Volvo lanserar en helt ny generation moduluppbyggda bensin- och dieselmotorer. Inom kort kommer de tre första av hittills planerade åtta varianter på den nya arkitekturen, VEA (Volvo Engine Architecture), och Vi Bilägares Calle Carlquist är en av de första journalisterna som provat hur de känns.
Vad är det för nya motorer?
– Det är tvåliters raka fyror, bensin och diesel, som på sikt helt ska ersätta dagens motorprogram från Volvo. Beroende på modell blir det olika kombinationer av turbo, turbo och kompressor, samt – på sikt – kompletterande eldrift.
– Motorerna är helt av aluminium och byggs i Skövde, där Volvo investerat kraftigt inför omställningen. Motorerna är fyllda med en hel del ny teknik och helt och hållet konstruerade inom Volvo, ingen inblandning av vare sig Ford eller PSA. I mycket av presskommunikationen här i Nice betonas just ordet ”oberoende”.
Vilka motorer är det som lanseras först och vilka har du kört?
– Jag började med D4-dieseln i en V60. Motorn ger 181 hästkrafter, alltså 18 hästar mer än den nuvarande D4-motorn som ju är femcylindrig. Vridmomentet är det samma, 400 Newtonmeter, men enligt Volvo är den blandade förbrukningen bara 3,8 liter per 100 kilometer. Det nådde jag inte alls på bergsvägarna här, men motorn går verkligen friskt och urstarkt. Att det är en diesel tänker man knappt alls på, ljudet är mycket väl maskerat.
– Därefter körde jag S60 T6, med 306 hästkrafter och en kombination av kompressor på lågvarv och turbo som kopplas in ett stycke upp i varvregistret. Den hade speciellt ljud, ett karaktäristiskt vinande på lågvarv och sedan rejält sportig ton upp genom växlarna. Åttaväxlad automatlåda med tre körprogram passade perfekt till motorns karaktär. Förbrukningen anges till 6,4 liter per 100 kilometer, också en mycket låg siffra för en bil med sådana fartresurser. Noll till hundra tar 5,9 sekunder.
Helheten, kommer Volvo att lyckas med den här satsningen på ”downsizing”?
– Om det bara gäller motorerna och hur de beter sig så är man absolut på spåret och en tuff match för konkurrenterna. Sedan återstår förstås hur marknaden tar emot Volvos resonemang, men ju mer tiden går desto mer uppenbart är det väl att de riktigt stora motorernas tid är – eller borde vara – förbi.
Läs mer om motortekniken och om fler provkörningsintryck i Vi Bilägare nummer 14, utgivningsdag den 16 oktober. Prenumeranter får tidningen veckan tidigare.
Diskutera: Vad tycker du om Volvos nya motorer?
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Snabb95, min jämförelse gäller motorer med samma effektuttag och någorlunda lika vridmomentkurva, vilket innebär att sugmotorn måste upp i volym.
Trotteln är väl numer ett spjäll som kan stå öppet. Det är insprutningen som i första hand styr förbränningen. Med fri ventilstyrning behövs inte ens ett spjäll.
En wastegate (dumpventil) kortsluter väl inte precis insug och utblås, utan låter avgaserna ta en annan väg med mindre motstånd.
Helt riktigt är verkningsgraden större vid belastning, men det gäller oavsett motortyp.
Nu är ju inte verkningsgraden allt, utan det handlar främst om absoluta värden. Även om en motor är mindre effektiv på låga varvtal så drar den lik förbannat mindre bränsle. Därför kan en en liten överbelastad motor mycket väl dra mer än en större.
Roj J @ Jag har svårt att tänka på annat än bensinmotorer när det gäller personbilar och alla exemplen från Consumer Reports torde vara bensinmotorer. En diesel utan turbo förekommer inte numera och kan därför inte jämföras med en turbomotor eller?
Du liksom tydligen de flesta i dag tänker i dieselmotorer, även när det gäller personbilar. Då finns det ingen steglös trottel och det är aldrig ett undertryck i insugningsröret. Fri ventilstyrning förekommer inte heller på en dieselmotor.
På en diesel finns det därför inte någon dumpventil som kortsluter turbons sug sida med trycksidan (inte att förväxla med West gate ventilen som i varje fall på personbilar alltid finns oavsett bensin- eller dieselmotor för att den lilla turbon inte skall övervarva).
Vad Du har för belägg för det Du skriver att: "en liten överbelastad motor mycket väl dra mer än en större." skulle vara intressant att veta. Hur liten skall motorn då vara för att under någon längre tid kunna vara överbelastat i en personbil utan släp?
Ditt sista stycke verkar dubbelbottnat och motsägelsefullt. Men det kan bero på missförstånd, lika som när det gällde bensin- kontra dieselmotor.
ser att denna artikel förpassats till bakgården, så jag antar att ingen kommer att läsa detta. Fattar mig därför kortare än jag tänkt.
Jag tänkte faktiskt också på bensinmotorer.
Tankevurpa och hopblandning beträffande dumpventilen.
Den kan se lite olika ut på olika bilar, men minskar det kvarvarande laddningstrycket på insugsspjället vid gasuppsläpp.
Trottel är en idag lite oegentlig benämning eftersom alla bilar har spjäll.
Trottel satt för i alla mopedförgasare och den membranstyrda trotteln i Strombergarna som satt i Saab och Volvo känner nog alla till. Fördelen är att strömningsarean varieras om än inte så snyggt.
Med turboladdning och insprutning finns inga fördelar kvar.
En motor har olika verkningsgrad beroende på varvtal och belastning. därför kan en liten motor faktiskt dra mer än en större trots att högvarvsegenskaperna är bättre nu för tiden.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.