Forskare på Chalmers i Göteborg slår fast att dubbar gör mer skada än nytta.
Den nya studien är publicerad i vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health och tar ett helhetsgrepp på framställning, samt användning av dubbdäck och hur det påverkar människors hälsa.
Tre forskare vid Chalmers avdelning för miljösystemanalys har vägt in hur många liv som sparas i trafiken tack vare dubbdäcksanvändningen och sedan ställt det mot hur mycket hälsofarliga utsläpp dubbdäcken bidrar till – både på vägarna och när de tillverkas. Analys av olycksstatistik visar att den svenska användningen av dubbdäck beräknas rädda mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo sett över dubbdäckens hela livscykel.
– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.
Störst negativ påverkan har dubbdäcken när de används – dubbarna sliter nämligen upp hälsofarliga partiklar ur vägbanan. Forskarna beräknar att mellan 67-77 procent av dubbdäckens dåliga hälsoavtryck kommer härifrån. Men de har också undersökt hur människor påverkas under framställningen av dubbarna. De består till stor del av kobolt, som bryts i Kongo-Kinshasa.
– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.
Forskarna tycker att dubbfria vinterdäck kan vara ett alternativ, men de lyfter också fram att det behövs mer forskning kring alternativ till dubbdäck som inte har samma negativa hälsoaspekter.
Diskutera: Vad tycker du om resultaten i forskningsstudien?
Tre forskare vid Chalmers avdelning för miljösystemanalys har vägt in hur många liv som sparas i trafiken tack vare dubbdäcksanvändningen och sedan ställt det mot hur mycket hälsofarliga utsläpp dubbdäcken bidrar till – både på vägarna och när de tillverkas. Analys av olycksstatistik visar att den svenska användningen av dubbdäck beräknas rädda mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo sett över dubbdäckens hela livscykel.
– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.
Störst negativ påverkan har dubbdäcken när de används – dubbarna sliter nämligen upp hälsofarliga partiklar ur vägbanan. Forskarna beräknar att mellan 67-77 procent av dubbdäckens dåliga hälsoavtryck kommer härifrån. Men de har också undersökt hur människor påverkas under framställningen av dubbarna. De består till stor del av kobolt, som bryts i Kongo-Kinshasa.
– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.
Forskarna tycker att dubbfria vinterdäck kan vara ett alternativ, men de lyfter också fram att det behövs mer forskning kring alternativ till dubbdäck som inte har samma negativa hälsoaspekter.
Diskutera: Vad tycker du om resultaten i forskningsstudien?
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Ändå väljer majoriteten av Sveriges riksdag dubbdäck, https://www.abswheels.se/blog/dubb-eller-friktion/
klickade vidare på länken till studien. För det första verkar det vara en metastudie. Man har alltså sammanställt ett antal studier och dragit slutsatser från dessa. Finns också ett antal frågetecken: hur har dessa studier säkerställt mängden asfalt och partiklar som faktiskt rivs upp från vägen? Hur har man säkerställt att det inte handlar om redan lösa partiklar som också dubbfria däck river upp? Hur har man säkerställt de sänkta dödstalen som dubbar ger visavi trafikolyckor? Hur har man säkerställt ökade dödstal för olyckor med dubbfria däck? Hur har man säkerställt de långsiktiga hälsokonsekvenserna av brytning med undermålig säkerhet och i dåliga förhållanden? Och så vidare och så vidare. Jag säger inte att rapporten har rätt eller fel. Jag menar bara att det finns massor av fallgropar i forskning, och att dessa riskerar att förstärkas när man gör metastudier. Detta gäller särskilt allt som har med någon sorts statistik att göra. Ett litet fel i en underliggande studie kan ge ett jättestort fel när den sammanförs med andra studier. Länkar in en artikel från SBU, som visserligen handlar om medicinsk forskning. Men slutsatserna kan sägas vara allmängiltiga. Avslutningsvis är forskning, särskilt inte inom stora och komplicerade områden som behandlar flera olika discipliner (vilket denna studie de facto gör) inte enkla. Vare sig att utföra eller förstå. https://www.sbu.se/.../Aven-det-lovande-bor-ifragasattas/
Monterade Nokian Hakka 9 dubbdäck på bilen igår, vem ska stoppa mig?
Dubbdäcken dör ut i takt med gubbarna som köper dem.
Friktionsdäcken försvinner i takt med att deras köpare krockar.
Dubbdäck monteras för att det skall vara säkrare men med dubbdäck höjer man hastigheten i motsvarande takt varför allting slutar i vad för nytta? Lär Svensson i stället att när det är vitt på asfalten är det sannolikt halt. Liknande företeelse sker när det är vått och minusgrader.
Jag begriper inte varför ingen säger som det är! utan dubbdäck som som ruggar upp isen på vägarna så funkar dubbfritt jäkligt dåligt för då blir bara underlaget polerat och då funkar inga sajpningar i världen.
@Roffe, det hade möjligen kunnat vara sant om man inte sandade vägarna.
Minska saltningen(lägre givor per spridning) så torkar vägarna upp fortare. Saltet skapar blöta vägar och håller vägbanan blöt genom sina fuktbindande egenskaper.
Blöta vägar slits mångdubbelt fortare än torra. En aspekt som man uppenbarligen missat i studien.
För övrigt behöver dubben endast rädda ditt liv en enda gång , för att dubbdäcken ska hamna på pluskontot.
Bra, då vet vi detta enligt forskningen. Förbjud då dubbdäck, varför gjorde ni annars denna ”forskning”? Det ska forskas och forskas men vad tusan gör man åt all forskning? Skattepengar slängda i sjön som kunde räddat 12 personer.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.