Ofta anser de som kuggas på uppkörningen att de inte gjort något fel eller att förarprövaren var för hård i sin bedömning.
Övertro på sin egen förmåga gör att ett ökande antal misslyckas på körkortsprovet. Numera underkänns mer än hälften.
De senaste åren har inneburit en nedåtgående trend i hur många som klarar körkortet. Förutom att fler misslyckas med uppkörningen kuggar också alltfler på kunskapsdelen av körkortsprovet för behörighet B. Enligt statistik från Trafikverket klarade 55,6 procent teorin för B-körkort 2010. Fem år senare var den siffran nere på 47,7 procent. 54,6 procent fixade uppkörningen 2010 och lagom till 2015 hade det sjunkit till 49,8 procent.
VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut har på uppdrag av Trafikverket genomfört en studie om varför omproven ökar. Ofta är anledningen till att körkortstagarna misslyckas med körkortsprovets båda delar att de har en övertro på sin egen förmåga. Många av de som kuggade på uppkörningen tycker inte att de gjorde något fel eller också ansågs förarprövaren vara för hård. När det gäller teoridelen spelar språket till viss del in.
– De som gör kunskapsprovet på annat språk än svenska upplever att de är lugnare inför provet men misslyckas oftare på grund av att det var svårare än de trodde. De är inte tillräckligt förberedda helt enkelt, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
Dessutom menar VTI att det kan vara svårt att hitta utbildningsmaterial på det egna språket och när delar som riskutbildningen ges på svenska kan det vara svårt att förstå.VTI ger också en rad förslag för att öka antalet godkända körkortselever i framtiden. Bland annat ger mer övningskörningstimmar generellt sett bättre provresultat. Det borde också ingå ett element av självvärdering under hela utbildningen och utbildningsmaterialet och undervisning bör finnas på fler språk.
– Att ta körkort är en långsiktig investering där jag önskar att fler förbereder sig bättre för att bli en trafiksäker och miljömedveten förare. Det handlar om att lära för livet och inte bara för provet. Det är viktigt att kombinera teori med praktisk körträning och att låta utbildningen ta den tid som behövs, säger Kristina Hagberg chef på Trafikverket Förarprov.
Diskutera: Hur var det när du tog körkort?
VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut har på uppdrag av Trafikverket genomfört en studie om varför omproven ökar. Ofta är anledningen till att körkortstagarna misslyckas med körkortsprovets båda delar att de har en övertro på sin egen förmåga. Många av de som kuggade på uppkörningen tycker inte att de gjorde något fel eller också ansågs förarprövaren vara för hård. När det gäller teoridelen spelar språket till viss del in.
– De som gör kunskapsprovet på annat språk än svenska upplever att de är lugnare inför provet men misslyckas oftare på grund av att det var svårare än de trodde. De är inte tillräckligt förberedda helt enkelt, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
Dessutom menar VTI att det kan vara svårt att hitta utbildningsmaterial på det egna språket och när delar som riskutbildningen ges på svenska kan det vara svårt att förstå.VTI ger också en rad förslag för att öka antalet godkända körkortselever i framtiden. Bland annat ger mer övningskörningstimmar generellt sett bättre provresultat. Det borde också ingå ett element av självvärdering under hela utbildningen och utbildningsmaterialet och undervisning bör finnas på fler språk.
– Att ta körkort är en långsiktig investering där jag önskar att fler förbereder sig bättre för att bli en trafiksäker och miljömedveten förare. Det handlar om att lära för livet och inte bara för provet. Det är viktigt att kombinera teori med praktisk körträning och att låta utbildningen ta den tid som behövs, säger Kristina Hagberg chef på Trafikverket Förarprov.
Diskutera: Hur var det när du tog körkort?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
"Jag anser att alla körprov bör göras i någon av Sveriges 5 storstäder"
Ovanligt dumt förslag! För mig som bor på landet men kört mycket i storstäder så är det tydligt att de som tagit körkort i storstäder inte alls behärskar att köra på landsbygden.
Man har noll förståelse för vilt, halka, snöoväder och att hålla avstånd.
När jag körde upp var det inspektören som satte reglerna. Vi som kört få lektioner i körskola blev underkända, ofta utan förklaring. Jag pressade inspektören på ett svar vad som var fel och vad jag skulle gjort för att inte göra det felet.
Fick inget svar, förutom: "- du är underkänd"
Det kändes som att man ville hjälpa körskolorna att sälja fler lektioner.
Regeln då var nämligen att om man skulle köra upp igen var man tvungen att gå 2 lektioner till i körskola och vänta minst en månad.
Odedicerad : Har du några belägg för ditt påstående om gratis körkort eller gör du som Trump och hittar på vartefter?
Googlar man så kan man läsa att det handlar om teorilektioner som ingår i etableringsundervisningen och i vissa fall där man får ett bidrag om man själv ställer upp med 5000 kronor. Långt ifrån gratis m.a o.
Att få ett körkort i ett arbetsmarknadsprogram är inget nytt. Jag har en kompis som fick CE och D kort via AMS och han är svensk sedan Hedenhös.
Förövrigt är det nog en del svenska ungdomar som får sina körkort betalda av sina föräldrar. Jag fick jobba ihop mitt, så helt jämställt blir det aldrig.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.