Neurovetenskap förklarar varför vi inte kan följa vägen med mjuka rörelser.
Ny forskning från Chalmers förklarar varför vi inte kan rå för att styra ryckigt. Det här kan bli grunden för förarstödsystem som förutser dina rattrörelser.
Nya forskning från Chalmers institution för tillämpad mekanik i Göteborg ger en förklaring till varför vi rattar som vi gör. Resultatet kan lägga grunden för en ny generation smarta förarstöd.
– Med den förarmodell jag har utvecklat kan man förutsäga vad förare kommer göra med ratten innan de har gjort det. Direkt när föraren påbörjar en rattrörelse så kan man förutsäga hur långt personen kommer att vrida ratten. Det är som att se in i framtiden, säger chalmersforskaren Ola Benderius
Den rådande teorin för hur vi styr fordon har varit att föraren mjukt och flytande följer vägens dragning, så kallad ”tracking”. När den modellen för styrning jämfördes med data från verklig körning märkte forskarna dock en viss ryckighet. Det beteendet har varit oförklarat tills nu.
Ola Benderius och hans kollega Gustav Markkula satt på en föreläsning i neurovetenskap när de fick idén om vad som kan ligga bakom vårt ryckiga rattande. Föreläsningen handlade om hur människor för handen från punkt A för att plock upp något från punkt B. Oavsett hur långt avståndet är mellan punkterna så tar rörelsen lika lång tid. Enligt den neurovetenskapliga "Reaching-teorin" kompenserar vi ett längre avstånd undermedvetet genom att röra oss fortare.
– Genom att använda den här teorin så kunde vi förklara det som forskare sedan länge försökt lösa. Detta var svaret på de tidigare oförklarliga ryckigheterna i styrsignalen. Istället för att se på styrning som att man kontinuerligt följer vägen så gör man istället styrkorrigeringar på ett väldigt förutbestämt sätt, säger Ola Benderius.
Forskarna på Chalmers har efter vidare forskning nu utvecklat en matematisk modell som kan förklara förarens rattrörelser i flera situationer. Det här skulle enligt dem bland annat kunna användas till att göra antisladdsystem smartare men det kan finnas fler användningsområden.
– Tänk dig en trött förare som håller på att köra av vägen. Han eller hon vaknar plötsligt till och gör en reflexmässig jättemanöver, en felbedömning som riskerar att leda till något väldigt farligt. Eftersom vi nu kan förutsäga hur mycket föraren kommer vrida på ratten kan bilens stödsystem identifiera den här felbedömningen och lägga på ett motriktat moment på ratten, som resulterar i att vi kan undvika en svår olycka där bilen annars kanske hade åkt över i filen för mötande trafik, säger Ola Benderius.
Diskutera: Vad tycker du upptäckten borde användas till?
– Med den förarmodell jag har utvecklat kan man förutsäga vad förare kommer göra med ratten innan de har gjort det. Direkt när föraren påbörjar en rattrörelse så kan man förutsäga hur långt personen kommer att vrida ratten. Det är som att se in i framtiden, säger chalmersforskaren Ola Benderius
Den rådande teorin för hur vi styr fordon har varit att föraren mjukt och flytande följer vägens dragning, så kallad ”tracking”. När den modellen för styrning jämfördes med data från verklig körning märkte forskarna dock en viss ryckighet. Det beteendet har varit oförklarat tills nu.
Ola Benderius och hans kollega Gustav Markkula satt på en föreläsning i neurovetenskap när de fick idén om vad som kan ligga bakom vårt ryckiga rattande. Föreläsningen handlade om hur människor för handen från punkt A för att plock upp något från punkt B. Oavsett hur långt avståndet är mellan punkterna så tar rörelsen lika lång tid. Enligt den neurovetenskapliga "Reaching-teorin" kompenserar vi ett längre avstånd undermedvetet genom att röra oss fortare.
– Genom att använda den här teorin så kunde vi förklara det som forskare sedan länge försökt lösa. Detta var svaret på de tidigare oförklarliga ryckigheterna i styrsignalen. Istället för att se på styrning som att man kontinuerligt följer vägen så gör man istället styrkorrigeringar på ett väldigt förutbestämt sätt, säger Ola Benderius.
Forskarna på Chalmers har efter vidare forskning nu utvecklat en matematisk modell som kan förklara förarens rattrörelser i flera situationer. Det här skulle enligt dem bland annat kunna användas till att göra antisladdsystem smartare men det kan finnas fler användningsområden.
– Tänk dig en trött förare som håller på att köra av vägen. Han eller hon vaknar plötsligt till och gör en reflexmässig jättemanöver, en felbedömning som riskerar att leda till något väldigt farligt. Eftersom vi nu kan förutsäga hur mycket föraren kommer vrida på ratten kan bilens stödsystem identifiera den här felbedömningen och lägga på ett motriktat moment på ratten, som resulterar i att vi kan undvika en svår olycka där bilen annars kanske hade åkt över i filen för mötande trafik, säger Ola Benderius.
Diskutera: Vad tycker du upptäckten borde användas till?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Herre je vad de jobbas på att få slut på bilförandet.
Rycker med ratten, ja på senare tid har det hänt i en KIA med "elstyrning" och EPS, det var systemets fel!
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.