Sanningen i vitögat

Jag försöker vid våra bilbyten att efter bästa förmåga att inhämta uppgifter om servicekostnader och andra rörliga kostnader såsom eventuell skatt, bränsleförbrukning m m. Beträffande värdeminskning gör jag också en bedömning utgående från olika sammanställningar man ser i tidningar och även Kvarndammens bedömningar. Det blir givetvis bara nån form av prognos men ibland kan man i alla fall se trender vilket till viss del kan styra bilvalet även om många andra saker också inverkar påtagligt. Så frågan är om det egentligen är till nån nytta - man kanske helt enkelt bara skall välja efter känslan om man har nån form av övre kostnadsgräns för den nya leksaken...:)

Nog glömmer folk bort kostnader som sagt men det verkar åtminstone för mig ofta "vara med flit" då många inte VILL se de tråkiga bitarna.
Detta är dock ett ämne som alltid gäller då man skall köpa en bil. ( ny som gammal,klass,storlek o.s.v )

Får känslan att Tommy W vill framföra att det är dyrt att köpa en NY bil och det är ju ingen överdrift,..frågan som folk inte verkar vilja veta är dock HUR dyrt.
Med en ny bil vet man dock en hel del som man inte vet med en begagnad och det är troligtvis därför också lättare att räkna på kostnaderna.
Många tänker nämligen som så ( utan att ha räknat på det ) att en ny bil ALLTID är dyrare och glömmer bort att det är minst lika viktigt att tänka på kostnaderna då bilen är begagnad.

Tänker man efter före köpet så kanske man inser att man inte behöver en stor bil utan klarar sig med en mellanklass!?
Kanske räcker 100Hk istället för 150hk?
Lite sämre utrustning mot att bilen blir helt ny istället?

Vad jag försöker att säga är att en begagnad bil KAN vara en betydligt sämre affär för någon som inte har en rejäl buffert för oförutsedda avgifter.
När det gäller begagnade bilar så faller nämligen ganska mycket under denna kategori och för alla utan en spåkula så är detta därför att betrakta som ett lotteri.

Nu finns det ju rätt många bilar som har 5--10 års garanti (i alla fall 5--7) så om "boken" är skött så är ju risken lite mindre när man köper t ex en 3 år gammal bil.

Lite mindre ja men verkstäderna är duktiga på att slingra sig i vad som är garantiärenden och inte.

Nu är det ju inte verkstäderna som bestämmer vad som är garanti eller inte, det gör generalagenterna!

Om man inte är återkommande kund " trogen" så kan det vara svårt att få den verkstaden att gå med på goodwill, då verkstaden oftast är med och betalar den. Om ni nu vanligtvis servar någon annanstans så förstår jag att dom inte var så sugna på att ta en kostnad man kanske inte kan ta igen sen!

Är det inte underligt att vissa bilhandlare ger längre garantier på begagnade bilar än på sina nya bilar! Det kanske är så att det är bättre att köpa en nästan ny bil än att köpa den nya då garantiåtagandet sträcker sig längre för den begagnade bilen än för den helt nya.
http://www.toyota.nu/kopa-och-aga/tkg-1

Låter som en bra deal!

Eftersom verkstaden är med och betalar så har dom bestämmanderätten! Om det var eran dåliga relation med verkmästaren som var orsaken så kanske det är lika bra att serva på den andra verkstaden hädanefter!

Jag säger inte att det alltid är så. De verkstäder jag jobbat på har ofta en förhandling med generalagenten där man fastslår fördelningen av goodwillkostnaden. Om det är en del som har en känd svaghet kan generalagenten ta allt, men är det ett ovanligare fel och verkstaden vill behålla kunden tar verkstaden en del av kostnaden. För det mesta hamnar man någonstans emellan. Men grunden är oftast att man varit kund innan och helst att man köpt sin bil där.