Dyrare än någonsin att tanka bensin

Vargen, det viktigaste för många är att man har möjlighet att klaga på drivmedelspriset, eftersom man älskar att göra det och det beror på en hat-kärlek. Att priset man betalar på tankstationen i relation till t ex val av bil, ofta har ingen eller mycket ringa faktisk påverkan på ens ekonomi, är underordnat.

Axa. Ekonomi - som är vad jag diskuterar och som beslutet från 1988 och 2007 grundar sig i -handlar om hur man använder resurser så effektivt som möjligt. Det är egentligen renodlad matematik. Det är generellt sett när man har svårt för matematiken som en del tenderar att bemöta ekonomisk effektivitet med ideologiska argument.

Fördelningspolitiska synpunkter - som Axa precis som John blandar ihop med ekonomisk effektivitet - är alltså något helt annat. Det är där ideologin kommer in i spelet.

Idag tillämpar inte regering och Riksdag ett samhällsekonomiskt optimum i fallet infrastrukturplanering eller hos bränsleskatterna. Man fattar istället beslut utifrån en fördelningspolitisk och ideologisk grund. Det är detta jag är kritisk emot. Inte bara för att det går stick i stäv med vad man har beslutat om tidigare eller den teoribildning som finns inom området - utan också eftersom det medför ett slöseri som vi alla får vara med och bekosta.

De ekonomiska principer som jag sedan lyfter in är f.ö inte från 1988. Tvärtom kom de redan till uttryck under i början av 1920-talet i samband med att Arthur Pigou i The Economics of Welfare visade hur externaliteter påverkar resursoptimeringen på en marknad. Därav namnet "Pigouvianska skatter". Att det sedan tog ytterligare 68 år innan Sverige tog upp dessa teorier tror jag hänger samman med att skatterna som princip snarare brukar applåderas av liberala än socialistiska krafter. Ekonomisk effektivitet var ju ett väldigt fult ord i Sverige både under 60- och 70-talet.

MVH AL

John2008: huvudet på spiken!

John, jag har inga problem med dagens pris på drivmedel... man betalar glatt mina 1500 kr/mån för att kunna använda bilen. Sneglade på en Zoe, men när det kom på tal med månadskostnad för batteriet dog den drömmen. Men jag kanske är ensam om att tycka att det vore bättre ju mindre jag betalar för att transportera mig och familjen? Varje bil jag bytt har varit till en som drar mindre än den gamla. Det låter rimligt och bra för mina öron, och plånboken. Men idag verkar säkerhet (genom att köra en dinosaurie SUV) och komfort även om det kostar mer drivmedel vara viktigare!? Hela den där SUV idén om att man skall se över alla andra bilar på trånga p-platser, och där säkerheten går ut på att man kör störst och tyngst bil köper jag inte riktigt. För vad som kommer hända är att alla andra köper liknande bilar för att inte komma efter i säkerhet. Vad som händer i verkligheten är nog att många känner att de ekonomiskt inte kan skydda sig, och då kommer denna kategori att köra runt i småbilar och "bryr" sig inte om säkerheten (inga medel att hänga med arms race). Nästa grupp har pengar och kommer köpa en SUV 2+ ton för att hänga med. Tja, vad som är bäst... jag tror mer på lika fordon som är krock-kompatibla höjdmässigt och rent vikt mässigt.

Det finns en hel del seriösa beräkningar (dit populistiska och ytliga jämförelser liknade de om hur stor del av inkomsterna som svenskarna lägger på resor i jämförelse med andra länder inte räknas) gjorda som beaktar vad ökade transportkostnader får för konsekvenser på industrin. Typiska sektorer som påverkas mest negativt är trävaruindustri och pappersmassa.

Då har man visat att en transportprishöjning om 10% respektive 20% medför en årlig sysselsättningdeffekt på mellan -188 respektive - 375 miljoner kr (trävaruindustri)och -670 respektive 1306 miljoner kronor(pappersmassa). Produktionstappet beräknas till -0,6 respektive -1,3% i fallet trävaruindustri och till -0,4 respektive -0,8% i fallet pappersmassa. Beräkningarna är gjorda av Konjunkturinstitutet.

Det finns gott om sådana här studier som man kan läsa in sig på ifall man är intresserad av vad dagens fanatism faktiskt kostar oss alla.

Och detta helt utan någon påvisbar effekt på klimatet.

