Deklarerad förbrukning. Visst låter det seriöst? Det är det också. Mätningen som ligger till grund för detta högst relevanta försälningsargument utförs med största noggrannhet i krönta laboratorier. Personalen i lokalerna är riktiga proffs med lång erfarenhet av körning i dessa miljöer och som garant för goda resultat finns en stab av tekniker och motorutvecklare.
Ju lägre siffra – desto större intäkter i form av sålda bilar. Till och med staten hejar på genom rabatter och subventioner som kommer och går.
Om det inte hade varit för att siffrorna helt saknar förankring i verkligheten hade det standardiserade mätsättet varit suveränt. I synnerhet eftersom det sätter press på tillverkarna och i slutändan ger konsumenterna en bättre grund att bygga sitt köp på. Och då har vi inte ens nämnt den minskade miljöpåverkan som det medför.
Enligt vår kartläggning av förbrukningen på Vi Bilägares långtestbilar (Vi Bilägare 7/2012, nu i butik) har bilarna blivit snålare, därom råder inga tvivel.
Det som irriterar är att den verkliga förbrukningen skenat så långt över den deklarerade att det ur konsumentens synvinkel närmast kan beskrivas som otillbörlig marknadsföring. Genom utsläppsbaserade skattelättnader lockas tillverkarna att ta till knep som nästan helt kan sakna betydelse i det verkliga livet.
Den allt mer omfattande elektroniken anses vara ett av problemen, tillsammans med det hårda klimat som råder i Europas nordligaste delar; det som tvingar oss att köra med värmen påslagen och lamporna på. När mätningarna i körcykeln görs sker det med all energiförbrukande utrustning avstängd. Således kan en törstig bil på papperet vara snålare i verklig trafik än en som enligt deklarationen ska dra mindre.
Tillverkarna gör naturligtvis inget fel. Boven i dramat är ett förlegat mätsätt som borde reviderats för länge sedan. Och värre lär det bli, såvida ingen bilkunnig parlamentariker lägger upp problemen på bordet och återigen ser det som deklarationens huvuduppgift att upplysa och vägleda konsumenten till ett bra val. Både ur miljö- och privatekonomisk synvinkel.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Kapten är på rätt väg.
(Kan tipsa övriga om att det faktiskt står KaptenOberkommando, men hela namnet får inte plats - något även redaktionen missat när de tagit in kommentarer i tidningen.)
Det är åtskilliga år sen jag skissade på en modell som tog hänsyn till olika körförhållanden, inte minst klimatet.
Eftersom ingenting ändrats så är skillnaden nu ännu större än tidigare, eftersom all kringutrustning tillkommit.
Först mäter man och räknar ut medeltemperaturen i respektive land. Om det är stor skillnad mellan årstiderna, som i Sverige, bör två medelvärden tilllåtas. Annars bör ett medianvärde användas. Även vägfriktionen bör räknas med, även om värdena här blir tämligen ungefärliga - men det är stor skillnad på slät asfalt, grusvägar och snö. Däcksvalet har också betydelse.
Luftmotståndet mäts naturligtvis med backspeglar, rails, antenn eller vad det nu kan vara som bilen normalt levereras med, inklusive rätt däck.
Förbrukningen för stad utgår från körbeteendet i den största staden - accelerationer och medelfart.
För landsväg utgår man från den vanligaste vägtypen och den vanligaste terrängen avseende backar och kurvor.
Medelvärdet bör baseras på var folk i allmänhet kör - kanske landar man på förortstrafik. En enkätundersökning som grund.
Under testet, som alltid ska göras två gånger i olika temperaturer, ska alltid den för situationen normala utrustningen vara påslagen.
Min tanke är att man kör motorn med olika belastningar och bör ur de olika värdena kunna plocka ut dem som är mest användbara för den fortsatta vägningen. Även Rototest har varit inne på något liknande.
När detta hästjobb väl är gjort, har man något som bör stå sig framöver.
Observera att själva testet går ganska fort - det mesta är sen beräkningar.
Man kan tänka sig att varje land måste uppge värdena för genomsnittet i EU (vägning baserad på respektive lands fordonspark), men även tillåts använda de nationella värdena.
