Nästa artikel
Dyrare än någonsin att tanka bensin
Nyheter

Dyrare än någonsin att tanka bensin

Publicerad 25 april 2019 (uppdaterad 26 april 2019)
Literpriset har gått upp drygt 2 kronor sedan årsskiftet och ligger nu på rekordhöga 16,69 kronor.

Den 24 april höjde drivmedelsföretagen riktpriserna. En liter bensin kostar nu 16,69 kronor.

– Det är all time high. Sist vi var i närheten var i augusti 2018, när en liter bensin kostade 16,56 kronor, säger Ulf Svahn på drivmedelföretagens branschorganisation SPBI.

Den nyligen gjorda prisjusteringen resulterade också i att dieseln är uppe i 16,44 kronor per liter och etanolen kostar 11,95 kronor på bemannade stationer. Detta enligt Preem, OKQ8, och Circle K. Priser vid automatstationer är drygt 15 öre lägre per liter. Ren HVO, eller HVO100 kostar enligt OKQ8 17,41 kronor per liter på macken. 

Bensinpriset har ökat med mer än 2 kronor per liter sedan årsskiftet – enligt OKQ8:s uppgifter kostade en liter bensin 14,65 kronor i januari vid en bemannad station. Enligt Ulf Svahn finns tre parametrar som styr priserna: råoljepriset, världsmarknadspriset och dollarpriset.

– Svenska kronan just nu svag och dollarn är en bra bit över 9 kronor. Och man måste köpa dollar för att kunna köpa råolja, då fatpriset anges i dollar, säger han. 

Kan priset öka ytterligare till sommaren och semestern?

– Ja, vi är på väg in i ”driving season”, alltså då när hela västvärlden använder mer bensin. Så det finns en risk att priset kan fortsätta lite uppåt på grund av säsongseffekten. 

Diskutera: Vad tycker du om priserna på drivmedel?

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#11p • Uppdaterat: 2019-04-26 18:51
Hundter

Medan Magdalena Andersson gnuggar händerna tillsammans med nån’ miljötaliban!

#11q • Uppdaterat: 2019-04-26 21:36
FAB

Detta ständiga gnäll över bränslepriset, håller med Simon no1, som har fattat hur mycket bränslet är värt, min Fabia bensinare ligger alltid under 0,5 l/mil, det gör en bränslekostnad på 2 kr/mil per person med 4 personer i bilen, man kan vara 5 personer, då blir det nästan gratis, tänk seriöst !

#11r • Uppdaterat: 2019-04-27 00:07
Svenne60

Stygga vargen; Med "utsläpp" menas i 99,99% av fallen bara koldioxid i den allmänna debatten, och den skitar absolut inte ner, vilket andra utsläpp kan göra. Tänk på att inte sätta alla utsläpp i samma korg, frågan är vad som släpps ut. Farliga utsläpp och ämnen i maten måste vi naturligtvis bekämpa. Tex anledningen till att glaciärer smälter i Himalaya beror på utsläpp av sot, som lägger sig på ytan och drar solvärme till sig, inte utsläpp av koldioxid. Att glaciärer smälter har man vetat i över 100 år, jag har ett tidningsutklipp från början av 1900-talet som beskriver detta, och det beror inte på koldioxid.
Mc Tar, nu har koldioxidhalten i luften ökat från ca 0,03% till 0,04% under vår livstid, och det har medfört att allt växer bättre, och vi får ökade skördar. Egentligen borde koldioxidhalten höjas till 0,08 till 0,1% för optimala skördar och ännu mer minskande öknar, men det är naturligtvis omöjligt så mycket fossila bränslen finns inte. Behovet av livsmedel kommer att öka. Skulle vi sänka koldioxidhalten alltför mycket så är det ingen som kan få mat, då det inte växer.

#11s • Uppdaterat: 2024-05-13 23:49
Gäst (ej verifierad)

Svenne60 #68: Beräknat ökade skördar tack vare ökad koldioxidhalten p g a människans utsläpp, står inte alls i proportion till de mycket allvarliga konsekvenser som riskerar att bli med klimatet. Redan nu beräknas temperaturökningen bli så pass hög att det kommer orsaka en rad högst oönskade problem.

