Forskare vid Chalmers påstår att dubbdäck tar fler liv än de räddar. Nu får de mothugg av Nokian Tyres.
I studien som offentliggjordes i början av oktober har tre forskare vid Chalmers avdelning för miljösystemanalys gjort en uträkning över hur många liv som sparas i trafiken tack vare dubbdäcksanvändningen kontra hur många för tidiga dödsfall dubbdäcken bidrar till – både på vägarna och när de tillverkas. Forskarna kom fram till att dubbdäck beräknas rädda upp till 770 levnadsår, samtidigt som upp till 2.200 levnadsår går till spillo under hela deras livscykel. De negativa aspekterna är bland annat de hälsofarliga partiklar som dubbarna river upp ur vägen och den riskfyllda koboltbrytningen Kongo-Kinshasa, eftersom kobolt är en beståndsdel i dubbar.
Nokians kritik mot studien är bland annat att den utgår ifrån att människor hela tiden är utsatta för de hälsofarliga mikropartiklar som rivs upp av dubbdäck:
”Dubbdäck river upp större partiklar som har en diameter på minst 10 mikrometer (PM10). Det är problematisk att man i undersökningen utgår från att människorna ständigt är utsatta för PM10-partiklar. Det här stämmer inte när det gäller dubbdäck eftersom dubbdäck endast används under andra halvåret. Dessutom är man endast lokalt utsatt för PM10-partiklar från dubbdäck, på vissa ställen och under en begränsad tid. I verkligheten är man utsatt för PM10-partiklar från dubbdäck i betydligt mindre utsträckning än vad man utgår från i undersökningen.”
Nokian skriver också att det förutsätts i studien att all kobolt som finns i dubbdäcken bryts i konflikthärjade Kongo-Kinshasa.
”Dubbarna innehåller väldigt små mängder kobolt och endast på dubbens hårdmetallstift för att förbättra styrkan. Hårdmetallstiften på ett dubbdäck innehåller totalt cirka 5 gram kobolt (som jämförelse innehåller batterierna på en elbil 4.500 – 11.000 gram kobolt). Däckindustrin använder nästan uteslutande, upp till 95 procent, återvunnen hårdmetall som bland annat kommer från arbetsmaskiner och hårdmetallklingor som schakt- och borrmaskiner använder. Kobolt finns inte enbart i Kongo utan utbrytning sker även till exempel i Finland. Kobolten kommer upp till 95 procent som biprodukt från brytningen av andra typer av malm.”
Slutligen lyfter däcktillverkaren fram att om alla skulle köra med friktionsdäck skulle väggreppet bli sämre:
”En undersökning (2016) från finska teknologiska forskningscentralen (VTT) visar att greppet blir bäst när minst hälften av alla däck är dubbdäck. Även de som kör med dubbfria vinterdäck drar nytta av dubbdäck som gör vägbanan mer sträv vilket gör att odubbade däck får bättre grepp.”
Diskutera: Vad tycker du om Chalmersstudien om dubbdäck?
Nokians kritik mot studien är bland annat att den utgår ifrån att människor hela tiden är utsatta för de hälsofarliga mikropartiklar som rivs upp av dubbdäck:
”Dubbdäck river upp större partiklar som har en diameter på minst 10 mikrometer (PM10). Det är problematisk att man i undersökningen utgår från att människorna ständigt är utsatta för PM10-partiklar. Det här stämmer inte när det gäller dubbdäck eftersom dubbdäck endast används under andra halvåret. Dessutom är man endast lokalt utsatt för PM10-partiklar från dubbdäck, på vissa ställen och under en begränsad tid. I verkligheten är man utsatt för PM10-partiklar från dubbdäck i betydligt mindre utsträckning än vad man utgår från i undersökningen.”
Nokian skriver också att det förutsätts i studien att all kobolt som finns i dubbdäcken bryts i konflikthärjade Kongo-Kinshasa.
”Dubbarna innehåller väldigt små mängder kobolt och endast på dubbens hårdmetallstift för att förbättra styrkan. Hårdmetallstiften på ett dubbdäck innehåller totalt cirka 5 gram kobolt (som jämförelse innehåller batterierna på en elbil 4.500 – 11.000 gram kobolt). Däckindustrin använder nästan uteslutande, upp till 95 procent, återvunnen hårdmetall som bland annat kommer från arbetsmaskiner och hårdmetallklingor som schakt- och borrmaskiner använder. Kobolt finns inte enbart i Kongo utan utbrytning sker även till exempel i Finland. Kobolten kommer upp till 95 procent som biprodukt från brytningen av andra typer av malm.”
Slutligen lyfter däcktillverkaren fram att om alla skulle köra med friktionsdäck skulle väggreppet bli sämre:
”En undersökning (2016) från finska teknologiska forskningscentralen (VTT) visar att greppet blir bäst när minst hälften av alla däck är dubbdäck. Även de som kör med dubbfria vinterdäck drar nytta av dubbdäck som gör vägbanan mer sträv vilket gör att odubbade däck får bättre grepp.”
Diskutera: Vad tycker du om Chalmersstudien om dubbdäck?
Relaterade dokument
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Två partsinlagor. Att Chalmersstudien var en partsinlaga för "de gröna", var uppenbart för mig.. Nokian vinklar - självklart - till deras fördel.
Min uppfattning: kör med dubbdäck om det passar er. Jag har en bil med - en utan.
Chalmersstudien var politiskt obunden och därmed saknar politisk koppling så det var ingen partsinlaga. Det är dags att sluta misstänkliggöra miljöforskning bara för att man inte gillar resultatet.
