Att öka skatten på bränsle är det mest effektiva sättet att sänka koldioxidutsläppen, men drabbar främst de som bor utanför stan.
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har jämfört olika sätt att uppnå Riksdagens mål om att sänka koldioxidutsläppen från transporter i landet med 70 procent mellan 2010 och 2030.
Studien har gjorts av forskare på VTI tillsammans med Chalmers och TPmod AB. Tre metoder har vägts mot varandra: bonus/malussystemet, ökad inblandning av biodrivmedel och skatteökning på bränsle.
– Beräkningarna indikerar att en skatteökning motsvarande 50-procentig prisökning på bränsle från 2020 och framåt tar oss till en 60-procentig minskning av koldioxidutsläppen mellan 2010 och 2030. Höjda bränsleskatter är det som verkar ge störst effekt av de styrmedlen vi har studerat, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.
De som förändringen skulle vara mest kännbar för är landsbygdsborna.
– I tidigare studier, som inte tagit hänsyn till hur fordonsmarknaden utvecklas i framtiden, har vi sett att styrmedlen kostar bilägare i landsbygd klart mer än för invånare i mindre tätorter. Minst kostar det för bilägare i storstäder. Bilägare i landsbygd med låga inkomster drabbas relativt mest. I vår nya studie har vi sett att detta gäller även när vi tar hänsyn till vilka fordon som finns i framtiden, säger Jan-Erik Swärdh, senior forskare på VTI.
Forskarna kom också fram till att det skulle kunna vara effektivt att blanda in mer biodrivmedel för att minska utsläppen, men eftersom importerad palmolja är en viktig beståndsdel i biodrivmedel anser man inte att det är rätt väg att gå.
Studiens upphovsmän ger inte mycket för nya skattesystemet bonus/malus. Det infördes 2018 och gynnar låg- och nollutsläppsbilar medan det straffar de med högt utsläpp.
Författarna menar att systemet kan bidra till ökad andel elbilar, men att det inte påverkar användningen av det stora antal fossilbilar som finns kvar 2030, därför blir effekten blygsam sett till utsläpp.
Diskutera: Är höjd bränsleskatt rätt väg att gå för att få ner koldioxidutsläppen?
Studien har gjorts av forskare på VTI tillsammans med Chalmers och TPmod AB. Tre metoder har vägts mot varandra: bonus/malussystemet, ökad inblandning av biodrivmedel och skatteökning på bränsle.
– Beräkningarna indikerar att en skatteökning motsvarande 50-procentig prisökning på bränsle från 2020 och framåt tar oss till en 60-procentig minskning av koldioxidutsläppen mellan 2010 och 2030. Höjda bränsleskatter är det som verkar ge störst effekt av de styrmedlen vi har studerat, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.
De som förändringen skulle vara mest kännbar för är landsbygdsborna.
– I tidigare studier, som inte tagit hänsyn till hur fordonsmarknaden utvecklas i framtiden, har vi sett att styrmedlen kostar bilägare i landsbygd klart mer än för invånare i mindre tätorter. Minst kostar det för bilägare i storstäder. Bilägare i landsbygd med låga inkomster drabbas relativt mest. I vår nya studie har vi sett att detta gäller även när vi tar hänsyn till vilka fordon som finns i framtiden, säger Jan-Erik Swärdh, senior forskare på VTI.
Forskarna kom också fram till att det skulle kunna vara effektivt att blanda in mer biodrivmedel för att minska utsläppen, men eftersom importerad palmolja är en viktig beståndsdel i biodrivmedel anser man inte att det är rätt väg att gå.
Studiens upphovsmän ger inte mycket för nya skattesystemet bonus/malus. Det infördes 2018 och gynnar låg- och nollutsläppsbilar medan det straffar de med högt utsläpp.
Författarna menar att systemet kan bidra till ökad andel elbilar, men att det inte påverkar användningen av det stora antal fossilbilar som finns kvar 2030, därför blir effekten blygsam sett till utsläpp.
Diskutera: Är höjd bränsleskatt rätt väg att gå för att få ner koldioxidutsläppen?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
lsoderlund, det har tittats otroligt mycket på Stockholm exergi. De invigde ju världens kanske största bio-eldade kvv för ett par år sedan och producerar ju faktiskt värme till kanske 1 miljon människor.
En intressant jämförelse är att det enligt carsalesbase såldes ca 909 000 Ford F-serie i USA 2018 (f-150, f-250 och f-350), 2009 var bottennoteringen på 413 000 sålda och gått uppåt nästan varje år sedan dess. Totala antalet bilar som registrerades i Sverige 2018 var 353 666 st.
Slå mot beställaren, den rika personen eller företaget måste köpa rätt modell. Problemet är att oftast blir det den modellen som släpper ut mest som köps. Man vill ha en "cool SUV", fyrhjulsdrift osv. Därför sjunker inte utsläppen. Alternativt kan man redan i tillverkningen se till att bilarna inte får släppa ut mer än givna nivåer och sänka nivån varje år. Tyvärr tror jag detta är enda sättet, att redan i tillverkningen förbjuda modeller med höga utsläpp. Må det vara så att friheten är bra och varje människa kan välja vilken fri modell som helst, men detta gagnar inte miljön, ty människor är svaga i sinnet och irrationella köp mönster tar vid.
Men Styggavargen, Sverige är bundet av EU-regler och kan inte förbjuda vissa modeller. Inte heller EU kan förbjuda om WTO:s regelverk ska upprätthållas. Ska vi själva helt bestämma så måste vi gå ur EU och säga upp alla internationella avtal. Något vi sannolikt förlorar väldigt mycket handel och inkomster på.
Sossarnas julklapp till arbetarna är årliga skattehöjningar på bränsle ... dom rika kommer kompenseras med lägre statlig skatt!
pinjong, jag pratar om vi nu vill ha chans att rädda jordklotet...då tror jag inga fria krafter löser problemet eftersom folk resonerar "bara en SUV till...det gör varken till eller från". Det måste begränsas redan på produktionsnivå.
Miljöpartiet har fått igenom skatteavdrag för boende på landsbygden, så landsbygden kommer att kompenseras för högre bränsleskatter.
Jag är helt för ökade skatter på fossila bränslen. Och när det gäller sänkt skatt för de rika, det har varit borgerlig majoritet i Riksdagen sedan 2006. 65 procent av Riksdagen är borgerlig. Det är Riksdagen som bestämmer och Regeringen som verkställer det Riksdagen beslutar om.
Ändå lyckades Mp få igenom höjt grundavdrag för landsbygden, det var starkt jobbat av Mp. Jag hoppas givetvis att Mp kan få igenom ännu mer av sin politik därför att det gynnar Sverige och världen.
Och en uttalad målsättning är satsning på etanolkonvertering och högre andel biodrivmedel. Både biobensin och biodiesel kan göras på svartlut som är en restprodukt från pappersmasseindustrin.
Ehm, är det inte lite för tidigt för författarna att uttala sig om bonus/malus?
Under de senaste decennier har priset/skatten på bränslet ökat, likaså utsläppen. Det visar hur verkningslös är åtgärden. Trender och marknadskrafter har varit mer avgörande. De drivs globalt. Bränsleskatten verkar som skattepolitik än miljöpolitik. Sänker man skatten i ena sidan får man höja den i andra sammanhang. Sen hur rättvis blir det och för vem får man diskutera i evigheter.
Hannah
Om jag minns rätt så har väl utsläppen från personbilar minskat senaste åren...trots att antalet fordon ökat
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.