Sergey Ilinsky öppnar ena framdörren och stänger den igen.
– Lyssna, säger han och gör om samma sak.
– Låter bättre än Volvo!
Han vill göra en poäng: att AvtoVAZ tagit itu med gamla synder och numera bygger bilar av helt annat snitt.
Med den högst ordinära dörrklangen i minnet tar jag plats i förarstolen. Sergey Ilinsky, som är informationschef på AvtoVAZ, sätter sig bredvid.
Modellen 110 var den senaste Ladan att testas i Vi Bilägare. ”Den i särklass slarvigaste byggda bilen på den svenska marknaden” och ”Ladas kvalitetskänsla och finish i detaljer är lika med noll”, löd två omdömen.
Nya Vesta, som är på tillfälligt Sverigebesök, har tagit ett rejält kliv framåt. Visst är inredningen full av hårdplast, men materialen känns inte billigare än i andra lågprisbilar och allt ser ut att vara pålitligt ihopskruvat. Reglagen är rejäla, de ska gå att använda med handskar, och utrymmet är tilltaget.
Sedan 2010 är Renault-Nissan huvudägare i AvtoVAZ, men huvuddelen av tekniken i Vesta (plattformen, motorn och automatlådan) är utvecklad i Ryssland.
Jag vrider om nyckeln och Sergey Ilinsky är snabb att påpeka att kallstart vid minus 30 inte ska vara något problem. Motorgången är rå och den steglösa transmissionen ylar av ansträngning vid acceleration.
Att fjädringen är i mjukaste laget märks i första kurvan, Vesta gungar och kränger och känns allmänt svajig.
– Du behöver inte bromsa för sådana, säger Sergey Ilinsky när jag krypkör över ett farthinder.
Vid nästa bula låter jag bli att bromsa. Bilen skuttar oskönt och det smäller till i lastutrymmet.
– Domkraften är nog lös, säger Sergey Ilinsky.
Regnet öser ner och vindrutetorkarna går för fulla muggar. När bladen vänder hörs ett högt och tydligt klick. Sergey Ilinsky har inte hört ljudet förut men påpekar att bilen rullar på dubbdäck, därav det malande dånet i kupén.
Så var den korta provturen slut. I Ryssland är målet tydligt: Vesta ska bli den nya folkbilen. Om den kommer till Sverige är däremot oklart. Tidigast om två–tre år, säger den svenska importören. Ett problem är att motorerna är klassade enligt den gamla avgasnormen Euro 5.
Nivån på säkerhet är dock hyfsad: antisladd, ABS och förarkrockkudde är standard.
Frågan är om Lada skulle funka i Sverige. Kanske med lång garanti och priser som är några snäpp lägre än Dacia.
Diskutera: Vad tycker du om Lada Vesta?
Pris, från kr: 64 000 (514 000 rubel) i Ryssland.
Modell: Fyrdörrars sedan.
Säljstart: Nu (Ryssland).
Mått, CM: L 441/B 176/H 150.
Tjänstevikt, kg: 1 270.
Motor: Fyrcylindrig bensin, volym 1 596 cm3, max effekt 106 hk vid 5 800 v/min, max vridmoment 148 Nm vid 4 200 v/min.
Kraftöverföring: Framhjulsdrift, femväxlad manuell låda (steglös automatlåda som alternativ).
Prestanda: Toppfart 178 km/tim. Acceleration 0–100 km/tim på 11,8 s.
Deklarerad förbrukning:
6,9 l/100 km.
CO2-utsläpp: 160 g/km.
Konkurrenter: Hyundai Solaris, Kia Rio, VW Polo, Brilliance H230, Chery Bonus 3, med flera (Ryssland).
Vad nytt?
Helt ny bil.
För vem?
Än så länge bara för ryssar men export utvärderas.
Plus:
Modernare, bättre byggd och säkrare än tidigare.
Minus:
Svajiga köregenskaper, oprövad kvalitet.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
@ "#23 Ulf"...
Ryssar är betydligt ärligare och pålitligare: Ser en rysk bil ut som en terrängbil så går den också att köra i terrängen med, ser en väst-bil ut som en terrängbil så går den på sin höjd att använda för att imponera med på Stureplan men ingenting utöver det...
Ibland kan jag fundera över hur man skall hantera en bilägare som köper sig en överdrivet falsk fasad? Man köper sig en slags fasad utan innehåll -vilket borde betyda att bilägaren ifråga också är falsk och utan innehåll?
Senaste exemplet på "terrängbil" är väl nya VW Tiguan där begreppet betyder att man byter ut plastkofångarna och sätter på en dekal för att få bilen att bli "off-road"... =). Visst, att man gillar den ena eller andra designen köper jag, men det har inget med off-road att göra, mer dekaltrim.
