Begtest: Dacia Duster en duglig arbetshäst

Det är säkerhetsnivån som känns mest obehaglig med Duster. Bilen fick endast tre stjärnor i Euro NCAP:s krocktest och från början var inte ens suven utrustad med anti-sladdsystem. Det kostade självfallet Vi Bilägare på liksom att låta verkstaden montera halvljusautomatik.

Några fel och fadäser har vi råkat ut för. Under första teståret strejkade bränslemätaren och den efterföljande åtgärden medförde också att vägmätaren nollställdes vid ungefär 3 000 mil, en notering som numera finns inskriven i serviceboken, för att värderingen av bilen i framtiden ska bli korrekt.

En annan fadäs var att en ABS-givare på vänster framhjul gav upp, indikerat via varningslampor för ABS/ESP och till och med från motorstyrningslampan. Givare och kablage fanns inte i Renaults hemmalager, utan delar fick beställas från Frankrike och bilen kom att bli stående flera veckor på verkstad.

Däremot gick det snabbt att få de bakre bromsrören plus fästen utbytta, en säkerhetsåterkallelse meddelad per rekommenderat brev som gällde alla marknader där risken för tilltäppt snö i de bakre hjulhusen är som störst.

Rent allmänt har Duster fungerat alldeles utmärkt som arbetshäst. Tack vare fyrhjulsdriftens fördelar har Dustern till och från används som dragare, med släp och last nära maxgränsen 1 500 kilo. Förbrukningen översteg då med råge 8,0 liter/100 km.

Komfortmässigt har suven sina brister, men fördelar finns med bekvämt insteg och goda siktförhållanden. Ettans utväxling är till för riktigt svåra förhållanden, för vardagsbehov är det mest lämpligt att använda tre växlar – tvåan, fyran och sexan.

Diskutera: Vad tycker du om Dacia Duster?