Den svenska bensin- och dieselbilparken är bland de smutsigaste i EU. Men koldioxidutsläppen från nya bensin- och dieselbilar minskar i Sverige. Det visar en ny undersökning.
- Klimatfrågans stora genomslag, EU:s krav på biltillverkarna och nya skatteregler i Sverige har bidragit till köp av mer bränslesnåla bilar, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets energi- och transportenhet.
Koldioxidutsläppen från nya bensin- och dieselbilar i Sverige minskade med nästan fem procent under 2008. Därmed har utsläppen minskat med åtta procent sedan 2006. Detta framgår av ett läns- och kommunvist index över nya bilars klimatpåverkan, som presenteras av Naturvårdsverket, Vägverket och Konsumentverket.
Samtidigt visar undersökningen att de nyregistrerade svenska bensin- och dieselbilarnas släppte ut 173 gram koldioxid per kilometer. Något som gör den svenska bilparken till en av EU:s smutsigaste.
Positivt med etanol
Inkluderas de bilar som kan drivas på etanol och gas, och om man tar hänsyn till bränslenas klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, minskar de nyregistrerade bilarnas koldioxidutsläpp till 150 gram per kilometer.
Det är en minskning med elva procent sedan 2007 och 16 procent sedan 2006. Om man dessutom räknar låginblandning av etanol i bensin och RME i diesel minskar utsläppen från nya bilar ytterligare - till i genomsnitt 146 gram per kilometer.
" Den höga andelen miljöbilar bidrar till att minska trafikens klimatpåverkan, och bensin- och dieselbilarna blir allt bränslesnålare. Vi ligger fortfarande högt jämfört med övriga Europa, men det går åt rätt håll, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket, och får medhåll:
" En glädjande utveckling och våra analyser visar att potentialen till fortsatta förbättringar är mycket stor. Det är också viktigt att klimatpolitiken är långsiktig och bygger på ett systemperspektiv när det gäller fordon, bränslen och transporteffektivitet, säger Vägverkets miljödirektör Lars Nilsson.
Återstår att se om minskningen fortsätter framöver - och om de svenska bilarna når ner till EU:s mål på 120 gram koldioxid per kilometer.
Koldioxidutsläppen från nya bensin- och dieselbilar i Sverige minskade med nästan fem procent under 2008. Därmed har utsläppen minskat med åtta procent sedan 2006. Detta framgår av ett läns- och kommunvist index över nya bilars klimatpåverkan, som presenteras av Naturvårdsverket, Vägverket och Konsumentverket.
Samtidigt visar undersökningen att de nyregistrerade svenska bensin- och dieselbilarnas släppte ut 173 gram koldioxid per kilometer. Något som gör den svenska bilparken till en av EU:s smutsigaste.
Positivt med etanol
Inkluderas de bilar som kan drivas på etanol och gas, och om man tar hänsyn till bränslenas klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, minskar de nyregistrerade bilarnas koldioxidutsläpp till 150 gram per kilometer.
Det är en minskning med elva procent sedan 2007 och 16 procent sedan 2006. Om man dessutom räknar låginblandning av etanol i bensin och RME i diesel minskar utsläppen från nya bilar ytterligare - till i genomsnitt 146 gram per kilometer.
" Den höga andelen miljöbilar bidrar till att minska trafikens klimatpåverkan, och bensin- och dieselbilarna blir allt bränslesnålare. Vi ligger fortfarande högt jämfört med övriga Europa, men det går åt rätt håll, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket, och får medhåll:
" En glädjande utveckling och våra analyser visar att potentialen till fortsatta förbättringar är mycket stor. Det är också viktigt att klimatpolitiken är långsiktig och bygger på ett systemperspektiv när det gäller fordon, bränslen och transporteffektivitet, säger Vägverkets miljödirektör Lars Nilsson.
Återstår att se om minskningen fortsätter framöver - och om de svenska bilarna når ner till EU:s mål på 120 gram koldioxid per kilometer.