MVH AL

AL
Nja, eller så är det forfarande en ideologisk fråga vad gäller skatt och skattenivå.
Uppenbarligen är bränsleskatten och dess höga nivå effektiv då varenda gång det är skriverier så blir det upprörda känslor om höga bensinkostnader.

Ifråga om industrin är det ganska lätt för dom att skylla dålig lönsamhet på ökande transportavgifter. Det skulle inte förvåna mig om det är vi privatkonsumenter som indirekt subventionerar transporterna för industrin.

Axa. Du menar att det är ideologi huruvida man skall korrigera marknaden till jämvikt via skatt istället för något annat - eller som tidigare -helt enkelt låta bli? Ja så kan man kanske se på saken. Av tradition har ju socialister varit starkt kritiska mot marknadslösningar - utan har oftast snarare drivit tesen att kostnaderna skall bäras kollektivt enligt en subjektiv värdering som man kallar för rättvisa. Det som dock går att påvisa är vad en sådan situation ger för konsekvenser på resursutnyttjandet.

I fallet industrin är det inte dem själva som har gjort beräkningarna utan konjunkturinstitutet. Det finns goda skäl att anta att deras redovisade värden ligger i underkant - något som också har påpekats av utländska forskare.

Anhående subventioner så är det snarare privatbilisterna som subventionerar statens drift. Numera använder staten vägtrafiken som en kassakista och skattetrycket fastställs godtyckligt snarare än utifrån ekonomisk vetenskap eller via kalkylmässiga grunder. Det är just detta senare som innebär ett slöseri som i slutändan bara gör oss alla fattigare. Dessutom blir påverkan på klimatet helt obefintlig.

MVH AL

AL
Om nu skatten på bränsle skulle justeras neråt är det säkert något annat som skulle justeras uppåt. Att säga att staten använder skatten för att fylla kassakistorna stämmer, men kistan behöver fyllas på det ena eller andra sättet.
Synpunkter på bränsleskatten är högst ideologiska. Eller för den delen skatter överhuvudtaget.

Det jag försöker påvisa är att du sätter dig emot ideologiska skäl, när du faktiskt gör det av ideologiska skäl...

Inför maxtaxa på bilbränsle. Eftersom skatten är väldigt hög på bilbränsle bör skatten minskas när andra faktorer påverkar bränslepriset. Maxtaxa för bilbränsle bör vara 16 kr.

Nej Axa, fortfarande har du inte förstått eller tagit till dig skillnaden mellan ekonomiskt optimum och statens finanser. Det är två helt olika saker. Den ekonomiska effektiviteten når man när marknaden är i jämvikt. Man har inte ett pris som ligger under jämvikten (jmfr det som kallas för externaliteter) eller ett pris som - likt idag - ligger över kopplat till kostnader som inte existerar annat än i fantasin. Grundprincipen är alltså att vägtrafiken skall betala sina kostnader, inklusive de som ligger externt (vilket inte alla gör och där finns då heller inga punktskatter), och när förhållandet mellan kostnader och priset som trafikanten betalar är 1;1 så får vi ett perfekt resursutnyttjande. Där är vi inte - såsom VTI visat - idag.

När jag diskuterar hur man kan anpassa vägtrafiken efter sitt samhällsekonomiska optimum så är det alltså fortfarande skatterna i relation till de externa kostnaderna som är av intresse. Vad staten (eller vem som nu korrigerar marknaden till sitt jämviktsläge - i det här fallet är det dock staten) sedan gör med intäkterna är en annan (fördelningspolitisk) fråga som ligger utanför det samhällsekonomiska resonemanget (även om det faktiskt går att visa att skatterna är dubbelt motiverade, d.v.s även utifrån ett skattetekniskt perspektiv, så länge de uppfyller villkoret för jämvikt).

Så om Axa menar att det är ideologi att motarbeta slöseri så är jag ideolog. Så långt är vi överens. Det är nämligen förenat med slöseri att bygga vägar som sedan inte utnyttjas så som det är kalkylerat, eller för den delen att fördyra transportkostnaderna kopplat till att man sätter upp mål där effektmåtten inte går att fastställa (jmfr koldioxidskatten).

När regeringen nu väljer att öka skatterna över jämvikten får vi alltså ett lägre resursutnyttjande - vilket går på tvärs med ekonomisk effektivitet. Därför skall skatterna korrigeras ner till den nivå som motsvarar de externa kostnaderna för att vi skall undvika dödviktsförluster.

Idag ligger skatterna högre än vad som är samhällsekonomiskt motiverat (icke att blanda ihop med statsfinansiellt motiverat)

MVH AL