Nya hybriden Kia Niro gör ett sympatiskt intryck. Den är smidig att köra, skön att åka i och börjar säljas i Sverige i höst. Nästa år kommer Niro även som laddhybrid.
En kompakt crossover med dubbla motorer – kan det vara ett vinnande koncept? Det tror i alla fall Kia som inom kort släpper nya hybriden Niro på den svenska marknaden. Vi har provkört och blivit smått förtjusta.
Morgonrusningen i Barcelona, där provkörningen av Kias nya hybridmodell äger rum, är inte att leka med. Trafiken är tät, hetsig, ryckig och gatorna kryllar av allehanda åkdon – stora, små, fyrhjuliga och tvåhjuliga. En minst sagt bökig miljö. Stressande för de flesta, men inte för Kia Niro. Den trivs som fisken i vattnet i den spanska storstadstrafiken.
Särskilt imponerar bränsleeffektiviteten. Efter ett antal mil på hårt ansatta gator och vägar i och runt den katalanska huvudstaden visar Kians färddator på en snittförbrukning som ligger klart under 4,0 l/100 km. Det är en behagligt låg siffra med tanke på den hetsiga trafikrytmen. Men tyvärr skenar bränsleåtgången ganska rejält när vi senare kommer ut på snabbare vägar. Samma sak gäller på den del av provkörningsetappen som är förlagd till Pyrenéernas vindlande bergsvägar. Så några större förhoppningar att komma i närheten av bränsledeklarationens 3,8 l/100 km i verklig svensk trafik ska man nog inte ha.
Däremot är Niro både bekväm att åka i och allmänt smidig och trevlig att hantera i de flesta situationer. Fjädringen håller hög klass och samma sak gäller styrkänsla och bullernivå (med reservation för hur bilen låter på grov svensk asfalt). De dynamiska köregenskaperna, som används flitigt i marknadsföringen, lyser dock med sin frånvaro. Inte ens när sportläget kopplas in är Niro särskilt rivig att umgås med. Fast vad gör det när bilen är så trevlig vid normal körning...
Precis som pionjären Toyota Prius är nya Kia Niro en så kallad parallellhybrid. Det betyder, enkelt uttryckt, att bilen tillvaratar den rörelseenergi som uppstår vid bromsning/rullning och lagrar den i ett batteri. Den lagrade elen skickas sedan till en elmotor som hjälper till att driva bilen, antingen på egen hand (dock max ett par kilometer) eller i samspel med förbränningsmotorn. Systemet är extra effektivt i stadstrafik med många inbromsningar, vilket förklarar de fina bränslesiffror vi nådde i Barcelonas citykärna.
Till skillnad från Toyota har Kia försett sin nya hybridmodell med en dubbelkopplingslåda. Det är gynnsamt för körupplevelsen, eftersom man slipper den ”slirkänsla” vid gaspådrag som Toyotas steglösa automatlåda ger.
Den nya Kians låga officella förbrukning gör att Niro klassas som miljöbil i Sverige, men bara med 16-tumsdäck. Väljer man 18-tummare hamnar utsläppen över den stipulerade gränsen och därmed försvinner den femåriga skattebefrielsen.
Drivlinan i nya Kia Niro är exakt densamma som i systerbilen Hyundai Ioniq. Men Kia har valt att satsa på en högbyggd crossoverkaross istället för en femdörrars halvkombi. Det kan vara ett smart drag. Biltypen tilltalar många och försäljningen ökar blixtrande snabbt, både i Sverige och resten av Europa. Karossformen har uppenbara fördelar och det smidiga in-och ursteget bör göra Niro attraktiv för äldre köpare, även om marknadsföringen som vanlig riktar sig till aktiva 25–30-åringar.
Trots det suv-liknande utseendet finns Kia Niro bara som framhjulsdriven och drivlinan är densamma i samtliga modellversioner. Den består av en 1,6-liters bensinmotor i kombination med en elmotor och har en sammanlagd uteffekt på 141 hk/265 Nm. Några helt fossila drivlinor finns överhuvudtaget inte på programmet.
