Neurovetenskap förklarar varför vi inte kan följa vägen med mjuka rörelser.
Ny forskning från Chalmers förklarar varför vi inte kan rå för att styra ryckigt. Det här kan bli grunden för förarstödsystem som förutser dina rattrörelser.
Nya forskning från Chalmers institution för tillämpad mekanik i Göteborg ger en förklaring till varför vi rattar som vi gör. Resultatet kan lägga grunden för en ny generation smarta förarstöd.
– Med den förarmodell jag har utvecklat kan man förutsäga vad förare kommer göra med ratten innan de har gjort det. Direkt när föraren påbörjar en rattrörelse så kan man förutsäga hur långt personen kommer att vrida ratten. Det är som att se in i framtiden, säger chalmersforskaren Ola Benderius
Den rådande teorin för hur vi styr fordon har varit att föraren mjukt och flytande följer vägens dragning, så kallad ”tracking”. När den modellen för styrning jämfördes med data från verklig körning märkte forskarna dock en viss ryckighet. Det beteendet har varit oförklarat tills nu.
Ola Benderius och hans kollega Gustav Markkula satt på en föreläsning i neurovetenskap när de fick idén om vad som kan ligga bakom vårt ryckiga rattande. Föreläsningen handlade om hur människor för handen från punkt A för att plock upp något från punkt B. Oavsett hur långt avståndet är mellan punkterna så tar rörelsen lika lång tid. Enligt den neurovetenskapliga "Reaching-teorin" kompenserar vi ett längre avstånd undermedvetet genom att röra oss fortare.
– Genom att använda den här teorin så kunde vi förklara det som forskare sedan länge försökt lösa. Detta var svaret på de tidigare oförklarliga ryckigheterna i styrsignalen. Istället för att se på styrning som att man kontinuerligt följer vägen så gör man istället styrkorrigeringar på ett väldigt förutbestämt sätt, säger Ola Benderius.
Forskarna på Chalmers har efter vidare forskning nu utvecklat en matematisk modell som kan förklara förarens rattrörelser i flera situationer. Det här skulle enligt dem bland annat kunna användas till att göra antisladdsystem smartare men det kan finnas fler användningsområden.
– Tänk dig en trött förare som håller på att köra av vägen. Han eller hon vaknar plötsligt till och gör en reflexmässig jättemanöver, en felbedömning som riskerar att leda till något väldigt farligt. Eftersom vi nu kan förutsäga hur mycket föraren kommer vrida på ratten kan bilens stödsystem identifiera den här felbedömningen och lägga på ett motriktat moment på ratten, som resulterar i att vi kan undvika en svår olycka där bilen annars kanske hade åkt över i filen för mötande trafik, säger Ola Benderius.
Diskutera: Vad tycker du upptäckten borde användas till?
– Med den förarmodell jag har utvecklat kan man förutsäga vad förare kommer göra med ratten innan de har gjort det. Direkt när föraren påbörjar en rattrörelse så kan man förutsäga hur långt personen kommer att vrida ratten. Det är som att se in i framtiden, säger chalmersforskaren Ola Benderius
Den rådande teorin för hur vi styr fordon har varit att föraren mjukt och flytande följer vägens dragning, så kallad ”tracking”. När den modellen för styrning jämfördes med data från verklig körning märkte forskarna dock en viss ryckighet. Det beteendet har varit oförklarat tills nu.
Ola Benderius och hans kollega Gustav Markkula satt på en föreläsning i neurovetenskap när de fick idén om vad som kan ligga bakom vårt ryckiga rattande. Föreläsningen handlade om hur människor för handen från punkt A för att plock upp något från punkt B. Oavsett hur långt avståndet är mellan punkterna så tar rörelsen lika lång tid. Enligt den neurovetenskapliga "Reaching-teorin" kompenserar vi ett längre avstånd undermedvetet genom att röra oss fortare.
– Genom att använda den här teorin så kunde vi förklara det som forskare sedan länge försökt lösa. Detta var svaret på de tidigare oförklarliga ryckigheterna i styrsignalen. Istället för att se på styrning som att man kontinuerligt följer vägen så gör man istället styrkorrigeringar på ett väldigt förutbestämt sätt, säger Ola Benderius.
Forskarna på Chalmers har efter vidare forskning nu utvecklat en matematisk modell som kan förklara förarens rattrörelser i flera situationer. Det här skulle enligt dem bland annat kunna användas till att göra antisladdsystem smartare men det kan finnas fler användningsområden.
– Tänk dig en trött förare som håller på att köra av vägen. Han eller hon vaknar plötsligt till och gör en reflexmässig jättemanöver, en felbedömning som riskerar att leda till något väldigt farligt. Eftersom vi nu kan förutsäga hur mycket föraren kommer vrida på ratten kan bilens stödsystem identifiera den här felbedömningen och lägga på ett motriktat moment på ratten, som resulterar i att vi kan undvika en svår olycka där bilen annars kanske hade åkt över i filen för mötande trafik, säger Ola Benderius.
Diskutera: Vad tycker du upptäckten borde användas till?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Ryck i ratten kallar de korrigeringen man är tvungen att göra nästan hela tiden pga elservo och spår i vägen. Man sitter ju inte och väntar tills bilen har flyttat sig 1m åt sidan innan man korrigerar. Har man dessutom fel på Toe-in så krävs det extra mycket/ofta korrigering för den sakens skull. Det är inga ryck, man styr bilen helt enkelt på det enda naturliga sättet, dvs med små rörelser och ofta. Ingen servo alls är egentligen bäst, då följer bilen vägen själv riktigt bra.
