre åldrar, säger Jan Sandberg.

Aggressiv körning blev ett vedertaget begrepp för polisen först 2006 i samband med att den nationella strategin för trafiksäkerhetsarbete introducerades. I strategin heter det att all uniformerad personal ska delta i trafikövervakningen och att aggressiv körning ska lyftas fram som ett prioriterat område. Men så har det inte alltid blivit, konstaterar Håkan Rydberg, trafikpolischef i Skara.

– Vår tid räcker bara till för att göra vissa saker och då har vi fått prioritera områden där vi har numeriska mål, där vi ska göra si och så många kontroller. Detta har gjort, i alla fall hos oss, att vi får använda oss mycket av hastighetsövervakning med laser eftersom det är ett effektivt medel för att få många rapporter, säger Håkan Rydberg.

Resultatet har blivit att den aggressiva föraren får köra vidare. Och fortsätta slugga sig fram.

Diskutera: Vad tycker du om polisens arbete mot aggressiv körning?