Provkörning: Nissan Leaf (2013)

Årets Bil 2011 blev Nissan Leaf, den första elbil som vunnit den prestigefyllda titeln. Men det har varit en kritiserad utnämning.

För att få vara med och tävla om titeln Årets Bil måste modellen säljas i mer än 5 000 exemplar årligen i Europa. Först i fjol nådde Leaf upp till den siffran och hade det inte varit för Norge hade det inte gått då heller. Av de knappt 6 700 Leaf som Nissan lyckades sälja gick nära hälften, eller 2 298, till norrmän. Leaf blev Norges 13:e mest sålda personbil. I år ligger den sexa.

Den svenska försäljningen är bara en skugga av den norska. I fjol tyckte bara 129 svenskar att det var värt 302 900 kr (med miljöbilspremien avdragen) för att få åka tyst och utsläppsfritt.

Tack vare generösa förmåner har oljelandet blivit ett Klondyke för elbilar. Den som köper elbil slipper moms och acccis, vilket gör att en Leaf bara kostar 220 000 norska kronor (drygt 254 000 svenska kr), får använda bussfilen i rusningstrafiken, slipper betala trängselskatt och färjebiljetter samt parkerar och laddar gratis. Bara i Olsoområdet finns över 500 laddstolpar.

Att just Nissan Leaf  är en sådan succé har sina skäl. Ingen eldriven konkurrent är lika rymlig och användbar. Och nu har Leaf blivit ännu lite mera praktisk. Den är förbättrad på ett hundratal punkter.

Batteriet, som tidigare låg som en vägg mellan baksätet och bagageutrymmet, har stuvats undan under golvet. Det har ökat lastkapaciteten med 40 liter och givit baksätespassagerarna över fem centimeter mera benutrymme. Inredningen har också graderats upp med bekvämare stolar. Det går dessutom att få en svart interiör, vilket är dystrare men tåligare än den bleka inredning som tidigare var enda val.

Det nya batteriet innehåller 192 celler som kan lagra ström för 199 km. Men Nissan tar inga risker under provkörningen i Oslo. Slingan är inte ens sex mil lång och jag slipper ängslas för att bli stående med tomt batteri, även om strömmen går åt oroväckande fort i backarna upp mot Holmenkollen. Men jag får tillbaka några kilometers räckvidd på nedvägen genom att växla över till motorbromsläget. Bromsenergin används för att ladda på batteriet.

Vid en snabbladdarstolpe tar det bara en halvtimme att fylla på batteriet till 80 procent.

Den moderniserade Nissan Leaf säljs med tre utrustningsnivåer och den enklaste blir rejält prissänkt, med 28 000 kr. Men det går att köpa elbilen ännu billigare, genom att leasa batteriet.

Priset sjunker då med drygt 50 000 kronor och med en leasingkostnad som börjar på 829 kronor/månad tar det fem år att nå upp i den summan.

Diskutera: Vad tycker du om Nissan Leaf?