Forskare på Chalmers i Göteborg slår fast att dubbar gör mer skada än nytta.
Den nya studien är publicerad i vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health och tar ett helhetsgrepp på framställning, samt användning av dubbdäck och hur det påverkar människors hälsa.
Tre forskare vid Chalmers avdelning för miljösystemanalys har vägt in hur många liv som sparas i trafiken tack vare dubbdäcksanvändningen och sedan ställt det mot hur mycket hälsofarliga utsläpp dubbdäcken bidrar till – både på vägarna och när de tillverkas. Analys av olycksstatistik visar att den svenska användningen av dubbdäck beräknas rädda mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo sett över dubbdäckens hela livscykel.
– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.
Störst negativ påverkan har dubbdäcken när de används – dubbarna sliter nämligen upp hälsofarliga partiklar ur vägbanan. Forskarna beräknar att mellan 67-77 procent av dubbdäckens dåliga hälsoavtryck kommer härifrån. Men de har också undersökt hur människor påverkas under framställningen av dubbarna. De består till stor del av kobolt, som bryts i Kongo-Kinshasa.
– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.
Forskarna tycker att dubbfria vinterdäck kan vara ett alternativ, men de lyfter också fram att det behövs mer forskning kring alternativ till dubbdäck som inte har samma negativa hälsoaspekter.
Diskutera: Vad tycker du om resultaten i forskningsstudien?
Tre forskare vid Chalmers avdelning för miljösystemanalys har vägt in hur många liv som sparas i trafiken tack vare dubbdäcksanvändningen och sedan ställt det mot hur mycket hälsofarliga utsläpp dubbdäcken bidrar till – både på vägarna och när de tillverkas. Analys av olycksstatistik visar att den svenska användningen av dubbdäck beräknas rädda mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo sett över dubbdäckens hela livscykel.
– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.
Störst negativ påverkan har dubbdäcken när de används – dubbarna sliter nämligen upp hälsofarliga partiklar ur vägbanan. Forskarna beräknar att mellan 67-77 procent av dubbdäckens dåliga hälsoavtryck kommer härifrån. Men de har också undersökt hur människor påverkas under framställningen av dubbarna. De består till stor del av kobolt, som bryts i Kongo-Kinshasa.
– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.
Forskarna tycker att dubbfria vinterdäck kan vara ett alternativ, men de lyfter också fram att det behövs mer forskning kring alternativ till dubbdäck som inte har samma negativa hälsoaspekter.
Diskutera: Vad tycker du om resultaten i forskningsstudien?
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Hoppas att dubbdäck blir förbjudna även i Sverige. Lastbilar och dragbilar, de enda som skulle behöva dubb har det inte, ofta inte ens vinterdäck på alla hjul.
I vinter kommer jag byta däck mitt i vintern. Från Hakka 8 till Hakka R3. Det ska bli intressant att känna på skillnaden så nära inpå varandra. Jag kommer köra dubbfritt därför att jag obehindrat ska kunna köra Gbg och Sthlm. Dessutom gillar jag tystnad.
Det står lite märkligheter i undersökningen som att dubbarna består till stor del av kobolt? Hårdmetallen i dubben består av 90% wolframkarbid och 10% kobolt så det är en mindre del. Vidare står att den småskaliga gruvbrytningen av kobolt där det förekommer en hel del olyckor och dödsfall står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Men hur ser det ut för den hårdmetall som vi finner i alla andra produkter som sågklingor, borr, gruvutrustning, etc. , etc. Kommer inte den hårdmetallen (kobolt) eller delar därav också från småskalig gruvbrytning och földaktligen påverkar dessa produkters hälsofarlighet? Eller går hela 100% av kobolten från småskalig gruvbrytning till just dubbtillverkning? Förstår nada!
VILKET TRAMS!!!!!
Hur kan man skriva att dubbdäck inte räddar liv!
Här skriver s,k,a forskarna om hälsofarliga utsläpp som dubbdäcken bidrar till
bland annat tillverkningen av däcken, Men när det gäller EL-BILAR då
är det helt tyst om hur hälsofarliga elbilar bidrar till! Där är många dödsolyckor
och sjukdomar som sker av att framställa batterierna.
Och så har inte forskarna intervjuat bilisterna som TACK vare dubbdäcken
så klarade dom från olyckstillbudet som kunde ha sket.
Ex: älgen som sprang över vägen, cyklisten som korsade vägen m,m.
!Forskare på Chalmers kom med fakta inte massa trams!
107Carlson!
Jag har kört utan bilbälten över 30 år
och det går utmärkt
KLARSYNT!
Tummen upp för ditt inlägg!!
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.