Förarmiljön är fullt godkänd och säkerhetsnivån håller också måttet. Autobroms är standard på alla modellversioner och samma sak gäller adaptiv farthållare och filhållningssystem med motstyrningsfunktion. Men autobromsen är av lite gammaldags snitt och reagerar enbart på bilar och fotgängare, men inte på cyklister och mc-förare. Lite klent på en bil som lanseras i slutet av 2016, kan tyckas.
Bra är däremot att Niro har ett system för förberedelse för dragkrok som standard på alla bilar på den svenska marknaden. Släpvikten är 1 300 kg och det är en klart acceptabel siffra för en hybridbil.
Grundversionen av nya Kia Niro går på knappt 230 000 kronor och är hyfsat utrustad, men den lär ändå inte säljas i särskilt många exemplar. Volymbilen blir sannolikt istället Niro med det mer påkostade Plus 1-paketet som höjer priset till 249 800 kronor. Den som vill ha sin Niro-hybrid maxutrustad får finna sig att satsa 269 700 kronor på Plus 2-paketet.
Diskutera: Vad tycker du om Kia Niro?
Särskilt imponerar bränsleeffektiviteten. Efter ett antal mil på hårt ansatta gator och vägar i och runt den katalanska huvudstaden visar Kians färddator på en snittförbrukning som ligger klart under 4,0 l/100 km. Det är en behagligt låg siffra med tanke på den hetsiga trafikrytmen. Men tyvärr skenar bränsleåtgången ganska rejält när vi senare kommer ut på snabbare vägar. Samma sak gäller på den del av provkörningsetappen som är förlagd till Pyrenéernas vindlande bergsvägar. Så några större förhoppningar att komma i närheten av bränsledeklarationens 3,8 l/100 km i verklig svensk trafik ska man nog inte ha.
Däremot är Niro både bekväm att åka i och allmänt smidig och trevlig att hantera i de flesta situationer. Fjädringen håller hög klass och samma sak gäller styrkänsla och bullernivå (med reservation för hur bilen låter på grov svensk asfalt). De dynamiska köregenskaperna, som används flitigt i marknadsföringen, lyser dock med sin frånvaro. Inte ens när sportläget kopplas in är Niro särskilt rivig att umgås med. Fast vad gör det när bilen är så trevlig vid normal körning...
Precis som pionjären Toyota Prius är nya Kia Niro en så kallad parallellhybrid. Det betyder, enkelt uttryckt, att bilen tillvaratar den rörelseenergi som uppstår vid bromsning/rullning och lagrar den i ett batteri. Den lagrade elen skickas sedan till en elmotor som hjälper till att driva bilen, antingen på egen hand (dock max ett par kilometer) eller i samspel med förbränningsmotorn. Systemet är extra effektivt i stadstrafik med många inbromsningar, vilket förklarar de fina bränslesiffror vi nådde i Barcelonas citykärna.
Till skillnad från Toyota har Kia försett sin nya hybridmodell med en dubbelkopplingslåda. Det är gynnsamt för körupplevelsen, eftersom man slipper den ”slirkänsla” vid gaspådrag som Toyotas steglösa automatlåda ger.
Den nya Kians låga officella förbrukning gör att Niro klassas som miljöbil i Sverige, men bara med 16-tumsdäck. Väljer man 18-tummare hamnar utsläppen över den stipulerade gränsen och därmed försvinner den femåriga skattebefrielsen.
Drivlinan i nya Kia Niro är exakt densamma som i systerbilen Hyundai Ioniq. Men Kia har valt att satsa på en högbyggd crossoverkaross istället för en femdörrars halvkombi. Det kan vara ett smart drag. Biltypen tilltalar många och försäljningen ökar blixtrande snabbt, både i Sverige och resten av Europa. Karossformen har uppenbara fördelar och det smidiga in-och ursteget bör göra Niro attraktiv för äldre köpare, även om marknadsföringen som vanlig riktar sig till aktiva 25–30-åringar.
