Chevrolet Uplander är mindre miljöskadlig än många kanske tror. Tack vare att den mullrande V6:an går på E85, blir klimatpåverkan mindre än för miljöbilsmärkta dieselbilar i mellanklassen! Generösa utrymmen och trevliga finesser gör dessutom Uplander intressant för storfamiljen.
Det är märkligt hur en så stor kluns som Chevrolet Uplander kan vara så lättkörd i stadstrafik. Vändradien är visserligen gigantisk och 5,19 meters totallängd kräver sin parkeringsficka, men lättgående styrning, smidig automatlåda och hög sittposition gör ändå Uplander till en utmärkt stadsbil! Rejäla backspeglar tillsammans med parkeringshjälp bak gör sitt till för att få Chevyn att trivas i betongen.
På landsväg går Uplander mjukt och behagligt. Upp till ca 90-100 km/timmen är den riktigt tyst men i motorvägsfart slår vindbrus, väg- och motorljud in i kupén.
Allt är intrimmat för komfort och det framgår väldigt tydligt att amerikanarna inte alls är intresserade av den typen av köregenskaper som många européer gillar. Styrningen saknar helt vägkänsla och som förare får man väldigt lite information om till exempel väglag. I den svenska broschyren står det att Uplander är standardutrustad med "sportchassi". Vi törs inte tänka på hur mjuk bilen är i den amerikanska standardutgåvan. Lyckligtvis är Uplander utrustad med antisladdsystem som standard.
Motorn mullrar skönt men den fyrstegade automatlådan känns ålderstigen. Visserligen växlar den mjukt men vid omkörningar tar den väl lång tid på sig att växla ned och sätta fart på ekipaget. Och med en modernare sex eller sjustegsautomat skulle det gå att sänka såväl motorsurr som bränsleförbrukning i högre farter.
Förarmiljön får knappt godkänt. Framstolarna är delvis elmanövrerade men ryggstödets lutning justeras med spak mellan (alltför stora) fasta lägen. Instrumenten är hyfsat läsbara men reglagen utspridda och ibland ganska otydliga.
Utrustningen är ett virrvarr av nyttigheter och stolligheter. Vår testbil var i topputförandet LT Premium (pris 354 900 kr) vilket inkluderar elmanövrerade skjutdörrar på både höger och vänster sida (bra) samt fjärrstart via tändningsnyckeln (stolligt). Med den finessen kan man starta motorn utifrån med hjälp av en knapptryckning på nyckelns fjärrkontroll. Till exempel för att varmköra bilen en kall morgon utan att behöva lämna huset. Problemet är väl bara reglerna om högst en minuts tomgångskörning…
LT Premium är som standard utrustad med DVD-anläggning som gör det möjligt att visa film i baksätet. Tillsammans med generösa sittplatser, gott om förvaringsfack och mugghållare samt bra värme och ventilation ger det förutsättningar för långa och lyckade bilresor. En Chevrolet Uplander kan säkert rädda husfriden hos många barnfamiljer där dagens långresor mest upplevs som en plåga.
En nackdel i det provkörda utförandet är att insteget till det bakersta sätet är komplicerat. Eftersom kaptensfåtöljerna i mitten inte går att fälla, måste man klättra mellan stolarna för att ta sig in till sätesraden längst bak. Väl där finns det någorlunda utrymme även för normalväxta vuxna.
Bagageutrymmet är avsevärt rymligare än i de flesta europeiska konkurrenter. En veckohandling eller weekendbagage ryms utan tvekan. Behöver man ytterligare utrymme går det naturligtvis att fälla ned eller lyfta ur de bakre sätesraderna.
Den sista frågan då, är detta en miljöbil eller en miljöbov? Den statliga miljöbilsdefinitionen säger "miljöbov" all den stund förbrukningen vid bensindrift överstiger normens 0,92 liter per mil.
Under vår provkörning landade vi på en snittförbrukning av 1,51 l E85/mil. Det motsvarar ett utsläpp av fossil koldioxid på 104 gram per km! Ur klimatsynpunkt är alltså denna dunderklump att föredra framför nästan alla miljöbilsklassade bensin och dieselbilar!
Visst kan hög förbrukning orsaka en del förtret om bränsletanken är liten och tankstoppen många. Uplanders tank rymmer hela 95 liter, vilket med vår förbrukning ger en räckvidd på ganska normala 63 mil.
Chevrolet Uplander har inte krocktestats av Euro-NCAP men lyckats bra i amerikanska tester.
