Ofta anser de som kuggas på uppkörningen att de inte gjort något fel eller att förarprövaren var för hård i sin bedömning.
Övertro på sin egen förmåga gör att ett ökande antal misslyckas på körkortsprovet. Numera underkänns mer än hälften.
De senaste åren har inneburit en nedåtgående trend i hur många som klarar körkortet. Förutom att fler misslyckas med uppkörningen kuggar också alltfler på kunskapsdelen av körkortsprovet för behörighet B. Enligt statistik från Trafikverket klarade 55,6 procent teorin för B-körkort 2010. Fem år senare var den siffran nere på 47,7 procent. 54,6 procent fixade uppkörningen 2010 och lagom till 2015 hade det sjunkit till 49,8 procent.
VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut har på uppdrag av Trafikverket genomfört en studie om varför omproven ökar. Ofta är anledningen till att körkortstagarna misslyckas med körkortsprovets båda delar att de har en övertro på sin egen förmåga. Många av de som kuggade på uppkörningen tycker inte att de gjorde något fel eller också ansågs förarprövaren vara för hård. När det gäller teoridelen spelar språket till viss del in.
– De som gör kunskapsprovet på annat språk än svenska upplever att de är lugnare inför provet men misslyckas oftare på grund av att det var svårare än de trodde. De är inte tillräckligt förberedda helt enkelt, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
Dessutom menar VTI att det kan vara svårt att hitta utbildningsmaterial på det egna språket och när delar som riskutbildningen ges på svenska kan det vara svårt att förstå.VTI ger också en rad förslag för att öka antalet godkända körkortselever i framtiden. Bland annat ger mer övningskörningstimmar generellt sett bättre provresultat. Det borde också ingå ett element av självvärdering under hela utbildningen och utbildningsmaterialet och undervisning bör finnas på fler språk.
– Att ta körkort är en långsiktig investering där jag önskar att fler förbereder sig bättre för att bli en trafiksäker och miljömedveten förare. Det handlar om att lära för livet och inte bara för provet. Det är viktigt att kombinera teori med praktisk körträning och att låta utbildningen ta den tid som behövs, säger Kristina Hagberg chef på Trafikverket Förarprov.
Diskutera: Hur var det när du tog körkort?
VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut har på uppdrag av Trafikverket genomfört en studie om varför omproven ökar. Ofta är anledningen till att körkortstagarna misslyckas med körkortsprovets båda delar att de har en övertro på sin egen förmåga. Många av de som kuggade på uppkörningen tycker inte att de gjorde något fel eller också ansågs förarprövaren vara för hård. När det gäller teoridelen spelar språket till viss del in.
– De som gör kunskapsprovet på annat språk än svenska upplever att de är lugnare inför provet men misslyckas oftare på grund av att det var svårare än de trodde. De är inte tillräckligt förberedda helt enkelt, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
Dessutom menar VTI att det kan vara svårt att hitta utbildningsmaterial på det egna språket och när delar som riskutbildningen ges på svenska kan det vara svårt att förstå.VTI ger också en rad förslag för att öka antalet godkända körkortselever i framtiden. Bland annat ger mer övningskörningstimmar generellt sett bättre provresultat. Det borde också ingå ett element av självvärdering under hela utbildningen och utbildningsmaterialet och undervisning bör finnas på fler språk.
– Att ta körkort är en långsiktig investering där jag önskar att fler förbereder sig bättre för att bli en trafiksäker och miljömedveten förare. Det handlar om att lära för livet och inte bara för provet. Det är viktigt att kombinera teori med praktisk körträning och att låta utbildningen ta den tid som behövs, säger Kristina Hagberg chef på Trafikverket Förarprov.
Diskutera: Hur var det när du tog körkort?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Håller med hybridhead om karenstid, 6 månader känns lite långt hälften 3 mån mellan varje uppkörning känns rimligt. Har hört en hel del av min 19 åriga son om hur en del ungdomar gör för att klara uppkörningen: Stockholmare kör upp i en mycket mindre och trafikmässigt lättare stad och /eller de bokar ny uppkörning i STHLM eller lättare stad inom några dagar efter att det kuggats En del kör upp både 3,4 och 5 gånger inom en månad. blir man på kort tid kuggad flera gånger har man uppenbarligen brister i sina körkunskaper.