Trots det suv-liknande utseendet finns Kia Niro bara som framhjulsdriven och drivlinan är densamma i samtliga modellversioner. Den består av en 1,6-liters bensinmotor i kombination med en elmotor och har en sammanlagd uteffekt på 141 hk/265 Nm. Några helt fossila drivlinor finns överhuvudtaget inte på programmet.
Förarmiljön är fullt godkänd och säkerhetsnivån håller också måttet. Autobroms är standard på alla modellversioner och samma sak gäller adaptiv farthållare och filhållningssystem med motstyrningsfunktion. Men autobromsen är av lite gammaldags snitt och reagerar enbart på bilar och fotgängare, men inte på cyklister och mc-förare. Lite klent på en bil som lanseras i slutet av 2016, kan tyckas.
Bra är däremot att Niro har ett system för förberedelse för dragkrok som standard på alla bilar på den svenska marknaden. Släpvikten är 1 300 kg och det är en klart acceptabel siffra för en hybridbil.
Grundversionen av nya Kia Niro går på knappt 230 000 kronor och är hyfsat utrustad, men den lär ändå inte säljas i särskilt många exemplar. Volymbilen blir sannolikt istället Niro med det mer påkostade Plus 1-paketet som höjer priset till 249 800 kronor. Den som vill ha sin Niro-hybrid maxutrustad får finna sig att satsa 269 700 kronor på Plus 2-paketet.
Diskutera: Vad tycker du om Kia Niro?
Kia Niro Eco Hybrid
Pris, från kr: 229 900 kr.
Modell: Femdörrars, femsitsig crossover.
Säljstart: Mitten av september.
Mått, cm: L 436/B 181/H 154.
Tjänstevikt, kg: 1 425.
Motorer: Fyrcylindrig bensinmotor på 1,6 liter i kombination med en elmotor. Max systemeffekt 141 hk. Max vridmoment 265 Nm.
Kraftöverföring: Framhjulsdrivning, sexstegad automatlåda av dubbelkopplingstyp.
Prestanda: Toppfart 162 km/tim. Acceleration 0–100 km/tim på 11,5 s.
Deklarerad förbrukning: 3,8 l/100 km (med 16-tumshjul).
CO2-utsläpp: 88 g/km (med 16-tumshjul).
Konkurrenter: Nissan Qashqai, Toyota Rav4, Mazda CX-3, Renault Kadjar, Seat Ateca med flera.
Plus: Skön åkkomfort, snål på bränsle, rymlig kupé.
Minus: Trångt lastutrymme, begränsad autobroms.
Vad nytt? Hela bilen, som dessutom byggs på en ny plattform.
För vem? Den som söker en kompakt, bekväm och bränsleeffektiv crossover.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Hade man skippat SUV stuket på bilen hade den blivit riktigt bra på motorvägen också men bibehållen låg förbrukning vid alla typer av vägar och hastigheter. Varför envisas man hela tiden med att det skall vara en SUV? Har vi förlorat kunskaper på vägen? (där fick jag till det).
Styggavargen 2016-09-10 14:01
Kolla: http://www.mestmotor.se/automotorsport/artiklar/nyheter/20160315/suvar-utrymmen-komfort-sakerhet-forbrukning-kordladje-vinter-suv-myter
Styggavargen du har helt missat finessen med SUV. De köps för att ha bekvämare i och ursteg!
Bra att man slopat varvtalsmätaren (vad har den för funktion på en automatväxlad bil?) och istället valt platsen till mer värdefull information.
Verkar vara en vettig bil, ska bli kul att göra sig ett omdöme på våra skrynkliga vägar.
Gillar verkligen Kias nya hybridmotor, hoppas den kommer även i Ceed.