Titta gärna på https://climate.nasa.gov/evidence/ för att få aktuell fakta.

#11t • Uppdaterat: 2019-04-27 12:16
A.L

Det man skall komma ihåg är att skatterna aldrig har motiverats utifrån ett statsfinansiellt perspektiv. Tvärtom har de alltid - ända sedan år 1988 när de klubbades igenom i Riksdagen - följt ett resonemang liknande det som en företagsekonom känner som självkostnadspris. Detta uttrycks också i de förarbeten, utredningar och analyser som har gjorts, både på akademisk som departementsnivå.

"Regeringen stödjer den generella principen om marginalkostnadsprissättning. Att transportpolitiskt motiverade skatter och avgifter bör motsvara de samhällsekonomiska marginalkostnader trafiken ger upphov till är en grundläggande princip för svensk transportpolitik."

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/fakta-pm-om-eu-forslag/meddelande-om-internalisering-av-trafikens_GV06FPM135

Nu på senare år har dock regeringen svängt och detta utifrån ett ideologiskt perspektiv - som alltså saknar stöd i såväl ekonomisk teori som folkviljan - och lagt styckskatter på bränslet som ligger över den samhällsekononiska marginalkostnaden. Överbeskattningen uppgår till minst 20% - och för landsbygdens resor nästan 50%.
https://www.vti.se/sv/Forskningsomraden/samhallsekonomiska-kostnader-samkost/

Därför skall skatterna på bränslet sänkas - och egentligen med mer än 50% eftersom kalkylen ovan dessutom har med en koldioxidkomponent när internaliseringsgraden fastställs. En skatt vars verkan är kraftfullt ifrågasatt (och dessutom av ideologisk karaktär).

MVH AL

#11u • Uppdaterat: 2019-04-27 14:46
Axa

AL
Att vilja ha låg skatt är ju också ett ideologiskt ställningstagande. Likaså idéen om vilken/vilka vetenskaper som är viktigast. Apropå ideologiska perspektiv...

#11v • Uppdaterat: 2019-04-27 15:57
McTar

Svenne60:
Att CO2 är ett reellt problem råder konsensus.
Det som kan vara ett annat problem är faktaresistens hos vissa.

#11w • Uppdaterat: 2019-04-27 20:04
A.L

Axa. Nu är det ingen som talar om låg skatt utan om en skattesats som är i paritet med produktionskostnaden. Där är skillnaden.
Det som är visat på akademisk nivå är att när konsumentens pris är ekvivalent med vad det kostar att producera varan så uppnår man maximal samhällsekonomisk effektivitet.

Det är också denna funktionalitet som ursprungligen var bakgrunden till energiskatterna på bränslet och som också är motivet till att många ekonomer applåderar konkurrensneutralitet.

Att mp och regeringen nu valt att frångå den samhällsekonomiska princip som man tidigare klubbade igenom, och som också (tvärtemot vad man pysslar med nu)har bärighet inom den ekonomiska positivistiska forskningen, sker inte utifrån motiv som kan härledas via data (där kostnaderna tvärtom har sjunkit). Det sker istället på normativ nivå, där man numera börjat använda bilresor för att finansiera andra satsningar.

Bilresor är alltså ett sätt för staten att kunna öka sin konsumtion. Och denna konsumtion är av ideologisk karaktär. Beskattningen är således fiskal.

MVH AL

#11x • Uppdaterat: 2019-04-27 21:52
Styggavargen

Det roligaste av allt, trots alla skatter och högre pris på drivmedel ökar antalet SUV ute i trafiken.

#11y • Uppdaterat: 2019-04-27 22:18
Axa

AL
Ja, visst kan det vara upprörande att skattesatsen inte används såsom det var tänkt 1988(!) men dina synpunkter på hur skatten används är ju egentligen ideologiska.
Att ha synpunkter på hur skatt används är ideologiskt, oavsett om det handlar om regeringen eller du som väljare.
Men om vi backar till själva ursprungsidéen med skatten, ja det är illa att regeringar inte håller sig till överenskommelser eller olika skatteprinciper. Dock har de flesta regeringar blå och röda kladdat med skatter och annan lagstiftning.

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.