Fakta svensk bilpark
Fakta om de 250 620 bilar som 2008 nyregistrerades i Sverige (siffror för 2007 inom parentes)
* 40,1 procent (53,4 procent) drivs med bensin och släpper i genomsnitt ut 178 (185) gram koldioxid per kilometer
* 36,0 (34,4) procent drivs med diesel och släpper i genomsnitt ut 167 (175) gram koldioxid per kilometer
* 23,4 (11,7) procent kan drivas med etanol och 0,5 (0,6) procent med fordonsgas
* 2,6 (3,5) procent var särskilt bränsleslukande (över 250 gram/kilometer)
* 9,9 (5,8) procent var särskilt bränslesnåla bilar (högst 120 gram/kilometer)
(Uppgifter kommer från Naturvårdsverket)
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Bränsle är för billigt - annars skulle vi valt snålare bilar!
Tag bort fordonsskatten och kmskatten och höj priset på bränsle rejält!
Hur kan myndigheter tala om klimatpåverkan när de inte vet vad som påverkar klimatet? Tala i stället om miljöpåverkan och räkna in vägsalt, dubbdäck, otäta motorer, trafikhinder, rödljus, vägbulor etc.
En bidragande orsak måste väl vara det faktum att vi är ganska få i ett stort land. Kollektivtrafiken är bara utbyggd i tätorter. Alla som bor utanför tätort måste ha en eller två bilar. Där rullar sveriges äldsta bilar tills de helt sunkar ihop. Hur länge kan en Volvo 240 rulla? Där rullar också våra EPA traktorer och traktorer mm. Det är bara bilar från 1989 och framåt som har katalysator. Vilka argument skulle få svenska folket att byta upp sig till bilar med lägsta utsläpp? Jag tror, allt miljösnack till trots, att det är plånboken som gäller när folk fattar beslut om bilbyte.
Det är väl glädjande att utsläppen minskar, både för miljön och för plånboken. Om staten vore mer intresserad av att utsläppen minskade skulle man inte straffbeskatta dieselbilar som man nu gör, för staten handlar det inte om miljön utan om kronor in.
Christofer L: Antingen bor du i storstad med god kollektivtrafik eller också har du gott om pengar. Priset på bensin och diesel har väldigt låg priselasticitet, vilket innebär att även om priset höjs eller sänks så ändras konsumtionen väldigt lite. Vilket råd ger du till en pensionär (med lägre inkomst och högre skatt) som bor i glesbygd utan kollektivtrafik, som kör sin Volvo 240 (förbrukning över 1 l/mil) och som inte har råd att köpa ny miljöbil?? Ska han/hon lägga sig ner i skogen och bara dö?
För att få fler miljöbilar måste inköpen av dessa stimuleras/subventioneras på något sätt.
Och du, som har så bråttom, betänk att en bil bör hålla åtminstone 20 år och att alla nya bensin/dieselbilar behöver bensin/diesel åtminstone 20 år framåt. Och det här med att köra/äga bil ska väl inte bara bli en klassfråga?!
ELAN, du talar om miljöbilar. Vilka miljöbilar har vi? Jo vi har:
1.De med utsläpp mindre än 120 g/km.
2.De som får släppa ut hur mycket skit som helst bare de bland annat kan framföras på E85.
3.De som sörplar i sig mängder bensin, men har en löjligt liten elmotor som symbol för miljövänlighet.
4.Elbilar som "tankar" el av okänt ursprung.
Ovanstående "miljöbilar" utom möjligen pkt 1 har inget med miljövänlighet att göra. Så vilka har vi kvar? Möjligen de som går på biogas från reningsverksslam och hushållssopor. Svårt det här med miljöbilar.
Ola Andersson skriver att Sveriges bensin- och dieselbilar är bland de smutsigaste i Europa. Men, hur mycket smutsar vi ned per kvadratkilometer i Sverige jämfört med t. ex. Holland, Belgien, Tyskland, Italien, m. fl.? Ganska litet, vill jag hävda! Dessutom svarar ju (privat)bilismen för bara en fjärdedel av CO2-utsläppet i Sverige. Vad gör de andra 3/4-delarna?