Naturligtvis är inte detta helt exakt. Det kommer alltid att finnas skillnader mellan olika förare, liksom kallstarter och terräng. Men som det är idag är ju testvärdena totalt oanvändbara, vilket visas av de olika biltidningarnas tester, inte minst Vi Bilägares långtester. Värdena går ju inte ens att använda för att jämföra olika bilar.
Roy: Öh, är mina kommentarer ibland med i tidningen? Det hade jag inte en aning om =)
Förr så deklarerade biltidningarna förbrukningen i jämn fart, det är väl egentligen det enda sättet att få en någorlunda vettig parameter.
Kör ett flygfält fram och tillbaka. Mät 50-70-90-110, då ser man också vilka bilar som "lider" av högre fart, det skiljer ju.
T.ex. : kör man i 90 så drar den 0,57, i 110 - 0,66. Oavsett vem som kör.
Återstår förstås kruxet med väder och vind.
Rototest gör åt en biltidning nån slags hemmasnickrad körcykel som påstås stämma bättre med verkligheten, men även där kan man se skillnader på 20% mot verklig förbrukning. Åt bägge håll...
Hultarn, på Jan Ulléns tid på tidningen kördes bilarna i en testslinga där en kassettbandspelare angav växlingspunkterna. Skillnaden mellan olika förare blev minimal.
Men det finns ju fler variabler.
Här nere i Skåne har jag kunnat konstatera under den gågna vintern/våren att förbrukningen påverkas kraftigt både av vindriktning och utetemperatur.
Dessutom fick vi ju nästan sommartemperaturer redan i mars varpå förbrukningen genast sjönk med c:a 10 % jämfört med "0-graders vintern"
I april när jag bytte till sommardäck steg förbrukningen åter till en nivå över vinterns! (Nokia friktionsdäck.)
1 cm bredare sommardäck med annan gummiblandning och annat fabrikat
gör att man undrar hur mycket däcken egentligen betyder. Vet någon något om vilka däck som används vid körcykeln?
Summa sumarum gick det alldeles utmärkt att komma ner i angiven för-brukning med vinterdäck och 10-15 grader på min specifika pendlingstur
(landet-stadskärnan 6.5 mil tor) däremot verkar det omöjligt med sommardäcken
KjalMa @ Stämmer KjalMa friktionsdäck har som regel lagre rullmotstånd än sommardäck. Även på sommaren är därför slitaget mindre på friktionsdäck, tvärt om mot vad många tror.
En gång i tiden angavs motoreffekt i SAE hk. Det var glädjesiffror eftersom generator vattenpunp, fläkt mm.stod stilla. Sedan kom DIN normen som visade verkligheten. Samma uppdatering borde göras med bränsleförbruknings siffrorna.
http://www.spritmonitor.de/
has a lot of useful information re existing drivers logging their actual consumption.
Hej! Körcykeln har ändå haft ganska stor inverkan på utvecklingen av nya bilar och marknaden. Betänkligt är att det inte premierar utvecklingen utanför drivlinan, optimering av däck, luftkonditionering, luftmotstånd, (medelhastighet i körcykeln lär vara 33 km/h), ljus med LED-teknik. Vet inte om det går att uppskatta hur mycket av överförbrukningen som ligger där jämfört med körcykeln. På något sätt borde det komma med i en rättvis jämförelse mellan alternativen. -Att ett antal kamrater på forumet kommer i nivå med eunormen beror nog på en kombination körstil och proportionen landsväg i jämn fart.
Jag är splittrad, visserligen gör kravet på körcykelförbrukning tillverkarna mer intresserade av att göra bränslesnåla bilar men jag är tveksam till att basera miljöbilsklassning på denna.
Start/stopp-tekniken t.ex. Den fungerar alldeles utmärkt i labbet men knappast alls i verkligheten, start/stopp-bilar drar i verkligheten procentuellt mer än bilar utan denna teknik. Men ändå använder man körcykeln som argument för miljöbilsklassning.
Jag har och har haft många bilar där ingen har miljöbilsklassning (det är inte heller något argument för mig) men ser att jag konsekvent har legat under körcykelns värden. Min nuvarande bil drar i genomsnitt 1-1,5 dl mindre per mil än körcykeln säger och ändå utnyttjar jag ofta de 6 sekunder till 100 som tillverkaren lovar. Ska jag komma upp i körcykelns värden måste jag köra minst lika fort som alla på motorvägen mellan Malmö och Höllviken (150+).
Där kan jag förstå att körcykeln inte stämmer!
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.