Prismässigt ligger den bra till jämfört med konkurrenterna. Tack vare möjligheten att köra på E85 får den som har en Uplander som tjänstebil dessutom 20 procents rabatt på förmånsvärdet. Bilar inregistrerade före den 1/1-2009 slipper dessutom betala trängselskatt i Stockholm till den sista juni 2012.
På landsväg går Uplander mjukt och behagligt. Upp till ca 90-100 km/timmen är den riktigt tyst men i motorvägsfart slår vindbrus, väg- och motorljud in i kupén.
Allt är intrimmat för komfort och det framgår väldigt tydligt att amerikanarna inte alls är intresserade av den typen av köregenskaper som många européer gillar. Styrningen saknar helt vägkänsla och som förare får man väldigt lite information om till exempel väglag. I den svenska broschyren står det att Uplander är standardutrustad med "sportchassi". Vi törs inte tänka på hur mjuk bilen är i den amerikanska standardutgåvan. Lyckligtvis är Uplander utrustad med antisladdsystem som standard.
Motorn mullrar skönt men den fyrstegade automatlådan känns ålderstigen. Visserligen växlar den mjukt men vid omkörningar tar den väl lång tid på sig att växla ned och sätta fart på ekipaget. Och med en modernare sex eller sjustegsautomat skulle det gå att sänka såväl motorsurr som bränsleförbrukning i högre farter.
Förarmiljön får knappt godkänt. Framstolarna är delvis elmanövrerade men ryggstödets lutning justeras med spak mellan (alltför stora) fasta lägen. Instrumenten är hyfsat läsbara men reglagen utspridda och ibland ganska otydliga.
Utrustningen är ett virrvarr av nyttigheter och stolligheter. Vår testbil var i topputförandet LT Premium (pris 354 900 kr) vilket inkluderar elmanövrerade skjutdörrar på både höger och vänster sida (bra) samt fjärrstart via tändningsnyckeln (stolligt). Med den finessen kan man starta motorn utifrån med hjälp av en knapptryckning på nyckelns fjärrkontroll. Till exempel för att varmköra bilen en kall morgon utan att behöva lämna huset. Problemet är väl bara reglerna om högst en minuts tomgångskörning…
LT Premium är som standard utrustad med DVD-anläggning som gör det möjligt att visa film i baksätet. Tillsammans med generösa sittplatser, gott om förvaringsfack och mugghållare samt bra värme och ventilation ger det förutsättningar för långa och lyckade bilresor. En Chevrolet Uplander kan säkert rädda husfriden hos många barnfamiljer där dagens långresor mest upplevs som en plåga.
En nackdel i det provkörda utförandet är att insteget till det bakersta sätet är komplicerat. Eftersom kaptensfåtöljerna i mitten inte går att fälla, måste man klättra mellan stolarna för att ta sig in till sätesraden längst bak. Väl där finns det någorlunda utrymme även för normalväxta vuxna.
Bagageutrymmet är avsevärt rymligare än i de flesta europeiska konkurrenter. En veckohandling eller weekendbagage ryms utan tvekan. Behöver man ytterligare utrymme går det naturligtvis att fälla ned eller lyfta ur de bakre sätesraderna.
Den sista frågan då, är detta en miljöbil eller en miljöbov? Den statliga miljöbilsdefinitionen säger "miljöbov" all den stund förbrukningen vid bensindrift överstiger normens 0,92 liter per mil.
Under vår provkörning landade vi på en snittförbrukning av 1,51 l E85/mil. Det motsvarar ett utsläpp av fossil koldioxid på 104 gram per km! Ur klimatsynpunkt är alltså denna dunderklump att föredra framför nästan alla miljöbilsklassade bensin och dieselbilar!
Visst kan hög förbrukning orsaka en del förtret om bränsletanken är liten och tankstoppen många. Uplanders tank rymmer hela 95 liter, vilket med vår förbrukning ger en räckvidd på ganska normala 63 mil.
Chevrolet Uplander har inte krocktestats av Euro-NCAP men lyckats bra i amerikanska tester.
Prismässigt ligger den bra till jämfört med konkurrenterna. Tack vare möjligheten att köra på E85 får den som har en Uplander som tjänstebil dessutom 20 procents rabatt på förmånsvärdet. Bilar inregistrerade före den 1/1-2009 slipper dessutom betala trängselskatt i Stockholm till den sista juni 2012.
Relaterade bildspel
Chevrolet Uplander
Pris, kr från: 299 000
Modell: Sjusitsig (provbilen sexsitsig), femdörrars MPV.
Säljstart: Nu.
