Sista dagen på vintertestveckan i Ljusnedal passade vi på att sätta ett köldrekord. Det kallaste vi haft på tidigare vintertest är minus 28 grader i Gällivare.

När vi satte oss i bilarna i morse i Ljusnedal var det minus 34.

Bilarna hade stått hela natten utan motorvärmare och det var upplagt för att åtminstone någon bil skulle vägra starta.

Men alla fem puttrade igång.

Kian och Polon behövde visserligen några försök på sig men startade gjorde dom. Imponerande.

Sen är frågan hur mycket äldre motorerna blev av de extrema kallstarterna...

Nu lämnar vi Ljusnedal och avslutar med bränsletest och lite kompletterande filmning på hemvägen. Jag viker av norrut mot Ã-stersund och Kiruna medan resten av gänget åker söderut mot Stockholm.

Vi tog färjan till Travemünde i lördags för att åka bil genom Tyskland via Salzburg i Ã-sterrike till slutmålet Ramsau Am Dachstein på söndagen.

100 mil genom ett snötäckt Tyskland.

Jag har aldrig kört i snömodd på Autobahn tidigare och var lite spänd på hur det skulle gå. Fem mil norr om Hannover hände det.

Vi blev omkörda av en Nissan Micra som låg alldeles för nära en BMW 3-serie.

Några kilometer längre bort på en raka såg vi hur Micran plötsligt gjorde en gir och for snett in i skyddsräcket på höger sida, snurrade runt och studsade utåt igen i ett snömoln.

En overklig syn; ljudlös, eftersom vi hade några hundra meter fram till olycksplatsen.

Vi låg först i den tomma högerfilen och det blev vår räddning och förmodligen den ensamma förarens i Micran också.

Hon var vid liv när vi passerade.

Några timmar senare, öster om München strax före den österrikiska gränsen var det dags igen. En långtradare hade kört in i en buss som brakat in i nästa långtradare framför.

Bussen var kraftigt demolerad och det såg riktigt allvarligt ut.

Frågan är varför driften att överleva är så svag hos bilförare?

Varför håller man inte avstånd och anpassar hastighet och körsätt efter förhållandena? Varför gör inte bilförare riskkalkyler?

Det verkar som om alltför många tänker: det händer inte mig.

Jag antar att det blir vana att köra bil i alplandskap med kurviga vägar och branta stup. Men den här parkeringen är ändå på sitt sätt imponerande.

Bara att backa in bilen på den smala hyllan verkar riskabelt (tänk tanken att slinta på broms- eller gaspedal!) och att sedan ta sig ur densamma utan att halka ner i branten kräver ett visst mått av självförtroende.

Det är trångt för de stora ledbussarna i Stockholms innerstad i vanliga fall. Den snörika vintern gör situationen än värre; snöröjningen hinner inte med, snövallarna sväller ut och gör gatorna ännu smalare.

Det blev för mycket för den här ledbussen i korsningen Ynglingagatan-Norrtullsgatan. Föraren klarade inte av att manövrera den stora bussen mellan trafikdelarmärket och parkerade bilar.

Räddningen blev en bärgare som kopplade vajern i mitthjulets fälg och rätade ut dragspelet.

I egenskap av lokalpatriot (Kiruna) fick jag ett mejl som värmde extra mycket i hjärtat. Se här:

"Hej Håkan!

Nu när jag har tillbringat några dygn i Kiruna begriper jag till fullo att du har åtminstone halva ditt hjärta kvar i dessa trakter. Kiruna blev en mycket positiv överraskning för min hustru och mig med sin spännande miljö och historia. Vi hann med en guidad visning i LKAB:s gruvmuseum mm, se kyrkan, Hjalmar Lundbohmsgården, Stadshuset, bibliotekets konstsamling och järnvägsstationen. Och vi som hade trott att folk skulle vara kärva, inbundna och ordknappa blev förvånade över att varenda en som vi träffade på visade sig vara vänlig, glad och pratsam!

PS. Ishotellet i Jukkasjärvi motsvarade våra högt ställda förväntningar, Kent Wahlbecks rum var ett av de häftigaste och det hade sin charm att sova i -6°. DS."

Åk till Kiruna!

Nollgradigt i Stockholm i dag, vilket innebär skitig snö, slask och modd. Men inte nog med det - det är förenat med livsfara att ta en promenad.

Blidvädret får till följd att de vackra istappar som hänger ner från alltför många hustak, riskerar att lossna och störta ner mot trottoaren som dödande spjut.

Så, om ni undrar varför stockholmare ser ut att ha nackspärr så vet ni varför - de ser upp!