Flera av er kommentatorer pratar er varma för en förnyad, CO2-minimerad bilpark, men har alla råd med det? En ny bil för pensionärer, arbetslösa, sjukskrivna, deltidsarbetande m.fl. Alla har ju inte bonusavtal och/eller guldskimrande pensionsavtal, eller ens höga inkomster. Vi får ju sätta in oss i ett lite´ större globalt perspektiv. Det kanske vore bättre för den globala miljön att satsa (våra) miljöpengar för att förbättra läget i Indien, Pakistan, Thailand etc.
ELAN: Det är nog just pensionärer i glesbygd som tjänar mest på mitt förslag.
Jag förespråkar att man tar bort fordonsskatten vilket gör det möjligt för fler med låg inkomst att äga bil. Dessutom förespråkar jag att just glesbygden får tillbaka en stor del av skatten på bränslet eftersom t ex skogar reducerar CO2.
En modern bil drar ca 0,5 l/mil, och det är vi som kör mycket som först skall byta våra bilar. Ni som kör mindre skall få lägre kostnad genom att fordonsskatten tas bort.
S-E S du blandar lite bland definitionerna.
Det finns flera olika miljöbilsdefinitioner.
Den som oftast menas är vägverkets. D.v.s. bilar som antingen släpper ut max 120 g CO2/km (0,5 l bensin alt. 0,45 l diesel) (detta inkl hybrider) alternativt bilar som kan köras på ett biobränsle (biogas el E85) och drar max 0,92 l bensin per mil. Den sista är altså inte miningen att de skall köra på bensin men då inte vare sig gas eller E85 är ett certifierat bränsle så får begränsningen ligga på bensin i förbrukning.
Det finns även en äldre definition som ligger till grund för förmånsvärdet. Den avser bilar som går på alternativt bränsle (E85 -20% el. biogas -40%) eller på alternativ . dirvlina (elhybrid -40%).
Den första definitionen är dock den som ligger till grund för 10 000 kronan och kommande skattereduktion. På detta har vissa komuner en egen tolkning av defenition 1 där t.ex. gbg också kräver dubbfria däck samt att det verkligen tankas alternativbränsle (krav på visa kvitton). Svårt?? jajamen men allt står på vägverkets hemsida.
PS det finns idag ingen återförsäljare som idag säljer någon bil i Sverige som laddas med el (vare sig elbil eller ladhybrid). D.v.s pungt 4 gäller ej. Punkt 2 och 3 har som sagt starka begränsningar enligt nuvarande definition.
MYTHBUSTER, min avsikt var inte att definiera en miljöbil utan att påpeka vilka dyngspridare som få kalla sig miljöbil enbart för att de går att köra på ett visst bränsle eller har en liten hjälpmotor som går på el. Om jag skaffar mig ett stort batteri och kan köra bilen 500 m på startmotorn, är det då en miljöbil? Var går gränsen?
Att miljörabatten följer bilen är fel, den ska följa bränslet. Då kommer vi till frågan: vilket bränsle spar miljön? Svar, mät i avgasröret!
S-E S, gissade att så var fallet.
Men tänk på att vägverkets definition som står till grund för miljöbilspremien inte bryr sig ett dugg om hybrider eller ej. Enbart om de når under 120 g CO2 /km. Är faktiskt en rätt ok definition då den inte fokuserar på teknik. I samma nivå som en Toyota Prius II (bensindriven med hybrid) ligger även Volvo V50 1.6 D DRIVe. Altså två helt skilda metoder att nå samma CO2 resultat. Fast den ena är rymligare, billigare och enklare (gissa vilken...). Att fokusera på en teknikneutral lösning är alltid en fördel då resultatet räknas.
Vägverkets definition ger också möjligheter för biodrivmedel då det inte är så enkelt som att mäta ur avgasröret. Biobränslen ger en kraftig reduktion av växthuseffektpåverkan då de används. Även här finns som sagt begränsningar på hur mycket bränsle som får gå åt för att driva bilen.
Oavsett vad man gör så är det viktigt att reglerna inte ändras för fort och ofta. Det tar flera år att ta fram en ny drivlina. Ännu fler att få tillbaka de resurser som sattsats. Däremot har du helt rätt med att bränslet också är viktigt. Det finns möjligheter att tillverka syntetisk biodiesel. Hur gör man med miljöbilspremien då? Eller skall bränslet subvensioneras? nått för våra kloka folkvalda att ägna ledig tid åt.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.