Att dubbar river upp vägbanan och ökar spridningen av hälsovådliga partiklar, det är välkänt sedan flera studier och därför finns också krav på tillverkarna att minska dubbutstick.
Jag kör själv med dubbfria och tycker det fungerar bra! Stadskärnorna bör man kunna hålla dubbfria.
Våga testa dubbfritt! Jag köpte begbil som hade odubbat, hade inte valt det själv, och de var supertrevliga. Köper definitivt odubbat nästa gång. (dubbdäck brukar jag ha nokian eller annan kvalitetstillverkare, de odubbade var Hankook, hade ALDRIG köpt dem på eget bevåg)
Som tidigare påpekats av annan skribent är detta ingen forskningsstudie, utan en Meta-dito. Man har alltså ägnat sig åt att sammanställa uppgifter, ett alltmer? utbrett förfarande för att av någon anledning simulera "forskning".
Att detta är gångbart i Sverige i dag beror till viss del på att kunskapsnivån på den svenska journalistkåren, enligt en annan studie, icke är vad den varit. Enligt den studien finns i Sverige allt färre verkande inom media, som har förmågan att tillgodogöra sig och på ett sakligt sätt presentera en vetenskaplig text.
I stället väljer man att skapa "sensationella" rubriker, av "budskap" man tror sig ha förstått, men definitivt inte begripit.
Ett exempel, "Elbilar skitar ner mer än dieselbilar". Ett annat, den initiala artikeln i ovanstående fråga.
Nu har Lasse J fel, för en meta-studie är en sammanställning av vetenskaplig forskning på området. Det är alltså vetenskaplig forskning. Meta-studier är både mer relevanta och mer trovärdiga än enstaka forskningsresultat. Inom vetenskapen räcker det inte med att ett forskningsresultat eller en avhandling ger ett visst resultat, utan det krävs mer forskning än så. Och därför gör man meta-studier, alltså man sammanställer den forskning som finns på området för att se trenden i forskningen, för att se vad forskningen faktiskt säger.
Att döma ut forskning bara för att man inte gillar resultatet, det är både okunnigt, oseriöst och oärligt.
Sannolikt så skulle Chalmers-forskarnas publikation fällas om den granskades med avseende på oredighet i forskningen, på samma sätt som struprör i plast och plast-ätande fiskyngel åkte dit för några år sedan.
Att man inte har kollat var den kobolt som finns i dubbarna faktiskt kommer från är egentligen tillräckligt för att publikationen ska fällas då forskarna uppenbart haft som mål att överdriva problematiken med dubbar, snarare än att bedriva oberoende forskning.
Motivationen för denna typ av agenda-driven forskning, som tyvärr blivit vanligare på senare tid, är ofta en kombination av personlig övertygelse och det sätt forskarnas intäkter tilldelas, där större rubriker tenderar att generera större inkomster.
Sedan kan man tycka vad man vill om dubbar, med det räcker att Nokian har rätt något enstaka av sina påstående för att Chalmers-forskarnas rapport ska falla som ett korthus rent forskningsmässigt.
Att dubbdäck är hälsofarliga genom att de river upp partiklar från luften som människor andas, det har varit ett känt faktun sedan över 10 år tillbaks. Det är bara pinsamt att se försöken att förneka och bortförklara detta. Forskare från Karolinska Sjukhuset krävde redan 2013 ett dubbdäcksförbud på grund av hälsoriskerna med partiklarna.
https://www.dn.se/debatt/kraftig-begransning-av-dubbdack-skulle-radda-liv/
#6 Raphael
Det är en sammanställning av "viss" vetenskaplig forskning. Man har utelämnat vissa viktiga faktorer, speciellt som man trycker på problemet med luftburna partiklar-hälsa.
Det sprids i storleksordningen 500000-600000 ton salt på våra gator och vägar under en period av 3-5 månader per år.
Bergsalt i fast form. Övergår i flytande form(saltlake), för att så småningom torka upp till ett finfördelat saltdamm.
Dessa partiklar är självklart närvarande i trafikmiljön och inandas av trafikantgrupperna, samt sprids på avsevärda avstånd från trafiklederna.
Detta är ett problem som Trafikverket till varje pris vill "lägga locket på" och som vi kan konstatera, "forskarna" är deras lydiga redskap.
#9 Lasse J
Nu blev det väl ganska så rejält tilltaget med saltåtgången vintern 16/17 spreds det av Trafikverkets entreprenörer knappt 180.000 ton salt på de statliga vägarna. De kommunala tror jag inte kommer upp i tillnärmelsevis lika hög åtgång. Så en halvering av dina siffror är nog mer troligt. Saltetsprids ytterst sällan som torrt salt på de statliga vägarna. Är väl bara i samband med snöfall, annars är det 30% saltlake som sprids. Allt detta för att minska förbrukningen, torrsaltning på torr väg leder bara till att stora delar av saltet blåser ner i dikena av trafiken innan det hunnit smälta. Är väl bara på vårvintern som saltet till viss del hinner torka på vägen innan det har sköljts bort och runnit av vägen.
Att dubbdäck tar fler liv än de räddar är så otroligt korkat sagt att jag egentligen inte vill kommentera det, men måste.
Jag vet vilken sorts däck jag vill att mina mötande medtrafikanter kör med iallafall!
Ni som tvivlar på dubbdäckens överlägsenhet kan ju göra lite intervjuer med räddningstjänsten m.fl. innan ni kastar ur er idiotiska påhitt. Luftkvaliteten kan förbättras på andra sätt.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.