Det är ju kanske inte så stor chans att den hinner till Sverige innan fabriken kursar.
Under 2015 hade man en förlust på nästan 74 miljarder rubel jämfört med ca 25 milj. 2014!
Vi får väl se hur mycket Renault-Nissan är villiga att gå in med för att Avtovaz ska överleva.
Och så har vi ju Putin förstås, han kanske bestämmer att de ska finnas kvar........
Nu skall vi nog inte tro alltför mycket på den uppgivna prisnivån för det är uppenbarligen ett ryskt pris och inte ett svenskt. Så det kan bli betydligt högre i Sverige och då finns det genast många flera etablerade konkurrenter som den skall slåss emot.
Hade en gång i tiden två ryssbilar efter varandra. Den förste var en vit Vaz 1500 DL-78. Den var väl ca 3-4 år gammal när den inhandlades på märkeshandlare på rekommendation av en arbetskamrat? som körde rally med en Lada 1500 eller 1600. Bilen hade vid inköp gott om rostblämmor i lacken och nästan direkt började rostfärgad kylvätska fylla handskfacket ( en slang passerade där ) med följd att diverse musikband och papper blev fördärvat. Den andre var en modernisering som hette Lada 2105-82 som körts av rysk ambassadpersonal före mitt övertagande. För att bli av med denna blev jag tvungen att byta till mej en Daf 66-75. Kvaliten var vad det gäller ryssbilarna var inte över hövan men roligt hade jag och skruva fick jag. Lättillgängligt var det i alla fall.
Dagens bilar ska naturligtvis inte jämföras med gårdagens. Alla bör få chansen. En del vill göra sej roliga och jämföra med Dacia. En modern Dacia är lika bra kvalite som en tysk eller svensk bil om man med kvalite menar att man kan lita på att funktionerna i bilen fungerar som det var tänkt.
Jag vill gärna tro att en Dacia är av närapå samma kvalitet som en del mera namnkunniga konkurrenter men om inte minner sviker så har dom väl gjort rätt dåligt ifrån sig i besiktningsstatistiken - både i Sverige och Tyskland. Men rätta mig gärna om jag har fel.
Pi! Jag har inte grävt i någon besiktningsstatistik men den säger väldigt lite om kvalite. En "billig" bil är i genomsnitt sämre skött just p.g.a. att den är just billig. För egen del är jag bilintresserad och noggrann och har erfarenhet som talar för min uppfattning och kompletterar den med dialog med andra som kör/äger samma märke. Jag har ägt Kia, Citroen, Nissan, Hyundai, Renault och Seat under 2000-talet och känner flera som kör Vw, Skoda och Volvo m.fl. som alla haft lika många ( 0 st. ) eller fler problem. Mer vetenskaplig är inte mitt påstående, men jag känner mej trygg att det jag påstår stämmer rätt bra.
Endast en ryss kan bli lyrisk, panelen lider av framfall.....utanpå är det redan färdig intryckta flyglar så att en smäll mer eller mindre tonas ut.......o priset här skulle då hamna någonstans i mellan 150 000- 170 000 kr.
Jisses!
Tvärnit: Det finns en demobil av föregångaren Granta med 600 mil på mätaren för 64000:- på Blocket: http://www.blocket.se/goteborg/Lada_Granta_1_6_Sedan_Passa_pa__69_000___61392355.htm
För det priset skulle Vesta bli en storsäljare, för 150000-170000:- skulle den bli en mycket udda fågel här.
+1 på det LeifV # 25 angående fasaden. Förmodligen för att de inte känner till fasadeffekten.
F.ö. så ser det ut som pålitliga, hederliga trumbromsar bak. Ryssen vet vad som funkar på tundran.
" Antifeministen ": Håller åter med dej. Snacket om att det är konsumenten som styr den s.k. utvecklingen är bara trams. Gång på gång dyker det upp så kallade finesser som ingen någonsin tidigare har saknat. Det är " tekniknissarna" som inte kan hålla fingrarna från syltburken och som bara måste hitta på ny teknisk utrustning utan att kunna sansa sej och först kolla önskemål och behov med alla kostnader och för och nackdelar på bordet och sen, om brett intresse finns, noggrant testa tekniken i verklig drift och först därefter i samarbete med bilbyggarna lansera produkten. Att ha bilen full med elektroniskt " blingbling" som när som helst kan få spader och snabbt som kobran rensa plånboken är det enda spåret för dagen och som det verkar även morgondagen. Detta gäller naturligtvis inte bara bilteknik utan hela den sjuka teknikvärlden.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.