När gränsen för vilka bilar som är berättigade till så kallad ”klimatbonus” höjdes från 60 till 70 gram koldioxid per kilometer var det i princip bara Volvos stora laddhybridsuvar som gynnades, visar en genomgång SVT Nyheter gjort.
Bland de bilar som gynnades av den högre gränsen är nio av tio Volvobilar, och oftast handlar det om de stora och tunga laddhybridversionerna av XC60 och XC90 med bensinmotor och drygt 400 hästkrafter.
Det innebär också att mindre och lättare laddhybrider med mindre motorer och lägre förbrukning från andra bilmärken tappat marknadsandelar.
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) säger att han vill skärpa reglerna.
– Vi är inte nöjda. Vi vill att vi ska fortsätta driva på för att de bilar som säljs ska vara så miljövänliga som möjligt. Då vill vi titta på vilken teknik de körs med men också att de har lägre vikt, säger han till SVT.
Enligt honom är det också viktigt att konsumenterna har valfrihet och att det finns många modeller att välja på. Per Bolund säger att Volvos laddhybridsuvar trots allt lägre förbrukning än många äldre bilmodeller.
– De har låga utsläpp om man jämför med dom bilar som har sålts tidigare i Sverige historiskt, och utsläpp från bilar som har traditionell teknik, så det är ett stort steg framåt.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Dessa miljömonster borde ha 15000kr i skatt per år!
V70Silver:
Ja du har poängen klar. Det är en klassisk jämviktsmekanism jag stödjer mig på. Och där visar beräkningarna (från bland annat VTI) att den externa marginalkostnaden för bilresan är lägre än den skatt som ligger på bränslet. Men, det gäller förstås inte all trafik och i alla miljöer.
Om vi sedan tittar närmare på diskussionerna om negativa externa effekter ligger - precis som du skriver - svårigheten i att estimera dessa på ett ändamålsenligt och korrekt sätt.
Teknikutvecklingen är sedan en annan debatt. Det klart att man med rent normativa metoder kan prioritera att göra alternativet till bensin mer fördelaktigt (en indifferent situation). Men åter, det blir ett rent normativt resonemang.
Och det är också huvudinvändningen mot bensinskattehöjningar. De bygger på ett normativt ställningstagande som är förenat med merkostnader. Och ökar vi transportkostnaderna utgör det ett slöseri vi alla får vara med och bekosta.
MVH AL
Robban: Nej alla kostnader från trafiken ingår inte i bränsleskatter. Det du nämner (om än i rent affektiva termer eftersom trafikens skadeverkningar inte ser ut så i svenska tätorter) är exempel på lokala tillskott som man inte kommer åt via bränslet. Samma sak gäller trängsel och intrång i när- och kulturmiljöer. Räknar man om dessa poster vid en viss given tidpunkt och i en specifik miljö hamnar vi på marginalkostnader på mer än 10 kr/km (vilket är långt över bränsle- och trängselskattens storlek) - där elbilen i sig dessutom inte är till någon hjälp (huvuddelen av merkostnaden utgörs av längre restid)
Att denna situation uppstår är kopplat till att bränsleskatt per definition är ett på tok för trubbigt verktyg för att intenalisera hela delen av trafikens externa kostnader.
Men en dålig och oprecis styrning motiverar knappast breda kostnadsökningar (där landsbygdens trafikanter redan idag är överbeskattade) utan måste hanteras via separat avgifter (i nuläget trängselskatt och - förhoppningsvis - i framtiden med hjälp av separata kilometeravgifter).
Följaktligen skall bränsleskatterna sänkas radikalt - någonstans kring 40-70%.
MVH AL
Ladd hybrider är svårt att bedöma utsläppen ifrån, kollar man lite snabbt på spritmonitor.de så ser man att XC60 ladd-hybrid (snitt på 30 bilar) ligger på runt 0,57 liter/mil (bensin), vilket är långt ifrån dessa låga nivåer som avses, vi ligger på dubbelt så mycket i utsläpp än vad som var tanken bakom reformen. Inte ens med V60/90 ladd hybrider skulle Volvo komma ner i nivåerna som man talar om. Volvo har lyckats att sänka utsläppen... men i princip genom SUV trenden lyckats hålla sig kvar på relativt höga utsläppsnivåer.
Varför krångla till det så mycket. Information om hur mycket bensin en laddhybrid drar när eldriften tar slut är avgörande för hur bra den är och skulle vara med som en avgörande faktor för beskattning. M en nu räknar man ut nån konstig medelnivå på viss bana som bygger på att den är laddad från början, har jag förstått det som, men det är ju helt kokko.
1, jag håller med dig till fullo. Det är svårt att veta hur ägaren tänkt köra sin bil och vad utsläppen blir. En XC60 ladd-hybrid kan vara utsläppsfri hos vissa ägare, och andra kanske den till och med släpper ut mer än en vanlig XC60. Då har vi ett spann på 0-200 g/km CO2.
Kollar man på Spritmonitor (som inte är en tillförlitlig källa men sådan bekommer ju inte Vargen) så ligger bensindrivna Skoda Octaiva på 0,75 l/milen baserat på 4504 stycken fordon. Om Vargen lever som han lär bör han därför byta till en Volvo XC60 med laddhybrid. Det tjänar både miljön (vargens egen bil saknar ju partikelfilter), klimatet och trafiksäkerheten på.
MVH AL
Dagens försäljning av tunga och törstiga bilar är pinsamt för regeringen (och Volvo).
Måste ge AL en stor eloge för att han/hon (hatar hen) försöker att föra en saklig debatt med ideligen bra argument och FAKTA.
Vad vissa andra håller på med kan man bara gissa!
AL, siffrorna på antalet årligen förtidigt döda med orsak av trafikens utsläpp är framtagna av IVL och Trafikverket
Självklart högre andel i storstad och mindre på landet. Hur värderar vi detta? Skall vi alla betala det via annan skatt?
Senaste decenniets ganska stora sänkningar av inkomstskatt har ju dessutom givit oss en högre disponibel inkomst som i sin tur gör att vi konsumerar upp jorden i en allt snabbare takt.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.