Kritik från flera håll mot billigare bensin: ”Inte träffsäkert”

Att sänka skatten för att göra bensin och diesel billigare hotar klimatmålen och är inte träffsäkert i förhållande till vad det kostar, enligt remissvaren från flera myndigheter och organisationer.

Priserna på bensin och diesel har aldrig varit så höga som nu. De har ökat kraftigt sedan våren 2020 och i skrivande stund ligger priset på över 18 kr/l för bensin och 20 kr/l för diesel. Den som vill tanka HVO100 får betala långt över 24 kr/l.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill sänka skatten på drivmedel med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022. Något beslut är ännu inte taget, men ett antal organisationer och myndigheter har nu fått tycka till om förslaget i en remissrunda.

Naturvårdsverket vill inte att förslaget går igenom och blir verklighet. Anledningen är att en sänkning av skatten kan hota utsläppsmålen.

”Det försvårar möjligheterna att nå våra klimatmål inom transportsektorn där
utsläppsminskningarna de senaste åren varit långt ifrån tillräckliga”, står det i remissvaret.

Om det behövs kompensation för höga drivmedelskostnader vill Naturvårdsverket att det görs på annat sätt.

”Det är helt fel väg att gå för klimatet och naturen”

Naturskyddsföreningen har inte fått tycka till om förslaget i remissrundan men vill inte att bensinskatten sänks.

– För att alla, från stad till land, ska kunna vara med på resan mot fossilfrihet krävs istället omfattande reformer och satsningar. Ett sådant exempel är det förslag till förändrade reseavdrag som regeringen snart kommer att lägga fram, säger föreningens ordförande Johanna Sandahl.

Enligt henne bidrar sänkt bensinskatt till ökat bilåkande och därmed högre utsläpp.

– Det är helt fel väg att gå för klimatet och naturen.

Johanna Sandahl på Naturskyddsföreningen håller inte med om att en sänkning av energiskatten på bensin och diesel är en bra idé.

”Dålig träffsäkerhet”

Lantbrukarnas Riksförbund är däremot positiva till förslaget och kallar skattesänkningen för ”välkommen”. Energimyndigheten kritiserar istället att skatten sänks.

Det gör även Ekonomistyrningsverket (ESV) som tittat närmare på hur träffsäkert förslaget är i förhållande till vad det kostar. Målet är att den som bor på landsbygden och är beroende av bil inte ska behöva dra ett tyngre lass för klimatomställningen än den som bor i en större stad, men bara tre av tio personbilar är registrerade på landsbygden eller mindre orter. Trots det kostar förslaget 2,4 miljarder i år och 3,6 miljarder nästa år vilket är mer än en riktad insats skulle kosta.

”Det är bara en mindre del av skattesänkningen som direkt kommer påverka de som bor på landsbygden. Förslagets utformning gör att dess träffsäkerhet är lägre än vad det hade behövt vara”, skriver ESV.