Den dagen jag är invalid eller har krämpor eller är gammal och krum skall jag omvärdera Suv-stilen men just nu håller jag med vargen lite. Suv är bulliga och fula som bilmodell dessutom är det bara bra plats på höjden i dem endast, för övrigt har de inte bättre plats än normala kombi eller sedanmodeller.
Att byta bil för att få ett högre insteg är inte värt pengarna.
Jag har upplevt den sk SUV-känslan och är inte säker på att Kia Niro har just den. Bilen kan givetvis vara bra ändå och ha sina förtjänster men kanske man ändå vill åt den där känslan om man ska ha en högbyggd bil. Skoda Kodiaq ser definitivt ut att kunna leverera på den punkten. Väljer man en "riktig" SUV så får man förstås ge avkall på en del egenskaper men det gäller också om man vill köra en cab, skåpbil eller annat mer eller mindre specialiserat fordon.
ViB har tydligen satt i system att konsekvent avfärda grund- och instegsversionerna.
Fast grundversioner kan ju faktiskt hos vissa märken vara fullt OK utrustade idag med bl a samma säkerhetssystem som övriga versioner - medan andra sniknare märken tar extra betalt även för att få de säkerhetssystem som modellen erbjuder. Lite svårt att se vad skillnaderna är på denna bil annat än att det är en större multimedia-skärm och back-kamera i Plus 1-paketet. Annars verkar utrustningen även i grundutförandet helt OK och den har bl a liksom Golf adaptiv farthållare även i "inroparen". Och i fallet Golf så har vi nog en bilmodell som ofta säljs i just grundutförandet men med enstaka tillval. Det är i alla fall det grundutförandet som annonseras friskt på bl a Blocket och som lagerföres med lite olika tillval - t ex fabriksmonterad dragkrok/back-kamera och andra lite billigare, vanliga tillval.
Jag kan säga att min ståndpunkt inte ändras nämnvärt när det gäller SUV, men visst .. MPV eller Crossover möjligen om de lyckas hålla nere vikten är OK för min del. Denna Niro verkar ändå på något sätt lite förnuftig, men den kanske inte kan kallas för en riktig "SUV"!? Alla som hela tiden snackar in-ur steg ur bilen som att detta skulle försvara SUV:ens existens känns lite klent. Man kan inte bygga en bil enbart för en ända punkt, helheten måste räknas! Miljöbelastning tycker jag borde prioriteras högst (minst topp 3 i all fall). Det finns Verso eller Golf Plus och liknande bilar, men dessa är väldigt bra designade utan en massa extra vikt som verkar det SUV går ut på, att se stor ut utanpå...kraftfull och allt som oftast slutar det i en onödigt klumpig tung bil.
Sedan detta onödiga, att folk köper bil ifrån ett "snett" perspektiv, dvs inte utifrån det verkliga behovet utan mer som i Kina där det skall vara viktigt att synas och gärna att man är rik, och då blir det också en opraktisk bil som släpper ut mer. Varför skulle annars alla börja köpa Ranger Rover, Jeep mm som jag själv förknippar till någon bonde som behöver biltypen för dessa egentliga egenskaper, inte som den där "latte morsan" som kommer flygande i sådan bil.
Som sagt, denna Niro hade kunnat få mer lastutrymme, bättre vägegenskaper och antagligen lägre utsläpp om man inte försökt bygga den till att se ut som en SUV. Jag tror alla biter sig i svansen här, man försöker bygga SUV för det är mer ordet som säljer idag och alla dessa ursprungsvärden går förlorade och då kvarstår bara ordet SUV och där står man med en onödig bil, bygg efter att likna något där kärnvärdet har förlorats.
Recension av Carbuyer: https://www.youtube.com/watch?v=sf18-tJrThc
De är "så där" imponerade av både bränsleekonomi och växellådan tycks det som. Jag tycker det verkar vara en väldigt trevlig bil i alla fall; ett bra försök av Kia även om drivlinan kanske inte blev perfekt. Men någon måste våga gå framåt!
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.