Mått, cm: L 519/B 183 /H 183
Tjänstevikt, från: 2 080 kg.
Motor: V6 flexfuel-motor för E85 och bensin. Cylindervolym: 3 880 cm3. Max effekt: 240 hk vid 6 000 varv/min. Max vridmoment 240 Nm från 4 800 varv/min.
Prestanda: Acc 0 - 97 km/tim (60mph) på 10,5 sek. Toppfart 179 km/tim.
Bränsleförbrukning, blandad körning *: 1,2 l/100 km. CO2-utsläpp: 215 g/km.
Konkurrenter: Chrysler Grand Voyager, Kia Carnival, Renault Grand Espace, Citroën C8.
*) Vid bensindrift
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Javisst är det så som Tommy W. skriver. I FMK:s tidning "Trafik och motor" augustinumret redovisar forskningsbolaget CNW Marketing Research Inc. som samlat in miljontals data och presenterar en studie som visar att hybridbilar är miljöbovar och många stora SUV:ar är miljöns bästa vän!
Man har räknat över hela livscykeln, inkl. total miljöpåverkan och kommit fram till att att bilar som körs på tex etanol, E85, där man har den "gamla förbränningsmotorn är betydligt miljövänligare än tex hybridbilar. Detta beror på att det tar lång tid att utveckla och utprova ny sk miljövänlig teknik som dessutom har betydligt kortare teknisk livslängd än den hederliga förbränningsmotorn.
Den snålaste hybridbilen Honda Civic Hybrid kostar 122:71 per mil i total miljöpåverkan och Prius 123:08 per mil i total miljöpåverkan då man räknat in vad det kostar i utsläpp från konstruktion till produktion och destruktion av en så kallad miljövänlig hybrid bil tex Toyota Prius.
Man kan jämföra med en Hummer som de flesta betraktar som ett miljösvin, men den kostar endast 73:46 per mil eftersom den bygger på befintlig beprövad teknik och där etanol bilarna de sk Flexifuel och BioPower bilarna från tex SAAB, Volvo, Ford, VW har oerhört låga totala miljökostnader per mil baserad på totala utsläpp under hela bilens livslängd.
En stor SAAB BioPower, Golf Multifuel eller Volvo Flexifuel eller annan likvärdig bil släpper tex ut endast ca 35 gram koldioxid per kilometer vid körning på etanol, E85 eller ca 70% lägre utsäpp jmf med bensin! Dessutom är ALL den svenska etanolen miljöcertifierad där leverantören garanterar att man har en minskning av koldioxidutsläppen med minst 76%, oftast mer, jmf med bensin samtidigt som etanolbilsägaren fördelar välfärden över jorden eftersom man ger arbete till, inte sällan, fattiga jordbrukare i tredje världen som därmed kan mätta och försörja sin familj. Något att tänka på för de som kan välja mellan en miljöskadlig importerad hybridbil vs miljövänlig etanolbil.
Trams. Hög förbrukning innebär höga utsläpp, inklusive höga faktiskta Co2-utsläpp. Den grund som många räknar på är att de tänker sig att det utsläppta Co2 kommer bindas av nya grödor som sedan blir till etanol. Det man bortser ifrån är att etanolbilar inte bara släpper ut Co2, etanolbilar släpper ifrån sig många andra ämnen också bland annat kväveoxider och partiklar och sånt som ökar halterna av marknära ozon vilket leder till höjd risk för strupcancer och andra halsrelaterade hälsoproblem hos människan.
Att köpa en törstig etanolbil är därför ren styggelse, nej förlåt, det är en smutsig styggelse. Matematiska konstruktioner och teorier förtar inte det faktum att hög förbrukning innebär höga utsläpp som är miljö- och hälsofarliga.
Den vurm för "kreativ bokföring" som etanolvänner har, kan inte dölja detta. Det räcker med sunt förnuft för att se igenom försöken som görs för att utmåla etanol som miljövänlig, fast det i praktiken är tvärtom.
Dessutom är det bättre att världens jordbruk går åt till mat än att odla etanol. Av maten som odlas kommer restprodukter och av restprodukterna så kan man göra biogas. Detta är betydligt bättre än att förstöra jordar och marker dugliga för matodling genom att odla etanolgröder på dem istället.
E85..? Den går alltså inte att köra på bensin, eller? Men enligt nuvarande EU direktiv får ingen bil vara avsedd för ENDAST Etanol. Är E85 i så fall undantaget och varför gör inte Volvo eller Saab renodlade E85 bilar i dag då undrar jag? För vem vill tanka E85 när bensinen är billigare? Men det är ju nästan ofattbart att amerikanarna nu bevisat att de åtminstode börjat "tänka" miljö i alla fall.
