Studentflaken begränsas i Stockholm

De som ställer sig oförstående till detta beslut är välkomna att besöka Stockholm under sista veckorna i maj och första veckorna i juni. Stadens redan underdimensionerade vägnät korkar igen fullständigt pga studentflaken. Även om det är värst i de centrala delarna så sprider sig köerna upp på motorvägar långt ut i kranskommunerna.

Att vara i flakens absoluta närhet är inte heller något att rekommendera. Ljudnivån liknar en rockkoncert - nerskräpningen likaså. Det slängs ägg, mer eller mindre tomma ölburkar och sprutas diverse vätskor.

Så, nu har jag gnällt klart :)

Jes_: Jämföra Kivik med stockholms innerstad?? Har du överhuvudtaget varit i Stockholm?

Fattar inte det där med att åka omkring halvfull på ett lastbilsflak i timmar. Jag kan nog komma på dussintals bättre sätt att fira studenten på.

Hackenbush, det handlar inte om "bättre" eller "sämre" sätt att fira studenten på. Det handlar om en tradition.

Jes_ : Jag har varit i Kivik och jag kan mycket väl föreställa mig vad som skulle hända om man tar samma mängd bilar och bussar som passerar stockholms innerstad, och kör dom genom Kivik när ni har eran äppelfestival. Addera detta med minst tre andra evenemang, plus två bankrån och några trafikolyckor, så har du en vanlig majdag i centrala Stockholm.

Jag håller med Hackenbush fullständigt!

Först och främst kan man ifrågasätta begreppet att "ta studenten".
En gång i tiden var det en prestation. Man hade klarat av studier inriktade på en högre utbildning. När man klarat proven så var man alltså en godkänd student.
Numer ser inte ungdomarna det som något man blivit, utan som något man klarat. Och den prestationen kan vara högst minimal. Vissa program är faktiskt mindre krävande än grundskolan, så det vore kanske mer rimligt att ha någon sorts avslutningsfirande efter nian - den är ju tämligen lika för alla.
Det finns dock program som är krävande. Min dotter gick i IB School där all utbildning sker på engelska och på en högre generell nivå än motsvarande i det "vanliga" gymnasiet.

Det ansågs på 60-talet att det var finare att gå i gymnasiet än i fackskolan som i sin tur ansågs finare än yrkesskolan. För att få bort denna klassning så bakade man in allt i det nya gymnasiet. Idag går det knappast att se några spår alls från de ursprungliga tre vägarna.
För övrigt har man väl inte heller idag uppfattningen att teoretiska studier skulle vara finare än praktiska - hoppas jag.

Med allt detta vill jag ha sagt att gymnasiet av idag är ett enda sammelsurium, varav vissa bbetyg kan vara värda att fira medans andra är mer tveksamma. Det ligger ingen snobbism i detta. Vissa program är så skräddarsydda att de mer blir terapi för stunden än leder till något användbart. Tyvärr.

Ja, jag håller alltså med Hackenbush och skulle kanske skriva något om detta flakåkande, också.

Min dotter åkte på lastbilsflak. Fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillb.... Jättekul! Inte. När hon och ett antal andra återvände så såg de snarare medtagna ut. Öldränkt studentmössa är ju kul att spara... De små liven såg närmast ut som att de just gjort något av ett eldprov, något man måste genomlida.
Festen på kvällen var tydlgen mera lyckad. Troligen inte lika högljudd, eftersom de flesta nog redan var ganska hesa.

Minns när jag för åtskilliga år sen - eländet har ju pågått länge - råkade befinna mig på Sveavägen inne i Stockholm vid fel tillfälle. Jättelika, starktonshorntutande lastbilar med flaken fullproppade med skrålande ungdomar utnyttjade de bägge rondellerna i gatans ändar åtskilliga gånger - och timmar. En bil hade den obligatoriska ljudanläggning så högt påvriden att vi på trotoarerna allvarligt riskerade hörselskador.
Vid Sergels torg såg jag på avstånd hur en tjej rasade med huvudet före ner från ett flak. Tydligen gick det bra, för jag läste inget om det efteråt.
Det hela var mycket plågsamt och ihållande.

Detta elände har nu pågått så länge att det för somliga verkar ha upphöjts till en tradition!
Jag undrar fortfarande om några verkligen, på allvar, tycker att detta är roligt. Eller ser man det bara som ett avslut på gymnasiet, något man måste genomlida i "traditionens" heliga tecken?

Det kan tilläggas att det inte var så här överdrivet till en början - något man bör tänka på innan man försvarar det med att det är en tradition.
En vända med några nercabbade amerikanare, traktor med skrinda, mycket ballonger, lite signalerande - det var allt. Ingen skulle kommit på tanken att hyra en jättelik lastbil för att tillbringa flera timmar hopträngda på ett flak.

Säkert lugnare i Ängelholm, Jes_.
Bor egentligen gärna ute på landsbygden - men Skåne, nä, där går gränsen... ;-)

Problemet är att studentdagen är en månad!

Jes, jag är förvisso noga med fakta, men även jag kan raljera emellanåt och tillåta mig små gliringar och skämtsamheter.
Har en del släkt nere i Skåneland och vi käftar ibland en hel del, i synnerhet som jag själv föredrar landets nordligare delar.
Jag bor för övrigt inte alls inne i stan, utan har nära till sjöar och skog.

Jag har en grundläggande åsikt, och det är att inte onödigtvis störa andra människor.
När jag var yngre och ibland (oftast) kom farande längs vägarna i lite högre hastigheter, så fanns även då den principen med. Andra skulle inte behöva ta hä'nsyn till min framfart - det var jag som var överraskningsmomentet, den avvikande och var alltså den som fick ta det fulla ansvaret. Och inte jäklades jag med andra. Befann jag mig i en bilkö så var vi ju alla i samma båt. Jag hade ingen rätt att pressa mig före någon annan. Bara att slappna av coh ta det lugnt. Jag har även alltid varit noga med att hålla avstånd.
Såhär efteråt, med ökad visdom, så inser jag naturligtvis att jag aldrig skulle kunnat ta det fulla ansvaret om en riktigt kritisk trafiksituation skulle infinna sig.

Att köra motorcykel är en egotripp i sig. Man måste inte plocka bort insatserna ur ljuddämparna. Den absoluta majoriteten uppskattar med säkerhet inte oljudet.

Dessa krypkörande studentlastbilar agerar efter principen att störa så många som möjligt.