Såg lite av en gammal film på eftermiddagen idag där Lasse Lönndahl i en Goggo coupe körde och det var som vanligt filmat framifrån.
Lasse vred ratten kontinuerligt 30 gader fram och tillbaka och det fick mig att tänka på att det alltid ser ut så på gamla filmer.
Men inte ens min gamla B-Ford från 1934 hade så glapp styrväxel att den krävde sådan rattgymnastik!
saabnisse, kolla gamla amerikanska långfilmer, de måste köra på världens krokigaste vägar för att behöva ratta så.
Det var det jag menade. :-)
Tror att rubriken vilseleder mot vad forskarna egentligen menade.
Har någon av de här forskarna kört bil någon gång? Hur kan de säga att vi sitter och rycker i ratten? Det skulle se konstigt ut på våra vägar om alla satt och ryckte i rattarna nu när så många bilar har progressivt styrservo. Bilar skulle hoppa hit och dit och det har jag inte sett.
Citat:
”De flesta bilar har en "icke-perfekt" styrprecision och ett chassi som heller inte är perfekt. Det innebär att föraren tvingas "saxa" genom kurvor - mer eller mindre tydligt. En ovan förare har dessutom sin överlagrade oskicklighet.
Jag tror att forskarna har misstolkat rattrörelserna. En matematisk modell av föraren tar inte hänsyn till bilens egenskaper.
Eftersom dom verkar inom Tillämpad Mekanik, tycker jag att dom skall börja med bilen.”
Precis - detta är en faktor som har betydligt större inverkan än dessa forskare tydligen är medvetna om, en bra forskning utesluter inte faktorer av betydelse för ekvationen.
Det har man uppenbarligen gjort här.
Bra bildval till artikeln, en Ford är perfekt om man vill fara omkring som en kråka hit och dit på vägen eftersom styrningen är så snabb, en vick på ratten och man är vips på andra sidan vägen.
En närstående familjemedlem har en Volvo C70 cab förra modellen, jag har kört den och det gör jag inte om igen.
Jag fattar inte hur hon kan stå ut med denna bil, den är rent okörbar, en dödsfälla, styrningen är så nervös och snabb och lätt att det är omöjligt att köra lugnt, säkert och avslappnat, den vill hela tiden sticka iväg åt sidan och kurvor är ett dilemma som kräver intensiv koncentration.
När jag sitter bredvid och ser på skakar jag hela tiden på huvudet och undrar hur någon kan vara funtad att man trivs med en sådan bil?
Hon sitter och griper krampaktigt högt upp på ratten med båda händer, lite framåtlutad med intensiv blick på vägen och ratten hela tiden i rörelse fast vägen är spikrak.
Efter att har kört den bilen en halvtimme var jag helt slut.
Och denna bil brukar köras i 140-150 på motorvägen, jag blir iskall bara jag tänker på det, mer än 80 vågade jag inte köra.
Jag kan släppa ratten i 160 på min Omega utan mista problem, lugnt och vilsamt.
Jag är övertygad om att dessa förhållanden finns på många bilar.
Jag har kört nya Ford Focus och en Astra som troligen var modell 2011
Focusen var visserligen mycket bättre än Volvon men jag höll likväl på att krocka genom ett ögonblicks ouppmärksamhet och en liten rörelse i ratten, ca 5 cm vridning, resulterade i blixtsnabb rörelse på väg rakt in i sidan på en bil i fältet bredvid.
Snabbt ryck tillbaka…
När jag körde Astran gick det inte att göra nervösa ryckningar i ratten, alla rörelser gick mjukt och försiktigt och man hade god tid på sig att reagera, det var bara att luta sig tillbaka och njuta av åkturen.
Inte så påtagligt kul om man vill ha underhållning, men med en bedövande känsla av trygghet och säkerhet.
Focusen var bra tills jag höll på att krocka… då insåg jag vad som är viktigt – säkerhet.
Jag saknar en Opelfinnes från sista Omegan, den hade en styrning som låste ratten när man körde rakt fram så man kunde släppa ratten, för att svänga måste man vrida den över ett visst motstånd och så snart man återtagit rak kurs spärrades ratten åter automatiskt i ett bergfast läge spikrakt framåt.
Upplevelsen var att bilen körde sig själv till hälften.
Tyvärr tror jag inte Opel har kvar den finessen?
Att helt nonchalera sådan här skillnader mellan olika bilar är ovetenskapligt.
Hej jete! Ditt påstående gäller i varje fall inte mina VW Polo-12 och VW GOLF-14 . Lite av den tendensen fanns dock i våran Mazda6 -2008. GOTT NYTT ÅR förresten.
N-iklas... den bilen är det nog något fel på! En bra framvagnsinställning (glöm inte att kolla knutar och leder) och korrekta däck borde råda bot på den där nervositeten! Själv var jag med om en merca som slingrade något så fruktansvärt i farter över 90... det visade sig att ägaren (taxiåkaren) hade snålat och satt på olika däck på bakaxeln. Den var som en orm på motorvägen.
Idag kör jag samma typ av merca och den är råstadig på vägen...
Hej N-kilas du skriver,
( Jag saknar en Opelfinnes från sista Omegan, den hade en styrning som låste ratten när man körde rakt fram så man kunde släppa ratten, för att svänga måste man vrida den över ett visst motstånd och så snart man återtagit rak kurs spärrades ratten åter automatiskt i ett bergfast läge spikrakt framåt. ) MEN SNÄLLA N-kilas DET ÄR INTE 1APRIL I DAG! Och jag har en bil som alltid har handbromsen åtdragen så sliper jag dra åt den när jag parkerat ;)
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.