Intressant, det Kenneth skriver.
Etanol skrobenten nedan har någorlunda rätt! Lite mer fakta och hostoria bör frambäras:
Etanol är det bästa alternativa bränsle vi har idag, det är inte den slutgiltiga lösningen på koldioxidproblematiken, Co2, men det minst dåliga eftersom etanolens Co2 är redan en naturlig del av kretsloppets Co2. Nästa steg är att fundera över VILKA som försöker smutskasta etanolens framtid och då kan vi betrakta historiska fakta i miljöfrågor och jag väljer att gå tillbaka och göra en exposé om en 30 års period då man på bred front bytt till ny - modernare - teknik:
1. Ibörjan på 1980 talet fick vi Blyfri 95 oktanig bensin, vad skrev pressen? Jo att försäkringsbolagen fick väsentligt höjda kostnader för motorer som skar beroende på den blyfria bensinen! Pressen och lobbygrupper skrev spaltmil om den usla blyfria bensinen, sedan gick det ett par år varefter bilisterna och förs. bolag märkte att det inte skar fler motorer än det gjorde tidigare.
2. 1987 införde man katalysatorrening på bilarna och 1989 blev de krav på dem, vad skrev pressen då: Jo, att man absolut inte skulle köpa en katalysatorrenad bil eftersom de blev oerhört slöa då man satte en katalysator som ett slags motstånd i avgasröret. Avgasfödet minskade och motorn blev slö och orkeslös! Dessutom släpper katalysatorena ut stora mängder giftiga ädelmetaller i vår luft. Då minskade försäljningen av slöa katalysatorbilar beroende på pressen men sedan kom man på att bilarna inte alls blev slöa!
3. Nästa gång man införde ny teknik på miljöområdet var då man införde först E10, 10% etanolinblandning i bensinen, RME, rapsdiesel dvs man skrev att bränslefilter kletade igen med motorstopp mm. I nästa miljösteg ersatte man bly i den 96 och 98 oktaniga bensinen med natriumklorid dvs koksalt och då det blev känt skrev pressen att motorer börjat att skära igen och att det blev dyrt för försäkringsbolagen, igen.
4. Nu står vi mitt i en ny paradigm skifte med etanolen i skottlinjen, fokus, med dess negativa skriverier som liksom tidigare beskrivs i poressen med negativa ordalag.
Jag menar att det är pressen och i viss mån oljebolagens lobbyister som ligger bakom de etanoldebattens smutskastning, nu liksom förr, och jag menar att vi måste ha ett historiskt medvetande och perspektiv och därmed se igenom och kritiskt granska det som skrivs innan vi gör våra val i butiken då vi väljer eller väljer bort den miljövänliga etanolbilen.
En sista passus, vem tror på att det som återigen pressen skriver att "världsmarknadspriserna på spannmål har stigit med 40% beroende på den ökade användningen av biobränsle när arealen för biobränsle är knappt 1%. Skulle 1% bioarea kunna öka priset på grödor på de övriga 99% åkermarken med 40%
- Knappast !!!
Låt oss göra en miljöinsats genom att, nästa gång vi ska byta bil, köpa en ny eller begagnad, närproducerad, miljövänlig etanolbil som dessutom inte har transporterats över halva jordklotet, med dess långa transportsträcka och höga koldioxidutsläpp, innan den hamnat hos den svenska bilhandlaren.
Den märkliga amerikanska "rapporten" som hävdar att en Hummer är miljövänligare än en Prius har vi avhandlat tidigare här på forumet. Tyvärr har FMK blivit blåsta. Artikeln det handlar om, publicerades första gången i en amerikansk studenttidning i april 2007 och har sedan snurrat runt på natet. Den är ingen vetenskaplig rapport utan mer att betrakta som ett studetikost skämt.
Och Flux, Uplander är naturligtvis en bränsleflexibel bil som går att köra på alla etanolblandningar upp till 85 procent. Det borde jag förstås ha skrivit...
Det borde vara en självklarhet att de som har en miljöbil ska tanka etanol, E85, i den. Inte primärt för ekonomins skull, åtminstone inte idag, utan för ekologins skull. En ren miljö borde vara mer värdefull än en 50 öring hit eller dit per mil. I det långa loppet vet vi dock att bensin och diesel måste och kommer att bli dyrare att äga än en flexifuel bil som kan gå på valfri blandning mellan etanol eller bensin, eller en mix av de båda bränslena.
