Forskare på Chalmers i Göteborg slår fast att dubbar gör mer skada än nytta.
Den nya studien är publicerad i vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health och tar ett helhetsgrepp på framställning, samt användning av dubbdäck och hur det påverkar människors hälsa.
Tre forskare vid Chalmers avdelning för miljösystemanalys har vägt in hur många liv som sparas i trafiken tack vare dubbdäcksanvändningen och sedan ställt det mot hur mycket hälsofarliga utsläpp dubbdäcken bidrar till – både på vägarna och när de tillverkas. Analys av olycksstatistik visar att den svenska användningen av dubbdäck beräknas rädda mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo sett över dubbdäckens hela livscykel.
– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.
Störst negativ påverkan har dubbdäcken när de används – dubbarna sliter nämligen upp hälsofarliga partiklar ur vägbanan. Forskarna beräknar att mellan 67-77 procent av dubbdäckens dåliga hälsoavtryck kommer härifrån. Men de har också undersökt hur människor påverkas under framställningen av dubbarna. De består till stor del av kobolt, som bryts i Kongo-Kinshasa.
– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.
Forskarna tycker att dubbfria vinterdäck kan vara ett alternativ, men de lyfter också fram att det behövs mer forskning kring alternativ till dubbdäck som inte har samma negativa hälsoaspekter.
Diskutera: Vad tycker du om resultaten i forskningsstudien?
Tre forskare vid Chalmers avdelning för miljösystemanalys har vägt in hur många liv som sparas i trafiken tack vare dubbdäcksanvändningen och sedan ställt det mot hur mycket hälsofarliga utsläpp dubbdäcken bidrar till – både på vägarna och när de tillverkas. Analys av olycksstatistik visar att den svenska användningen av dubbdäck beräknas rädda mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo sett över dubbdäckens hela livscykel.
– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.
Störst negativ påverkan har dubbdäcken när de används – dubbarna sliter nämligen upp hälsofarliga partiklar ur vägbanan. Forskarna beräknar att mellan 67-77 procent av dubbdäckens dåliga hälsoavtryck kommer härifrån. Men de har också undersökt hur människor påverkas under framställningen av dubbarna. De består till stor del av kobolt, som bryts i Kongo-Kinshasa.
– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.
Forskarna tycker att dubbfria vinterdäck kan vara ett alternativ, men de lyfter också fram att det behövs mer forskning kring alternativ till dubbdäck som inte har samma negativa hälsoaspekter.
Diskutera: Vad tycker du om resultaten i forskningsstudien?
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Så underbart bra att forskningspengar går till att fastslå att konflikten i Kongo skördar mindre liv än brytningen av kobolt i gruvorna där samt att dubbdäck inte är farliga om de inte används.LÄNGE LEVE FORSKARNA -eller inte ? HA Ha HAHAHA. Jag kör med gott samvete och Dubbdäck på mina två bilar.
Nu lär väl Klarsynt/Antifeministen få ett nytt uttryck att gödsla spalterna med - blodsdubb...
Sen är nog dubbdäcken tämligen överskattade av många förare såvitt man inte köper nya inför varje säsong.
Då är det väl värre med blodsbatterierna, vilka innehåller mängder med kobolt. Men det är klart - blodsbatteribilar är PK, emedan dubbar inte är det. Konstigt nog tas Kongo med som något negativt när det handlar om dubbar. Men när det skrivs om batteribilar så nämns Kongo inte alls. Fast, återigen, det är väl inte så konstigt eftersom blodsbatteribilar är PK och då är ju allt ursäktat.
Och det spelar ju ingen roll vad som händer i Kongo - det viktiga är att Sverige kan nå sina utsläppsmål. Att Sverige sedan lägger all tillverkning utomlands, så att utsläppen sker där istället, spelar ju ingen roll. Det viktiga är att utsläppen inte sker här, eller att det är svenska barn som lider. Sådant ser ju inte bra ut i statistiken.
.
Dubbar görs av olika material idag och det pågår mycket forskning, har prövats keramiska dubbar av Trafikverket men de slets för snabbt för att vara användbara. Dubbfritt med inslag av hårda partiklar av olika material (järnfilsspån, nötskal och annat) har har använts sedan länge. Jag kör dubbfritt sedan länge och tycker att det fungerar bra.
En till som tycker att dubbfritt fungerar bra, men självklart behövs dubbdäck för bilister som tycker att bilen hela tiden sladdar fram och tillbaka över vägen hela tiden utan fyrhjulsdrift och bilister som måste ligga fem meter bakom bilen framför så att vi andra utan dubb får våra diken i vägbanan där vattenplaning uppstår på sommaren.
Dubbdäckskramare ... vakna, inse fakta!
Helt fel forum att ta upp saker som miljö och att bilar kan vara hälsovådliga. Ni som inte tar till er sånt här kan ju prova taggen "CMV" på reddit?
Det är klart att det har negativ påverkan i många utvecklingsländer det vi konsumerar i form av elektronik, bilbatterier och nu dubbar. De som väljer dubb borde ju göra det med utgångspunkt från sitt körmönster och det finns säkert behov på många håll. Men, här Stockholmsområdet är det ju ytterst få dagar behovet finns, och det är huvudsakligen vid första snön/ishalkan då ofattbart många ännu inte fått på sina vinterdäck. Det mesta dubbdäcken åstadkommer är spår i asfalten och partiklar i luften. Jag har kört dubbfritt i sex år nu och det fungerar alldeles utmärkt även vid långfärder utanför storstan. Dubbarna har ändå mist hälften av sin förmåga redan andra säsongen eftersom det övervägande åkandet sker på barmark.
Enligt min uppfattning är det i Stockholm/Mälardalen dubb behövs. Vägarna blir polerade av folk som inte undviker hjulspinn och mycket tung trafik.
Hur någon kan påstå att det inte skrivs om elbilars användning av kobolt är en gåta då det skrivs spaltkilometrar regelbundet i ämnet. En del ser vad de vill se.
Vi får väl se om de svenska lagren av kobolt kommer upp eller om närliggande ämnen ställer till det.
Dubbfri sedan fyra år.
Fungerar fantastiskt bra och tystare än med sommardäck.
Man får mer respekt och tar det lugnare vid underkylt regn och liknande väderlek.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.