Det där är ganska obehagligt att folk som bor i storstäder kör upp på mark där man enbart kan krocka med en ko? Bor du i Stockholm och ska köra i den stressiga miljön så ska du tusan klara av uppkörningen där. Annars är du absolut inte redo för vägen och vad är då meningen med uppkörningen?
Jag anser att alla körprov bör göras i någon av Sveriges 5 storstäder, det är en väldig skillnad i svårighetsgrad att göra en uppkörning i tät och stressig trafik och många trafiksituationer i en storstad eller ska vi ha olika körkortsklasser. En som inte gäller i storstäder?
Tanken tycker jag är helt rätt att enbart få köra upp i någon av de största städer. Problem blir norr om Gävle, men ta de fem största städerna där. Eller ha ett körkort som enbart får användas i glesbyggd och småkommuner.
Sedan sjunkande resultat på teoridel, är säkert grundat redan i skolan. Att elever inte lär sig läsa och förstå vad de läser.
Det var stora problem med uppkörningen. Jag körde upp 7 gånger. jag tycker att provläraren var för hård. Sen skickade jag in klagomål. Det var då det blev lättare. Men efter 7 gånger klarade jag det så jag har inget att gnälla på fast jag blev arg alla gånger.
Det var stora problem med uppkörningen. Jag körde upp 7 gånger. jag tycker att provläraren var för hård. Sen skickade jag in klagomål. Det var då det blev lättare. Men efter 7 gånger klarade jag det så jag har inget att gnälla på fast jag blev arg alla gånger.
Stefan Eriksson med ditt förslag diskvalificeras då dessa som tagit körkort i någon av Sveriges " 5 storstäder ? " att köra i London eller Paris tex.
Vore det inte bra å härma britternas L(earner)-skyltar på bilar framförda av färska ( 2 år) körkort? (Nä, för å underlätta samarbetet, INTE för å ¤%¤%¤! = D )
"Godkänd på körkortsprovet är endast tillstånd å fortsätta träna på egen hand." sa min kloke körlärare.
Just det; då har man (förhoppningsvis!) en rimlig uppfattning om, vilka trafik-miljöer man klarar av.
Tar man styrbrevet i en småstad, ger man sig ju sen inte direkt in i Stockholms-trafikens löjligt hysteriska kamikaze-hets! Åtminstone inte utan en kortläsare eller bekant, som är van.
Lika självklart kan en lite sliten senior kanske smart nog välja bort att i trängas i Borås' fredags-smet en mörk, regnig november-eftermiddag! (Ni vet: blinkers-lösa staden, som infört "Röda Vågen" för å gynna bussarna .... ; } )
Själv hade jag som ung svårt med navigering i Göteborg utan å hamna på Hisingen jämt, eftersom jag aldrig hann läsa skyltar och byta fil i tid. Lösningen var att träna där en lugn söndags-förmiddag utan tidskrav. En GPS underlättar numera, men den måste man ju också först öva in samarbetet med i kända miljöer.
Det var lätt för mig att ta körkort vid 18 års ålder, dels för att jag redan hade körkort för lätt MC och för att jag i praktiken hade kört bil från 15 års ålder (på landet). Mitt bilkörkort blev dock inte gammalt innan det drogs in. Jag hade kört en sen kväll i dåligt väder utan linser och råkat köra ner några postlådor. När jag så småningom skulle köra upp på nytt var attityden gentemot mig sträng. Jag kuggades för fel skor! Allt detta är historia. Den där väglusen du retar dig på kan vara jag.
När jag tog mc kortet 1958 körde jag pappas 125cc Huskvarna ,,rödmyran,,in till Boden där jag fick köra upp för en inspektör som hatade knuttar efter en utskällning över icke godkända reflexer på mc-n fick jag köra en vända genom stan med inspektören i en bil bakom sen var det klart men fick vänta till inpektören åkt innan jag kunde åka hem,man fick ju inte köra förrän man hade fått kortet på den tiden En halvtimme körning på körskolan före uppkörning och några teorilektioner var utbildningen
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.