Den största gruppen är importörerna av olika bilmärken och deras märkesanslutna återförsäljare. Dessa står för drygt hälften av försäljningen på eftermarknaden, och är starkast på bilar som är yngre än sex år. För bilar upp till tre år, där hälften är tjänstebilar, har märkesverkstäderna nära hundra procent av marknaden. Märkesverkstäderna köper nästan alla sina reservdelar från den egna generalagenten.
De största aktörerna i denna grupp är de största återförsäljarbolagen i Sverige, det vill säga Bilia, Rejmes, Svenska Bil, Din Bil, med flera.
Äldre bilar än tre år försvinner gradvis från de märkesauktoriserade verkstädernas nätverk. För att spara pengar vänder sig kunden istället till någon av de två återstående stora grupperna på marknaden, fria allbilsverkstäder som utgör ungefär 30 procent av marknaden eller den växande gruppen av kedjeanslutna allbilsverkstäder som har de resterande 20 procenten.
EU:s gruppundantag har kraftigt stärkt de fristående verkstädernas förutsättningar - de garanteras numera tillgång till utbildningar, felsökningsapparatur, specialverktyg, med mera. Trots detta har de inte tagit några större marknadsandelar från märkesverkstäderna under de senaste åren. En viktig orsak är att bilarna börjar bli så tekniskt komplicerade att många mindre verkstäder inte längre klarar av att reparera dem.
Dessutom drivs många småverkstäder av 40-talister som går i pension utan att någon yngre vill ta över. De fristående verkstäderna köper sina reservdelar främst från ett antal reservdelsgrossister som håller ett mer eller mindre brett sortiment av reservdelar för de flesta märken. De största är Mekonomen, Meca och KG Knutsson. Via sina butiker säljer de huvudsakligen till professionella verkstäder, gör-det-själv-segmentet utgör i motsats till vad många tror bara en mindre del av deras marknad. Det är helt enkelt ganska få privatpersoner som har kunskap, tid och tillgång till en lämplig lokal för att själv kunna reparera bilen.
För att säkerställa den framtida efterfrågan på sina delar, har de största grossisterna startat kedjor som en fri verkstad kan ansluta sig till. Exempel är koncept som Mekonomenverkstaden, Mecaverkstaden och Autoverkstaden. Här får den som driver verkstaden tillgång till reservdelsleverantörens system, marknadsföring och utbildning. Denna del av den icke-märkesbundna marknaden har lyckats ta marknadsandelar under senare år.
Eftermarknaden är mycket mer lönsam än bilförsäljning, kanske beroende på att kunderna inte kan eller förmår jämföra priser på samma sätt som i nybilsaffären. Timpriserna varierar kraftigt över landet och mellan olika typer av verkstäder. Från omkring 600 kronor i en fri verkstad långt från storstaden till över 1 800 kr när du reparerar en dyrare bil på märkesverkstad i Stockholm!
De mer sofistikerade verkstäderna varierar även timtaxan beroende på vilken bilmodell kunden har och hur priskänslig han därmed antas vara. Samtidigt är lyxigare bilar ofta tekniskt komplicerade och kräver mycket skolning av mekanikerna, en kostnad som måste slås ut på ganska få reparerade bilar. Antalet timmar som debiteras för ett arbete är ofta styrt av ett så kallat tidverk från tillverkaren som talar om hur lång tid en viss reparation normalt ska ta. En märkesverkstad arbetar med en nettovinstmarginal kring tio procent men för vissa åtgärder, som exempelvis en service, är lönsamheten ofta extremt hög; att byta olja och oljefilter samt utföra ett antal kontrollåtgärder tar inte lång tid.
Debiteringar på flera tusen kronor är ändå inte ovanliga.
Men marknadsbetingelserna för eftermarknaden varierar. Plåt- och lackverkstäderna står för ungefär 25 procent av eftermarknaden. Dessa verkstäder är ofta är separerade från övriga verkstäder och har ett fåtal starka försäkringsbolag som huvudkunder. Detta har gjort att de från tid till annan varit pressade lönsamhetsmässigt.
Till skillnad från nybilsförsäljningen, som är mycket konjunkturkänslig, har eftermarknaden en mer stabil karaktär. Konsumenterna är ofta beroende av att bilen kan rulla och kan inte så lätt låta bli att reparera den. Dessutom tenderar både företag och privatpersoner att behålla sin bil längre under en lågkonjunktur, vilket snarast ökar efterfrågan på servicetjänster i dåliga tider.
Vilken utveckling marknaden än tar så är det sannolikt att valmöjligheterna för konsumenten kommer att öka och att kostnaderna för service snarast kommer att sjunka i framtiden.
Anders Adolfsson
analytiker med inriktning bland annat på fordonsindustri
Som konsument är det viktigt att tänka på:
* Du har rätt att lämna in din bil på service till vilken verkstad som helst.
* Garantin slutar inte att gälla för att service gjorts på en icke-auktoriserad verkstad.
* Samma reservdelar. En icke-auktoriserad verkstad använder i de allra flesta fall samma delar som en auktoriserad. Skillnaden är att delen kommer direkt från underleverantören istället för att ha blivit ompackad av eller för biltillverkaren. I de fall som det inte är samma del från samma leverantör, fastställer lagen att det ska vara fråga om delar av likvärdig kvalitet. Begreppet "originaldelar" har ingen betydelse längre.
* Garantireparationer görs fortfarande endast hos märkesverkstad. Det enda en märkesverkstad har monopol på är garantireparationer - en oauktoriserad verkstad kan normalt inte få ersättning av tillverkaren för sina garantireparationer. Hos en märkesverkstad kan man dessutom få återkallelseåtgärder genomförda.
* Alla bilverkstäder känner inte till vad som gäller. Stöter du på orättvisa krav gällande användandet av en märkesverkstad och deras "originaldelar" eller "märkesdelar", så är det viktigt att säga ifrån.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Ni glömde en av de största grossisterna APE Fordonskomponenter som även förser de andra som är nämnda i artikeln med delar men också med ett butikskoncept under namnet Bildelsspecialisten
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.