Svensk spannmålsetanol minskar klimatpåverkan med 80 procent jämfört med bensin. Det visar en ny rapport av docent Pål Börjesson. Den svenska etanolen är därmed i klass med den brasilianska. 2008-07-08
- Undersökningen visar tydligt att den vetebaserade etanol vi tillverkar i Sverige är lika klimateffektiv som den brasilianska. Pål Börjesson är en auktoritet på området och hans rapport bör få åtskilliga aktörer att tänka om, säger Erik Herland, näringspolitisk chef på Lantmännen Energi.
Pål Börjesson, docent vid Lunds Tekniska Högskola, har studerat den svenska spannmålsetanolens klimatpåverkan. Och studien visar att den svenska etanolen minskar påverkan med 80 procent i jämförelse med bensin - framför allt tack vare effektiv odling.
- I etanoldebatten framstår det ibland som om det är grödan som avgör klimatnyttan. Så är det inte. Det avgörande är istället hur effektiv odlingen är och vilka lustgasutsläpp den har, vilket bränsle som används i etanolanläggningen, hur effektivt biprodukter tas tillvara och vilken typ av mark som används för odlingen, säger Erik Herland.
Pål Börjesson har angett ett flertal kriterier i sin studie för att säkerställa att "finetanol" produceras. Bland annat ska etanolanläggningarna drivas med biobränslen och biprodukter ska tas tillvara effektivt. Och studien ger positiva besked.
Pål Börjesson skriver i sin studie att: "Idag kan svensk spannmålsetanol betraktas som finetanol eftersom flertalet av kraven ovan är uppfyllda vilket leder till en cirka 80 procents reduktion av växthusgaser jämfört med bensin".
Samtidigt slår rapporten fast att den svenska spannmålsetanolen kan förbättras - bland annat genom effektivare grödor.
- Vi antar förstås utmaningen, som är helt i linje med de gröna näringarnas klimatlöfte. Självklart bör jordbrukets maskiner i framtiden gå på de bränslen som jordbruket framställer, så att vi kommer ur dagens beroende av fossila bränslen, säger Erik Herland.
Många nya arbetstillfällen i Sverige
Etanol går att framställa från pappersindustriavfall, skog- och jordbruk och fler framställningssätt är under utveckling. Sveriges skogar växer i dag snabbare än vad vi hinner skörda, och 10% av den odlingsbara marken ligger i träda för att förhindra en alltför stor överproduktion av säd. En inhemsk etanolproduktion skulle tillvarata dessa oanvända resurser och ge många nya arbetstillfällen i Sverige.
Naturvårdsverkets miljöexpert ger etanol grönt ljus
Etanolbilarna boomar. Det är en bra signal från Sverige till omvärlden, säger Naturvårdsverkets expert Mats Björsell.
Mats Björsell vill avföra en del myter från dagordningen, som att Brasiliens högeffektiva sockerrörsodlingar (som är råvara till etanolen) skulle utgöra ett hot mot regnskogen i Amazonas.
- Sockerrör är en otroligt bra gröda för att binda solenergi*), det blir ju dessutom socker direkt medan cellulosan i svensk produktion måste brytas ner till socker innan den kan jäsas till etanol, säger Mats Björsell.
De långa transporterna anser Mats Björsell inte heller är något betydande problem. Stora tankers är väldigt effektiva och ger låga transportkostnader med små miljörisker.
- Dessutom gillar jag etanol ur ett globalt rättviseperspektiv. Många av Afrikas länder har goda förutsättningar för sockerrörsodling, tekniken är enkel och billig, och kanske kan världens etanolbehov lyfta delar av Afrika ur fattigdomen.
*)En hektar sockerrör ger ca 6000-8000 liter etanol samt 5000-6000 kWh elektricitet per år.
Läs mer om Brasiliens etanolproduktion: Biofuels in Brazil, The Ethanol Experience
Samt en Holländsk universitetsrapport om social och miljömässig hållbarhet av sockerrörsetanolproduktionen i Brasilien:
Sustainability of Brazilian bio-ethanol
Ha ha. Vilket skämt. Vem tror på att något som går på sprit är bra bara för att det släpper ut mindre per liter. Finns inget bättre än vätgas. Och det finns redan en enkel manick du kan sätta i motorn som gör att din nuvarande bensin eller dieselbil drar 40-50% mindre. Besök sidan http://www.hyway1.com. Framtiden är redan här. Och den är inte dyr...
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.